Hem > Presentation > Ylva Landqvist Parkskolan > Matematik i de yngre åldrarna
Hem > Presentation > Ylva Landqvist Parkskolan > Matematik i de yngre åldrarna
Matematik finns överallt och barn möter den på olika sätt redan när de är väldigt små. I hemmet är det föräldrarna som ska stötta barnen kring den första inlärningen och i skolan är det vi lärare som ska låta eleverna utveckla de grundläggande kunskaperna och begreppen inom ämnet så att de får en förståelse och kan bygga vidare därifrån. Men det är många områden inom matematiken som ska läras in och alla elever är olika och har olika ”bästa sätt” att lära. Dessutom har en del elever svårt med just det matematiska tänkandet, allra helst då det är abstrakt. Hur gör man då för att få alla elever att nå så långt som möjligt i sin matematikutveckling och samtidigt tycka att matematik är kul? I den här bloggen tänker jag skriva om vad jag tycker är viktigt inom matematikämnet och hur jag arbetar med elever i årskurs 1-3.
Något som jag och mina kollegor i klassen brukar fokusera mycket på är att prata matematik. Vi använder de matematiska orden och begreppen ofta och lär eleverna redan från början i åk 1 vad orden betyder och hur de hänger ihop inom matematiken. Vi låter även eleverna få prata matematik och ber dem använda de ord och begrepp de lärt sig, då de beskriver hur de löser en uppgift. Dels har vi gemensamma matematikdiskussioner i helklass vilket ger många bra lärtillfällen och ibland så får eleverna prata i par eller smågrupper så att fler elever hinner prata under lektionerna.
Inom skolmatematiken är det ett stort steg mellan det konkreta vi möter i vardagen och det abstrakta matematikspråket. Det steget måste vi hjälpa eleverna att klara. Det vi människor gör konkret kommer vi oftast lättare ihåg. Eleverna behöver få använda flera sinnen då de lär in matematik så det är bra att varva teoretiska och praktiska uppgifter.
Utomhusmatte med övningar i vår natur är ett bra och trevligt sätt bedriva matematisk undervisning. Jag brukar bland annat använda olika uppdragskort där eleverna ska leta efter olika saker i naturen för att kunna lösa uppgiften.
Då eleverna räknar i klassrummet är konkret material ett bra sätt att synliggöra den abstrakta matematiken framförallt för de som tycker att matematiken är svår. Jag använder ofta klossar/stavar, pengar, tallinjen, hundraplattan och tärningar under lektionerna.
Att baka med eleverna tycker jag är ett perfekt lärtillfälle där de får träna flera saker inom matematik. Eleverna är också oftast väldigt motiverade till uppgiften då något gott väntar när vi är klara. Men tyvärr krävs det en hel del tid eftersom eleverna är många.
Eleverna behöver mycket praktiska erfarenheter av att träna på de olika enheterna. Tyvärr behöver många elever mer tid än vad som hinns med under lektionerna. Här är ett utmärkt tillfälle att involvera föräldrarna. Oavsett om det handlar om att mäta, väga, baka, räkna pengar, leka affär, handla något själv, träna tid och klockan med mera så har föräldrarna ett gyllene tillfälle att ge sitt barn vardagserfarenheter. Ju fler tillfällen eleverna får träna det praktiska desto bättre.
Att lära eleverna olika matematiska strategier tror jag mycket på. Eleverna behöver tips och vägledning hur man kan tänka vid olika uppgifter för att det ska underlätta räknandet. Jag och mina kollegor arbetar mycket med strategier redan från åk 1. Målet är att när eleverna sedan kan använda större tal, och har uppmärksammat samband och mönster, kan de använda sina tidigare kunskaper. De flesta läromedel är också uppbyggda så. Vi låter även eleverna få träna på att automatisera tal, först inom lägre talområde och sen inom högre, både med addition och subtraktion. Tanken är att de ska lära sig dem utantill. Vi går igenom huvudräkningsstrategier sen låter vi eleverna få träna genom olika övningar samt att de får ta hem dem i läxa för att öva in dem. Vi informerar även föräldrarna vilka tankestrategier vi undervisat eleverna om. Då kan även föräldrarna stötta sitt barn kring detta. Med multiplikationstabellerna gör vi på samma sätt. Här brukar vi även använda oss av multiplikationssånger som eleverna får lära sig och som kan vara ett stöd. Jag upplever att många elever idag har svårt att lära in olika talkamrater och tabeller så det gäller att ge eleverna möjlighet att få träna många gånger och på olika sätt.
De elever som har svårt med matematik behöver hjälp tidigt. Här är det viktigt att stanna upp, gå tillbaka, träna med praktiskt material, laborera, göra övningar där hela kroppen får vara med innan man går vidare med mer avancerade matematiska uppgifter. Finns grunden är det också lättare att förstå resten.
Jag tycker att ett utmärkt sätt att träna in matematik samtidigt som man har trevligt är att använda olika mattelekar och spel. Nästan alla barn tycker om matematiska lekar. Att spela spel är inte bara trevligt det tränar även koncentrationen, minnet, förmågan att välja strategier och det är en bra social träning. Mattelekar och spel kan användas vid introduktion av nytt område, som ett komplement till undervisningen, som träning för att öka färdigheten och som repetition. Leken befäster redan inlärda delar och ger stöd åt de elever som behöver det. De läromedel som finns idag brukar tipsa om olika lekar och spel att använda i samband med undervisningen. Dessutom finns en uppsjö av färdiga lekar och spel att söka på i vår digitala värld.
Matematiken i skolan ska vara en hjälp för eleverna i vardagen, den ska kunna användas även i andra ämnen samt ge en god grund för fortsatt utbildning och ett livslång lärande.
Hur arbetar ni med matematiken i de yngre åldrarna?
Har ni några bra tips att delge varandra inom ämnet matematik?
Ylva Landqvist
Parkskolan
Bild: Natur & Kultur