GIS och digitala kartor i undervisningen 

I och med den reviderade läroplanen så ligger mer fokus på att kunna beskriva och analysera platser med hjälp av kartor. 

Geografins metoder och verktyg

• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.

• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enk­la former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verk­tyg och begrepp. 

Ur Kursplan för Geografi åk 9, Centralt innehåll Lgr 22

Eftersom att jag själv gillar när man delar med sig av material, så får det bli huvudsyftet med detta inlägg.  

När jag läste ämneslärarprogrammet fick vi prova på ett GIS-program som hette “Arc GIS” och fick göra prognoser, beräkningar och analysera olika områden med hjälp av digitala kartor och flygbilder. Avancerat, lite krångligt men riktigt roligt! Programmet kräver dock enorm förkunskap, så att introducera något liknande program för mina elever i åk 9 var och är inte ett alternativ. 

Efter lite letande så såg jag att det finns flera uppgifter i Gleerups geografi som är intressanta att genomföra, men jag har valt att göra om uppgifterna litegrann för att de ska passa eleverna jag undervisar lite bättre. Under de sista veckorna av vårterminen gjorde mina elever några enklare GIS-uppgifter för att sedan kunna fortsätta direkt efter sommarlovet. 

 I den ena uppgiften skulle eleverna planera en resrutt med elbil med hjälp av vägbeskrivningar i Google Maps. Instruktioner finns i Gleerups geografi 7-9 (A721) men jag ändrade och tog bort vissa punkter så att den passade våra elever. 

Den andra uppgiften inom GIS byggde jag ihop själv med lite inspiration från en annan uppgift i Gleerups geografi 7-9 (A499). Uppgiften handlade om att de skulle använda Google maps och kartverktyget Street view för att planera inför en nybyggnation av två lägenhetshus i närheten av Lorensbergaskolan. De hade fyra frågor att ta ställning till och reflektera över i sin planering av byggandet: 

1. Vilka fördelar finns med att bygga lägenhetshusen på just denna platsen?

2. Vilka nackdelar finns med att bygga lägenhetshusen på just denna platsen?

3. Hur påverkas trafiken (både bilväg och cykelvägar) av dina val?

4. Om du tänker på sårbarhet, finns det några platser på kartan som du utesluter att välja helt? Varför?

De skulle även inkludera skärmdumpar av platsen och olika typer av kartlager (cykelvägar, bilvägar, livsmedelsbutiker, restauranger) för att visa hur de tänkt. 

Den tredje och avslutande uppgiften gällande GIS gavs direkt vid skolstarten, den handlade om att göra en historisk jämförelse mellan kartor och flygfoton från år 1960 och nutid. Den finns att se i Gleerups geografi 7-9 (A969). Jag gjorde även om denna uppgiften lite, dels plockade jag bort vissa moment, lade till andra moment, förenklade vissa instruktioner samt att kartor och flygbilder blev över Lorensbergaskolan istället för att väcka elevernas intresse lite mer. 

De flesta elever tyckte att dessa uppgifter var roliga. Särskilt den historiska jämförelsen och de kollade in sina egna bostadshus, bostadsområden och även andra städer. För mig som undervisande lärare har det gett mycket underlag i form av analyser och reflektioner under och efter arbetets gång. Nu när vi startat upp det näst sista arbetsområdet som handlar om produktion- och handelsmönster så kommer GIS vävas in igen i en uppgift inspirerad från Gleerups geografi 7-9 (A316). Vi har även tittat på kartor i realtid gällande antal fraktfartyg och flygplan. Tro om jag blev glad i hjärtat när några elever säger “Tänk om man kunde sätta kartan med fartyg över kartan med flygplan, typ som kartlager, för att kunna se en helhet”. 

Frågor att fundera vidare på..

• Hur använder du dig av kartor i geografiundervisningen?

• Tycker du att uppgifterna i Gleerups är användbara?