Kroppsspråk och pausord i våra klassrum 

Språket är det viktigaste verktyget som vi har för att kommunicera med andra. Genom språket utvecklar vi oss själva och varandra, bygger relationer, visar känslor och påverkar varandra. En annan viktig pusselbit i all mänsklig kommunikation är kroppsspråket, det läggs ännu större vikt vid hur något sägs än vad som sägs. Genom kroppsspråket förstärker och förtydligar vi det som sägs samt att vi påverkar varandra. I klassrumssituation gäller det att vara medveten om sitt kroppsspråk. Eleverna läser av oss så fort de kliver in i klassrummet. På studiedagen den 15 september diskuterade vi hur vi använder kroppsspråk och pausord i klassrummet. I detta inlägg vill jag sammanfatta vad vi kom fram till under studiedagen. Det blev givande diskussioner med kollegor från olika årskurser som deltog i vår workshop. De tyckte att det skulle vara värdefullt att spela in sig själv eller bli observerad av någon kollega för att bli medveten om hur man använder kroppsspråket. Vi lärare gör gester, använder ansiktsuttryck och pausord utan att tänka på dem. Frågor som vi diskuterade var bl a hur vi använder kroppsspråk och pausord i klassrummet samt hur vi tillrättavisar elever under en pågående lektion.

Kroppsspråk

Det framkom att kroppsspråket som används i våra skolor är att många beskriver med händerna och ”leker” med pennan, håret, nyckelbandet eller med sina smycken. Man rör sig mycket framför tavlan och i klassrummet. En del har upplevt att för stora rörelser och för mycket gester avleder många elevers koncentration på det som sägs. Det gäller att tänka på sitt rörelsemönster i klassrummet. Lärarna sitter ofta på bänken eller åker runt på lärarpallen. En del tänker på att vara så neutrala som möjligt både i klädsel och med gesterna för att eleverna inte ska bli distraherade. Det är viktigt att läraren försöker vara sitt bästa jag varje dag även om humöret inte är på topp. Det syns tydligt på kroppshållningen om man har en dålig dag.

Pausord

De pausord som används ofta i klassrummet är ”hörrni, öhm, eh, ehhum, öpp öpp, jahepp, tjch, sch” Man harklar sig när man vill vara sträng men också för att få samförstånd. Det är också effektivt att ibland vara helt tyst och stå stilla framför tavlan för att få elevernas uppmärksamhet. Att pausa på rätt ställe är också viktigt. Man ska inte både skriva på tavlan och instruera samtidigt. Detsamma gäller när vi delar ut papper till eleverna, då är det bäst att inte säga något tills alla har fått sina papper. Eleverna har en förmåga att snabbt koppla en del pausord till sina resp. lärare och de säger att de stör sig på det när de hör återkommande pausord på lektionerna. 

Tillrättavisningar i klassrummet

Hur gör vi när vi tillrättavisar eller motiverar eleverna? Lärare som känner sina elever väl har utvecklat olika sätt att tillrättavisa eleverna utifrån individuella behov. En del behöver bara en blick medan andra elever behöver läraren gå fram och lägga handen på axeln för att lugna.  Att bygga relationer med både enskilda elever och hela klassen är oerhört viktigt för trygghet och studiero. Ibland behöver läraren ha enskilda samtal efter lektionstid för att prata med eleven om ett störande beteende och hitta strategier tillsammans. En del lärare använder sig av varningskort, gult och rött. Det gäller att flytta fokus och ha diskussioner om hur vi tillsammans kan komma framåt och arbeta för studiero. Att skicka ut en elev är aldrig en bra lösning men det händer att lärare tar till den lösningen. Då gäller att följa upp och prata med eleven som missat en del av undervisningen.

Under studiedagen kom det fram att man inte är medveten om hur man använder sitt kroppsspråk och pausord. Vi behöver synliggöra det mer med tanke på att kroppsspråket är så stor del av all kommunikation och eleverna läser av oss varje dag. Genom att bli medveten om sitt kroppsspråk kan vi både påverka våra elever men också påverka oss själva. Ibland har man en dålig dag men genom att tänka på t ex hållningen, tonfallet och gesterna kan vi påverka våra känslor och tankar till en mer positiv riktning. 

Frågor att diskutera:

• Vad finns det för möjligheter för kollegor att göra klassrumsobservationer i syfte att studera lärarnas kroppsspråk?

• Vilka strategier kan vi använda de dagar man inte kan vara sitt bästa jag?