Ett nära samarbete mellan svenska och svenska som andraspråk    

De allra flesta skolor har elever som läser svenska som andraspråk och skolorna har hittat olika lösningar på att organisera undervisningen i ämnet beroende på antal elever och tillgången på behöriga lärare i ämnet. På vår enhet har vi 17 klasser i åk 7-9 och i nästan alla klasser finns det flera elever som bedöms enligt kursplanen i svenska som andraspråk, totalt 62 elever. Eleverna har kommit olika långt i sin språkutveckling och det gäller att möta varje individ utifrån hur långt de har kommit. En förutsättning för att ge alla elever möjlighet att nå målen i ämnet svA är att ha ett mycket nära samarbete med svensklärarkollegorna. Jag och svensklärarna gör tillsammans en kartläggning och ”studieplan” för varje elev för att sedan bestämma hur mycket undervisning i svA var och en är i behov av. De som är helt nyanlända behöver ha svA varje dag medan de andra behöver svA-lektioner som stöd för att klara av uppgifterna i klassrummet. Vi utvärderar och ändrar studieplanen 2 -3 gånger per termin. Ibland önskar en elev själv ha fler timmar svA eller så har svenskläraren sett att eleven har större behov av att vara i en mindre grupp med svA-läraren, då ändrar vi antalet lektionstillfällen för eleven. Jag har arbetat i över 30 år med ämnet och varit med och organiserat undervisningen på olika sätt beroende på elevunderlaget. Det allra viktigaste är att ha en öppen kommunikation och ett gott samarbete mellan svA-läraren och övriga ämneslärare, i synnerhet svensklärarna, för att denna elevgrupp ska få möjlighet att lyckas med måluppfyllelse.   

Bild: Pexels.com

I min undervisningsgrupp är jag noga med att skapa ett välkomnande klassrumsklimat för att eleverna ska känna sig trygga och utvecklas utifrån sin nivå. Eftersom det är flera olika nationaliteter i gruppen är det viktigt att arbeta för en ömsesidig respekt så att alla vågar använda det svenska språket utan att skämmas för språkliga fel i samtalet. Eleverna har möjlighet att arbeta med uppgifter i svenska både i helklass och i en mindre grupp i svA-klassrummet. De som är helt nyanlända får ett eget Classroom och en mapp med uppgifter att arbeta med i helklass när de inte har svA på schemat.

Den här terminen har jag två klasser i svenska och där finns det flera elever som bedöms enligt kursplanen i svA. De flesta har kommit så pass långt i sin språkutveckling att de kan arbeta med samma uppgifter som de svenskfödda eleverna. De behöver däremot stöd i en liten grupp för att arbeta med ordförrådet och språkstrukturen, den hjälpen får de av mig när jag träffar dem i en liten grupp som vanligtvis är schemalagd när resten av årskursen har moderna språk. Eftersom eleverna arbetar med samma uppgifter som den övriga klassen känner de att svA-ämnet inte är ”sämre” än den ordinarie svenskan, bara att de får mer stöttning med språket. Det råder en ganska utbredd missuppfattning hos både elever och vårdnadshavare att svA är sämre eller att det inte är ett särskilt utvecklande ämne. Där har svA-läraren en viktig uppgift att lyfta fram och tydliggöra för både elever och vårdnadshavare att svA-ämnet är precis lika mycket värt som svenskämnet och att kursplanen är till stora delar densamma i de båda ämnena.

Det är oerhört krävande att lära sig ett nytt språk samtidigt som ämneskunskaperna ska läras in. Det innebär en dubbelprocess för elever som har svenska som andraspråk. En allsidig språkutveckling är viktig, särskilt att eleverna får möjlighet att använda det svenska språket både med svensktalande och med kamrater som kommit ungefär lika långt med svenskan. Det är oftast mer lyckat att placera elever med olika modersmål i samma grupp vid exempelvis grupparbeten än med dem som har svenska som modersmål. Eleverna känner då att deras språk räcker till samtidigt som de får möjlighet att träna på att formulera sina tankar. En litteratur som jag rekommenderar i detta sammanhang är ”Tankar springer före” av Tua Abrahamsson och Pirkko Bergman, där redogörs det för olika sätt att bedöma elevernas språkutveckling och vikten av att se språkbehärskningen som en process. Författarna menar att när eleverna ställs inför tankemässigt krävande uppgifter ansträngs deras förmåga att använda sin språkbehärskning och måste släppa kontrollen över sådant som de annars behärskar. När tankarna springer före haltar språket! Det känns igen när svA -eleverna försöker redogöra för sina kunskaper i ett ämne på en högre nivå men språket sätter stopp för att nå ända ut med sina tankar och kunskaper.

Frågor att diskutera

• Hur har ni organiserat undervisningen i svenska som andraspråk på er enhet? 

• Hur ser samarbetet ut mellan svA-läraren och ämneslärarna?

Balvinder Chadda

Lorensberga skola 7-9