Text- och problemlösningsuppgifter - Matematiska begrepp

En period har vi haft problemlösning i matematik som utvecklingsområde. Det har varit ett utvecklingsområde som har kommit av att många av lärarna anser att det är ett område eleverna har svårt för. Det är även någonting som har ansetts varit svårt att få till på något bra sätt, för att det ska ske en utveckling hos eleverna inom detta område. 

Inledningsvis startade vi detta utvecklingsområde med att tillsammans i kollegiet arbeta med Skolverkets problemlösningsmodul i matematik.

Bild: Skolverket

Vi träffades en gång i veckan och genomförde modulen tillsammans. Modulen varvades med diskussioner, provlektioner, reflektioner och utvärderingar. 

Det märktes en utveckling hos eleverna, de blev mer säkra på att lösa problem och blev bättre på att diskutera uppgifterna tillsammans i grupp. 

Trots att vi genomförde denna modul tillsammans i kollegiet och vi såg en utveckling hos eleverna, så var det ändå inte tillräckligt. Vi såg fortfarande att många elever hamnade i svårigheter när de skulle lösa text- och problemlösningsuppgifter i matematiken. 

Vi gjorde då en kartläggning av vad eleverna hade svårt med när det gällde dessa uppgifter. Alla lärare fick fundera och skriva ner vad det var eleverna hade svårt med när de arbetade med text- och problemlösningsuppgifter. 

När vi sammanställt vad alla hade skrivit så visade det sig att det var de matematiska begreppen som eleverna hade svårt för. Eleverna hamnade i svårigheter när de skulle läsa textuppgifter eller instruktioner till problemlösningsuppgifterna. Detta ledde till att eleverna inte förstod hur de skulle gå till väga för att lösa uppgiften.  

Vi bestämde oss då för att det var matematiska begrepp som vi behövde lägga fokus på. Eleverna behövde i större utsträckning få förståelse för matematiska begrepp, för att kunna läsa och förstå de uppgifter som skulle lösas.

En förutsättning för att utveckla sin förmåga att se samband är att förstå och kunna hantera matematiska begrepp. Förståelse för begrepp bygger i sin tur på att elever kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp på ett flexibelt sätt och att de obehindrat kan vandra mellan de olika representationerna. Att representera och uttrycka ett matematiskt begrepp på olika sätt och på skilda nivåer är därmed både ett medel och ett mål för att varje elev ska utveckla och få förståelse för begreppen. Det är väl använd tid att ge elever i svårigheter extra stöd och mer tid för begreppsutveckling. Detta för att de ska bli säkra på att gå mellan olika representationer och efter hand kunna upptäcka och förstå samband mellan matematiska begrepp.

 (Skolverket - Helena Roos, Linnéuniversitetet och Lena Trygg, NCM) 

När det var kartlagt att det var de matematiska begreppen vi behövde lägga fokus på, så delade vi lärare in oss i grupper och började analysera Lgr11 utefter kunskapskraven i matematik. I gruppen plockade vi ut begrepp som kan förekomma när vi arbetar med de olika områdena. 

Vi delade upp kunskapskraven och varje grupp fokuserade på ett kunskapskrav och ”plockade ut” begrepp som kunde kopplas till det kunskapskravet.

Exempel på hur det kunde se ut: 

Nästa steg blev nu att varje grupp skulle göra förslag på någon lektion utifrån kunskapskrav och de begrepp som gruppen hade skrivit ner. Lektionsförslagen la vi in i en mapp i Driven som alla kunde ta del av. 

Till slut skulle varje enskild pedagog välja en av förslagslektionerna och prova den med sin egen klass. Efter det hade vi en träff där alla fick berätta vad de hade valt för lektion och hur det hade gått att genomföra den, samt hur eleverna tyckte att lektionen var. 

Eleverna har efter vårt utvecklingsarbete utvecklat sina förmågor att lösa text- och problemlösningsuppgifter. Både genom diskussioner och att lösa uppgifterna tillsammans i grupp och enskilt, samt genom att arbeta med olika matematiska begrepp. 

Genom att arbeta och öka förståelsen för olika matematiska begrepp, har det bland annat lett till:

• Ökad måluppfyllelse hos flertalet av eleverna.

• Större intresse hos eleverna att arbeta med text- och problemlösningsuppgifter. 

• Engagemang hos pedagogerna, för att utveckla detta område. 

Jag anser att det är viktigt att göra en kartläggning för att få reda på exakt vad det är som är elevernas svårigheter, vad det är som gör att de hamnar i svårigheter när de ska lösa olika uppgifter. Detta för att arbeta med rätt saker och för att det ska ske en utveckling åt rätt håll. 

Det har varit ett mycket givande utvecklingsarbete och alla har varit engagerade för att det ska fungera och för att en utveckling skulle ske. 

Hur arbetar ni med matematiska begrepp på er skola?

Några fler artiklar om det finns intresse att läsa om matematiska begrepp:

• Elevers användning av matematiska begrepp

• Skolverket sök: Matematiska begrepp