Minne och i hågkomst

Jag vet inte hur många gånger jag har hamnat i diskussioner med andra lärare där vi diskuterat att elever idag har så svårt att lära in och komma ihåg saker. Att automatisera multiplikationstabellerna är ett tydligt exempel. Vad beror det på? Är det för ont om tid och för många olika kunskaper som ska läras in? Eller har elever idag inte tillräckligt med ork eller förmåga att använda minnet? Eller är det vi lärare som brister i vår undervisning? 

Det är många forskare som intresserar sig för detta ämne. Minnesfunktioner har stor betydelse för lärandet. Det är viktigt att man kan både lagra relevant information samt minnas och använda informationen rätt då man lär något nytt. Långtidsminnet har en enorm kapacitet för att lagra information medan arbetsminnet är relativt begränsat. Vi lärare behöver känna till att vi för att minska denna påfrestning behöver planera in inlärningstillfällen som drar fördel av långtidsminnets höga belastningsförmåga och avlastar arbetsminnets mindre omfång. Detta går att läsa i ”…och hur gör jag i klassrummet?” av Carl Hendrick och Robin Macpherson.

Hur bra man minns när man ska lära sig något nytt är beroende av hur motiverad man varit inför det man försökt lära, hur inlärningsmiljön ser ut samt hur bra minnesförmåga man har fått med i sitt arv. När man är riktigt intresserad av något exempelvis musik, sport eller litteratur, är det också lättare för hjärnan att lagra informationen. Det är också smart att dra nytta av den bakgrundskunskap man redan har när man lär nya saker. Det är lättare att minnas om man kan associera med något man gjort eller varit med om tidigare. Det är också lättare att minnas något nytt om man kan ordna upp i kategorier eller klassificera informationen. 

Vad är viktigt att tänka på i sin undervisning då? Många av sakerna nedan gör vi redan i klassrummet men ibland behövs en liten påminnelse. Varför uppfinna hjulet en gång till? Bygg upp elevernas kunskaper genom att dela upp undervisningen i små steg och använd många konkreta exempel. Modellera för eleverna och visa dem exempel på uppgifter innan de får försöka sig på likadana uppgifter. Att haka upp minnet med hjälp av tankekartor och associationstänkande är smarta strategier att använda sig av likväl som att använda flera sinnen i undervisningen. Om eleverna både får se, höra och göra har de lättare att komma ihåg det vi arbetar med. Starta lektionen med att repetera det gamla en kort stund, innan det nya tas upp. Det kan vara med hjälp av kontrollfrågor. Då friskas elevernas minne upp inför lektionen.  

Jag tror mycket på kontinuerlig repetition. Vi har många olika områden vi ska hinna med att undervisa eleverna i. Men repetitionen behöver inte ta många minuter. Jag har en låda som jag använder ibland vid morgonsamlingen. I den har jag lappar med frågor på sådant vi arbetat med under läsåret. Eleverna får turas om att dra en ”Morgonkluris” så hjälps vi åt att lösa uppgiften/svara på frågan. En annan lättsam repetition är att ha frågesport inom arbetsområdet.

Vår uppgift som lärare är att hjälpa eleverna och sprida ut undervisningen så att träningen blir uppdelad. Om man arbetar med äldre elever och har prov, så är det bättre att ge flera små prov på korta avsnitt i stället för ett enda stort prov. Alltså undvik råplugg. Det krävs dock en del samordning mellan skolans lärare så att proven inte ligger för nära varandra.

För något år sedan arbetade vi på Parkskolan med delar ur boken ”…och hur gör jag i klassrummet?” Ett av kapitlen tar just upp bra tips på hur man kan arbeta för att hjälpa eleverna att komma ihåg inlärningen. 

Bild: Natur & Kultur

Dels presenteras en modell av Barak Rosenshines tio undervisningsprinciper:

1 Daglig repetition – Stärker kopplingen till inlärt material, viktigt med automatiserade kunskaper för att frigöra arbetsminnet. 

2 Nytt i små doser – Eftersom arbetsminnet är begränsat är det bra att introducera nytt innehåll i små steg och gå vidare först när kunskapen sitter.

3 Ställ frågor – För att hela tiden se hur kunskapen tas emot och uppfattas.

4 Tillhandahåll modeller – Tydliggör och förklarar.

5 Vägled eleverna i deras arbete – Ge tid för att befästa kunskaperna, utmana med frågor.

6 Kontrollera elevernas förståelse – Även om ingen har några frågor så betyder det inte att det ändå finns funderingar och oklarheter.

7 Uppnå ett bra resultat – Små steg i taget följt av övningar, våga utmana i svårighetsgrad.

8 Använd stöttning vid svårare uppgifter – T.ex. att läraren modellerar, tänker högt eller erbjuder checklistor.

9 Självständig träning – Behövs för att kunskapen ska befästas och automatiseras. 

10 Repetition veckovis och månadsvis – Då lagras kunskapen i långtidsminnet, ju oftare det sker desto lättare är det att koppla ny kunskap till tidigare erfarenheter.

Lika väl som man måste läsa för att bli duktig i läsning, måste man hålla hjärnan igång för att den ska kunna utvecklas, behålla och utöka sin kapacitet. Det är vi lärare som måste hjälpa eleverna med detta så att de att kommer ihåg undervisningen bättre. Målet är ju att eleverna ska lära för livet. 

• Hur arbetar ni på er skola med att träna eleverna att minnas undervisningen på bästa sätt?