Utmaningar kring läsning 

Förra gången jag bloggade skrev jag om läsinlärning och lite om hur jag arbetar med den. Läsning är ett stort område och därför fortsätter min bloggning även denna gång inom samma tema men om några utmaningar som finns kring läsningen. Jag riktar mig främst till nyutbildade lärare som vill ha lite tips och idéer.   

När eleverna knäckt läskoden och avkodar ord efter ord startar en ny fas. Nu gäller det att komma igång med läsflyt och läsförståelse. För många elever är det inga problem alls men för en del startar en kämpig tid. 

• Hur motiverar man elever att fortsätta kämpa och lästräna när de tycker att läsningen är svår, jobbig eller tråkig? 

• Hur får vi med föräldrarna så att de stöttar och hjälper sitt barn tillräckligt när de själva tycker att läsningen är svår, när de inte anser sig ha tid eller då de tycker att lästräningen enbart är skolans uppgift?

Då elever känner motstånd till att läsa och träna så mycket att de utvecklas handlar mycket om att locka eleverna med böcker som är roliga, intressanta eller spännande oavsett om det gäller böcker som ska läsas högt av läraren eller om eleven ska läsa dem själv. Dessutom tycker jag om frasen ”All läsning är bra läsning”. Låt eleverna läsa det de vill, åtminstone i början. En del elever fängslas av faktaböcker med sina fina bilder, även om de bara läser något ord här och där, andra av serietidningar eller böcker med roliga historier. Det är tur att det idag finns så många bra böcker för nybörjarläsare. 

Som lärare gäller det även att locka eleverna in i böckernas värld genom att göra högläsningen till en både underhållande och lärorik stund. Här har vi världens chans att sälja in olika typer av böcker och även använda oss av lässtrategierna så att eleverna lär sig dem. 

Alla elever behöver individuell lästräning med läraren i början av sin skoltid men för elever som har det kämpigt med läsningen är denna stund ännu mer viktig eftersom man inte bara läser och diskuterar texten utan även får hjälp med lästekniken.

Läsgrupper är ett annat sätt att träna läsning på. Här tycker jag att det är viktigt att hjälpa eleverna och träna med en grupp åt gången i början. Gör bokpromenader tillsammans där ni diskuterar utifrån titel och bilder vad ni tror boken kommer att handla om för att ge eleverna en viss förförståelse innan de börjar läsa.

När eleverna har kommit igång med sin läsning är tyst läsning bra för att få full aktivitet i klassrummet. Men här tycker jag att det är viktigt att man gör något mer av läsningen. Jag brukar låta någon eller några elever berätta högt efteråt vilken bok de läser, vad den handlar om och vad de just läst om. Ibland får eleverna berätta för varandra 2 och 2. Eller så får de en uppgift innan de läser att de ska leta efter ord och så arbetar vi med dem efteråt. Det kan till exempel vara verb, adjektiv, synonymer, motsatsord eller ord de tycker är svåra. Ibland får eleverna rita en bild utifrån det lästa. 

Ett annat sätt att locka elever att läsa är till exempel läsbingo, göra en gemensam samling av boktitlar på väggen i klassrummet på elevernas lästa böcker, lästävla mot föräldrarna eller någon annan klass eller ge eleverna olika läsuppdrag som ska utföras i skolan eller hemma.  

Vad gäller föräldrarna så måste de få veta hur viktiga de är för sitt barns läsutveckling. Jag brukar visa en film om läsning på föräldramötet på höstterminen i åk 1 där föräldrar får veta hur stor skillnad det kan göra för barnets ordförråd och läsförståelse. Eleverna behöver mängdträning och tiden i skolan räcker inte till. Ca 15-30 min om dagen måste man som förälder kunna ägna åt sitt barns läsning oavsett om det handlar om läsläxa eller högläsning. 

Nedan följer lite tips på hur man kan få föräldrar engagerade i sitt barns läsning och hur föräldrarna kan försöka motivera och stötta sitt barn.