Matematiska samtal i klassrummet
Hem > Presentation > Caroline Sunderberg Lorensberga skola F-3 > Matematiska samtal i klassrummet
Nu har det blivit dags för mig att göra något jag aldrig har gjort förut, nämligen att blogga. Jag har funderat väldigt mycket på vad jag ska blogga om och nu har jag bestämt mig. Det finns ett ämne som jag brinner extra mycket för och det är matematikämnet. Med anledning av att jag är väldigt intresserad av matematik så läser jag gärna böcker om just matematik. Höstterminen 2018 kom jag för första gången i kontakt med forskaren/författaren Cecilia Kilhamn då jag läste Unga matematiker i arbete skriven av Twomey Fosnot C och Maarten Dolk.
Om du vill läsa ett utdrag ur boken, klicka på länken: Unga matematiker
Boken fick mig att börja fundera på hur jag bedriver min undervisning i matematik. Som ni säkert förstår så var det stundtals lite jobbigt och frustrerande, att känna att ens undervisning i matematik inte riktigt var som jag egentligen vill att den ska vara. Jag har alltid haft en varierande matematikundervisning, där mina elever varje vecka får jobba några pass i matteboken, några pass med praktiskt arbete och ett pass med problemlösning, så det var inte schemaupplägget som var dilemmat. Mitt dilemma var och är fortfarande att få till bra matematiska samtal i klassrummet. Efter mycket funderande och bollande med mina kollegor så började jag att förändra upplägget på mina lektioner med början med problemlösning. Men jag förkastade inte allt som jag har utgått ifrån de senaste åren, utan jag behöll bland annat modellen EPA, att eleverna föst tänker enskilt kring problemet, jobbar sen i par och sen med alla. Däremot så började jag att skriva egna problemlösningar där uppgifterna utmanade eleverna och de fick ett större behov av att samtala med klasskamraterna. Jag införde också begreppet Mattekongress.
Hur ser då en problemlösningslektion ut hos mig? Lektionen börjar med att jag med hjälp av Lady buggen visar upp problemet på Whiteboarden. Jag läser problemet och sen får alla elever fundera i några minuter på hur de ska lösa uppgiften. Därefter sätter sig elever i sina mattepar och börjar jobba med problemet i cirka 20 minuter. Vi avslutar lektionen med Mattekongress, det innebär att eleverna i sina mattepar visar upp sina lösningar på whiteboarden med hjälp av Lady buggen. I stället för att matteparet som står framför klassen ska berätta hur de har tänkt, så frågar jag resten av klassen hur de tror att matteparet har tänkt kring sina lösningar. Jag gör det här för att flera elever ska bli aktiva under kongressen. När kompisarna har sagt vad de tror så får matteparet berätta hur de tänkte kring något av deras egna uttryck/uträkningar. När vi ibland inte har Mattekongress, så frågar eleverna efter den. Jag känner att jag har fått igång mera samtal i klassrummet, men samtalen är ytliga och inte utforskande. Så i våras började jag leta efter litteratur som mera behandlar samtal i klassrummet, till slut så hittade jag boken; Matematiska samtal i klassrummet skriven av Cecilia Kilhamn mfl och har fått tips på hur man kan utveckla samtalen i klassrummet. Min utmaning är nu att omsätta tipsen så att de passar mig och mina elever. Om du vill läsa ett utdrag ur boken, klicka på länken: Matematiska samtal i klassrummet
Vi på Lorensberga F-3 kommer under hösten att ha bokcirkel kring boken Matematiska samtal i klassrummet. Jag hoppas och tror att jag utifrån det kollegiala arbetet med denna bok kommer att ha många spännande idéer att testa när det gäller att få till matematiska samtal i klassrummet. Jag hoppas också att vi kan få till tid så att vi kan observera varandra med efterföljande samtal. Att vi på samtalet kan diskutera vilka frågor man hade kunnat ställa till eleverna för att få till mera utforskande samtal. Jag ser fram emot en spännande höst.
Helt otippat så vill jag gärna veta hur ni gör för att skapa matematiska samtal i klassrummet.
Caroline Sundberg
Lorensberga skola F-3
