Att stötta elever med språkstörning  

Ni uppmärksammade väl var det var för dag den 15 oktober? Tänkte väl det!  Den 15 oktober uppmärksammades nämligen språkstörning över hela världen i samband med international DLD Awareness Day. DLD står för Developmental Language Disorder, i dagligt tal språkstörning.

Forskning visar att det i genomsnitt finns två elever i varje klass med någon form av språkstörning, det är alltså ett mycket vanligt funktionshinder. I undervisningen kan vi lärare göra mycket för att stötta dessa elever och därför är det av största vikt att vi lärare har kunskap om hur vi ska bemöta och stötta elever med språkstörning på bästa sätt. Forskning visar att tidiga insatser och att en språkutvecklande miljö kan göra skillnad både i tidig ålder och för att förebygga senare svårigheter då det kommer till språkstörning. Därför behöver vi pedagoger veta hur vi kan upptäcka språkliga och kommunikativa svårigheter från tidig ålder och genom hela barnets skolgång.

På den skola där jag arbetar på har en satsning gjorts under hösten där alla undervisande pedagoger inom f-3 gått Spsm:s (specialpedagogiska skolmyndigheten) studiepaket kring språkstörning. En enligt mig, mycket bra kurs som gav mig en hel del värdefulla och konkreta tips för hur man kan lägga upp undervisningen och stötta elever med språkstörning. 

Foto: pexels.com

Begreppet språkstörning är ett ”paraplybegrepp” där det finns otroligt många olika delar. Fler delar än vad jag faktiskt tidigare tänkt på och det går givetvis inte att bemöta alla elever med språkstörning lika. Det är viktigt att se varje elev och hur dennes individuella behov ser ut. Språket är en oerhört viktig del i all inlärning och i alla ämnen samt även i den sociala utvecklingen. Att det behövs ett språkutvecklande arbetssätt som genomsyrar alla ämnen är enligt mig en mycket viktig del för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt i sin språkutveckling. Allt i skolan är språk och att ha en språkstörning påverkar givetvis dessa elever väldigt mycket. 

Under kursen fastnade jag lite extra för hur man kan arbeta inom matematikundervisningen då det gäller språkstörning. Som sagt är allt i skolan språk och det gör det självklart att en språkstörning ofta ger problem även inom matematiken. Hur gör jag i min undervisning och hur kan jag på bästa sätt anpassa min matematikundervisning för elever med språkstörning? På Spsm kan man läsa om några viktiga utgångspunkter i planeringen för just detta:

• Prioritera de lärandemål som är viktigast att eleven hinner med.

• Välj ut viktiga ord och begrepp och planera hur ni ska arbeta aktivt med dem.

• Ha korta genomgångar.

• Tala i lugnt tempo.

• Ha som rutin att använda visuellt stöd – kroppsspråk, bilder, diagram och så vidare – både vid genomgångar och vid enskilda samtal med elever.

• Ge alla instruktioner både muntligt och skriftligt, så att eleverna kan gå tillbaka till dem vid behov.

• Planera gruppkonstellationer efter syftet med uppgiften.

• Prata med eleven själv om hur han eller hon upplever undervisningen i matematik: vad fungerar bra idag, vad vill ni testa och vad kan ni utveckla vidare?

På Spsm:s hemsida finns ett kostnadsfritt material att ladda ner kring detta!

En av uppgifterna i kursen bestod av att planera en lektion utifrån några punkter. Tillsammans med en av mina kollegor planerade vi för en No lektion som vi sedan genomförde i varsin grupp. Vi valde ut en faktafilm som handlade om växters livscykel. Vi plockade sedan ut begrepp som togs upp i filmen. När vi valde ut orden så tänkte vi extra på att ta med ”nivå två” ord. Ord i nivå två består av ord som förekommer i många olika sammanhang. Dessa ord är viktiga för läsförståelsen och hjälper elever att förstå och uttrycka olika ämneskunskaper. Vi tog också elevernas förförståelse i beaktande, vi har tidigare arbetat med djurs livscykel. Vi använde oss även av skärmdumpar från filmens viktigaste sekvenser. Sedan använde vi begreppen och en av sekvenserna som berättarmall. Vi använde oss av EPA modellen. Flera av eleverna uttryckte att det var bra att se filmen 2 gånger då vissa begrepp blev mer förståeliga. 

Det här är en bra modell för elever med språkstörning men också för andra elever som tycker att det kan vara svårt att lära sig nya begrepp. Denna modell kommer jag att använda mig av då jag upplever att fler elever tog till sig innehållet bättre. Det blev ett djupare arbete kring begreppen än tidigare.

Tips på kollegialt lärande: Läs kursen i ert arbetslag, diskutera och testa er fram!

• Tips på film kring språkstörning:

Lärlabbet: Vad är språkstörning?

Malin Lohse Westholm

Lorensberga F-6