Utbildning på vetenskaplig grund

Jag har läst boken På vetenskaplig grund av Corrado Matta, en vägledning för lärare och lärarstudenter. Corrado Matta är fil dr i pedagogik och verksam som universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Boken han skrivit är en vetenskapsteoribok, inte en teoribok. Den behandlar vetenskapsteoretiska frågor i relation till pedagogik.

Jag har fördjupat mig i vad vetenskaplig grund kan – och bör - innebära för mig i mitt klassrum. Hur syns den vetenskapliga grunden i mitt klassrum och på min skola?  Jag ska göra ett försök att sammanfatta begreppen utifrån några olika regelverk och även väva in Corrado Mattas tolkningar. 

Skollagen

/…/kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och sätta enskilda kunskaper I större sammanhang. (SOU 2002:121, s.538)

Det samhälle skolan nu verkar i ställer starka krav på att omvandla information till kunskap. Det kräver kritiskt granskande och bra modeller för hur kunskap struktureras. (SOU 2002:121, s. 538)

 Att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund innebär att val av innehåll skall ske genom kritisk granskning, att den kunskap som skolan arbetar med skall ha en objektiv grund. (SOU 2002:121, s. 539)

 Arbetet i skolan att välja innehåll och metod och att värdera resultat skall också präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och de kunskaper som kommer från relevant forskning och beprövad erfarenhet. (SOU 2002:121, s. 539) 

I skollagen läggs stor vikt vid vetenskapligt förhållningssätt, det vill säga att den vetenskapliga grunden består i att läraren tillämpar en vetenskaplig metod i processen att fatta pedagogiska beslut, både när det gäller undervisningens innehåll och metod.

Skolverket

En utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kärnan i en framgångsrik skolutveckling. 

förstå vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär är stort inom skolan. Det behövs kompetens i att förstå, tillämpa och hitta ett samspel mellan dessa båda kunskapskällor. (Skolverket 2019)

Begreppet vetenskaplig(t) grund / förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. (Skolverket 2012, s.1)

Skolverket tolkar endast begreppet ”vetenskaplig grund” som vetenskapligt förhållningssätt. Enligt skolverket handlar begreppet ”vetenskaplig grund” om kunskapskällor som baseras på resultat från vetenskapliga studier och ett systematiskt utforskande för att sedan kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultaten från de vetenskapliga studierna i ett sammanhang. Vetenskaplig grund ska inte ses som samma sak som vetenskap. Vetenskaplig är en process medan vetenskap är ett samlat resultat.

Skolverket förtydligar dock att begreppen vetenskaplig och vetenskap är lika viktiga. Den vetenskapliga grunden består både av källorna som ligger till grund för ett pedagogiskt beslut och av sättet på vilket det fattas.

Första steget för att utveckla denna kompetens är en djup förståelse för vad som står på spel. Det är viktigt för lärare och skolledare att de förstår de grundbegrepp som används i lagen eftersom olika tolkningar av till exempel vetenskaplig grund innebär olika konsekvenser för hur lärare ska arbeta. 

Skolforskningsinstitutet

Den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger. Det gäller både ämnesinnehållet och undervisningen, det vill säga, det handlar om vad forskningen säger inom de ämnesområden som läraren undervisar i, och om hur denna undervisning bäst kan utformas för att främja barns och elevers utveckling och lärande.  

(Skolforskningsinstitutet 2019, s.1) 

Skolforskningsinstitutet menar att den vetenskapliga grunden handlar om vad vetenskapliga resultat säger kring ämnesinnehåll och undervisningsmetod.

Det som beskrivs om vetenskapligt förhållningssätt är att det består i att granska, pröva och kritisera befintlig kunskap.

Skolinspektionen

År 2019 publicerade myndigheten en rapport med titeln ”Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan”. Rapporten syftar till att bidra till utveckling av skolors och huvudmäns arbete kring detta.

Först hävdar rapporten att vetenskaplig grund ska tolkas enligt både vetenskapliga studier-perspektivet och vetenskapligt förhållningssätt-perspektivet. Sedan beskrivs det i texten att vetenskaplig grund inte är detsamma som vetenskapligt förhållningssätt. En slutsats som Corrado Matta gör då är att vetenskaplig grund, endast motsvarar vetenskapliga studier-perspektivet. Vidare menar han att om vetenskaplig grund inte är detsamma som vetenskapligt förhållningssätt, måste det vara så att lagen inte kräver att man ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt, utan bara att utbildningen ska vila på kunskap som härrör från vetenskapliga studier. 

 Vem är det som bestämmer vad som räknas som vetenskaplig grund?

Är det Skolverket, alltså den statliga institution som sätter ramar för skolverksamhet i Sverige? Nej, Skolverket konkretiserar lagen, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. De gör också klart att det inte är lagen eller staten som ska bestämma vad som räknas som vetenskaplig grund. Detta ska avgöras av forskarsamhället.

Vad är då utbildning på vetenskaplig grund?

I begreppet utbildning ingår alla moment såsom planering av undervisningsaktiviteter, genomförande och tillämpning av undervisningsmetoder samt uppföljning och analys som ingår i skolans och lärarens uppdrag. Dessa moment är utfallet för utbildning på vetenskaplig grund. I början av lärarens beslutfattningsprocess finns den vetenskapliga grunden, det vill säga alla vetenskapliga resultat samt lärarens vetenskapliga förhållningssätt. Både den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet består av kunskaper (fakta), lärarens beslutfattningsprocess och själva undervisningen. Enligt skollagen och skolverkets  texter, använder läraren ett forskningsbaserat arbetssätt om hen använder forskningsresultat och ett vetenskapligt förhållningssätt när hen fattar beslut.

Möjliga praktiska problem

Det ställs stora krav på lärarna när det gäller tolknings- och granskningsförmåga på alla ramverk. Corrado Matta ifrågasätter om skolorna materiellt kan hinna eller ha råd med att inkludera ramverket i det dagliga arbetet. Han hävdar att följande moment krävs för att ramverket ska kunna omsättas i praktiken.

1.       Planering. I planeringsfasen krävs att lärare och skolledare har tid att samla vetenskaplig fakta.

2.       Genomförande. I genomförandefasen ställer ramverket ganska starka krav på dokumentation.

3.       Uppföljning och analys. Konstruktionen av en teori om sin egen praktik kräver vissa systematiska kunskaper och tid för att genomföra analysen. Dessutom innebär tolkningen av begreppet ”vetenskaplig grund” som lärarens vetenskapliga förhållningssätt att uppföljningen och analysen måste genomföras i enlighet med någon vetenskaplig metod. Detta är både tids- och resurskrävande och problematiskt när det gäller vilka kunskaper lärare och skolledare förväntas ha.

Alla dessa moment kräver att lärarna ska kunna avsätta tid för att uppfylla målen i regelverken. Något som både forskare och lärare länge har argumenterat för är att styrningen som karaktäriserar den svenska skolan idag gör att lärarna saknar tid för att klara av sina vanliga arbetsuppgifter. Det finns helt enkelt inte tid för ytterligare en arbetsuppgift. Författaren menar att det uppstår en krock mellan, å ena sidan, den teoretiska modellen för hur en skola på vetenskaplig grund rationellt kan fungera, och å andra sidan den praktiska verkligheten som präglas av begränsade resurser.

Corrado Matta avslutar sin bok med slutsatsen att om den kompetens som krävs för att ramverken ska kunna tillämpas i praktiken, krävs det att myndigheter, kommuner och forskare gör sin del för att underlätta för lärare att komma i kontakt med relevanta resultat och sammanställningar.

Jag undrar

Vad är det för kunskap om forskning vi behöver, för att vi ska förstå vetenskapliga resultat och kunna omvandla dessa till användbar kunskap i skolan?

Efter att ha läst denna bok ett antal gånger, så tänker jag, att om man tillsammans i kollegiet på sin enhet undersöker, granskar kritiskt och analyserar den egna undervisningen, så har man ett vetenskapligt förhållningssätt.