Hem > Presentation > Anneli Gustafsson > Ledarskap för ett gott klassrumsklimat

Ledarskap för ett gott klassrumsklimat

Studiero och ett gott klassrumsklimat är viktiga frågor som ständigt är aktuella i skolans värld. Allt för ofta handlar diskussionen om brister i studiero och otrygg klassrumsmiljö. Vad menar vi då med studiero och ett gott klassrumsklimat? När vi lärare diskutera kring detta tar man upp tystnad under arbetet, att passa tider, följa regler, vara en bra kompis, ett vårdat språk osv som exempel. Jag skulle tro att diskussionen låter ungefär lika på alla skolor. Ibland fastnar vi också i frågor om gruppstorlek, lokaler, elever med medicinska utmaningar eller ”elev X och hans/hennes vårdnadshavare”, något som visserligen kan vara relevant men som knappast är så konstruktivt i det dagliga arbetet. Jag menar att vi lärare ska fokusera på sådant vi kan påverka ”här och nu” och vårt främsta verktyg är ledarskap i klassrummet. 

Bilden är skapad med AI-modellen Dall-e

Min absoluta favorit bland skolkunniga fortbildare och författare, John Steinberg, har skrivit ett antal böcker om just ledarskap, studiero och en god klassrumskultur. Han menar att förändringar i samhället och skolan bland annat innebär att vi gått från en regelstyrd skola till en skola baserad på relationer, och att det ställer till det för såväl elever som oss lärare. Det blir helt enkelt otydligt vad som gäller. Han betonar att goda relationer inte innebär ”kompis och myspys” utan snarare tydlighet och trygghet genom ett genomtänkt ledarskap i klassrummet. Är jag som pedagog själv osäker i mitt ledarskap bidrar man till otydlighet kring ramar, rutiner, regler och roller.

Här blir det också viktigt att titta på vad man faktiskt kan påverka. Steinberg nämner tre aspekter: min attityd, mitt beteende och min kompetens som pedagog. Som lärare ser jag det som en del av mitt uppdrag att ständigt utvecklas och bli ännu bättre på det jag gör. Att utvecklas i mitt ledarskap är en del av detta, liksom att arbeta för ett gott klassrumsklimat för alla elever, oavsett behov. Sen är vi alla medvetna om att det inte alltid går som man tänkt sig. Steinberg hävdar, att när det ”går åt skogen” i klassrummet beror det till 20% på eleverna och till 80% på den vuxne. Vad menar han med detta? Ja, 20% handlar om sådant vi inte kan påverka; medicinska faktorer, hemförhållanden, historik etc., men hela 80% handlar om sådant jag som ledare i klassrummet faktiskt kan påverka (i olika grad). Då gäller det också att jag agerar. Att inte agera innebär att jag missar tillfällen att utöva mitt ledarskap för att förbättra elevernas möjligheter, resultat och arbetsmiljö. Vi behöver ta tillbaka ledarskapet, säger Steinberg. Jag brukar säga att i min lärarroll måste jag inta scenen och äga den. Jag är ledaren i klassrummet, något som jag inte kan avsäga mig eller som kan förhandlas bort. Som ledare ansvarar jag för studiero, trygghet och klassrumsklimatet.

Jag tror också att det då är viktigt att lära känna mig själv och mitt ledarskap; vilka är mina främsta verktyg? Mina svaga punkter? Hur använder jag röst, gester och kroppsspråk? Hur beter jag mig i pressade situationer? Hur förmedlar jag höga förväntningar till eleverna? Hur berömmer jag? Hur hanterar jag konflikter? Hur är jag en god förebild? Allt samtidigt som jag skapar och upprätthåller goda relationer med elever och vårdnadshavare.

Att utveckla sitt ledarskap och skapa en god klassrums-/skolkultur är perfekt att arbeta med i form av kollegialt lärande. Jag vill uppmana alla att diskutera ledarskap i kollegiet; ledarskap kan ju se olika ut och vi kan alla lära av varandra. Samtala om ledarstilar och förhållningssätt. Utbyt goda och mindre goda exempel på situationer där ditt ledarskap satts på prov. Delge varandra tips och idéer när det gäller regler, rutiner, metoder för att tydliggöra och instruera. Diskutera er fram till gemensamma förhållningssätt och var inte rädd att utmana dig själv och varandra att tänka och prova nytt. Spännande, kloka och utvecklande diskussioner utlovas!

För dig som vill läsa mer och kanske använda gemensam läsning som grund för diskussioner rekommenderas John Steinbergs praktiska och lättlästa böcker, inte minst den reviderade och utökade (nu i ny utgåva) Ledarskap i klassrummet Handbok för studiero och undervisningskvalitet  (Gothia Kompetens 2024). Den är utformad för att fungera i en studiecirkel med korta kapitel som avslutas med uppgifter och diskussionsfrågor.

Lycka till!

Anneli Gustafsson

Junibackens skola