Hem > Presentation > Anneli Gustafsson > Alla dessa ord och begrepp

Alla dessa ord och begrepp

Jag funderar mycket över språk; ord och begrepp och dess betydelse för barn och ungdomars utveckling och lärande. ”Aha”, tänker du kanske. ”Nu ska det handla om språk i alla ämnen”. Nja, visserligen är ju det ett område som varit i fokus under ganska lång tid nu och jag tycker att det är oerhört intressant och viktigt att arbeta med detta. Att använda relevanta ämnesspecifika ord och begrepp i rätt sammanhang så att eleverna för möjlighet att lära sig förstå och använda dessa för att stärka sitt lärande och höja kvaliteten på arbetet är viktigt på alla nivåer och i alla ämnen. Men denna gång vill jag vända fokus mot det ”vanliga” språket; det vi använder när vi kommunicerar med varandra i skolan och utanför och då inte minst barns och ungdomars ordförråd. 

Min hypotes är att många (oavsett om man har svenska som modersmål eller som andraspråk) har ett alltför torftigt språk och ett begränsat ordförråd och att detta påverkar den egna självbilden och hur man agerar mot och kommunicerar med andra. Jag tycker att det är en bekymmersam trend i samhälle allmänt, som bland annat visar sig som en normalisering av grovt och vulgärt språk långt ner i åldrarna och i offentliga sammanhang. När jag växte upp berodde ”fult” språk på ett ”taskigt ordförråd”. Hur är det idag?

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.” (Lgr 11)

Låt mig bjuda på ett litet citat:

”Värdshusvärden själv- det var en stor, rödblommig och rätt vacker karl – han skrek över allt larmet: ”Här kommer Jonatan, nej här kommer minsann bröderna Lejonhjärta! Båda två!”

Du känner troligen igen texten och jag erkänner; jag älskar Bröderna Lejonhjärta, möjligtvis den absolut bästa högläsningsbok som finns. Det har också mina elever fått erfara genom åren och den berör fortfarande. Men… hur ser en rödblommig karl ut? Vad är ett värdshus och vad är det för larm som gått? I praktiken möter eleverna dagligen mängder av ord och begrepp som de inte förstår. Det gäller såväl ämnesspråket som genom skönlitteratur, filmer och i det dagliga samtalet. 

Nu borde ju alla elever ställa sig upp och ropa i kör att ”ursäkta fröken, men vad betyder det där?” Ja, hur ser det ut i ditt klassrum? Min erfarenhet är att det händer alldeles för sällan. Istället sitter många elever tysta och accepterar att de inte förstår. Man kan ju undra vad det får för följder? Kanske törs man inte fråga fast man skulle vilja? Kanske känner man sig lite dum? Kanske tror man att alla andra förstår? Troligen tappar man intresset och börjar undra över meningen med att lyssna. Sannolikt drar man sig för att svara på frågor ifall det skulle bli fel. Eventuellt känner man sig lite utanför. Möjligen påverkar det här den egna självkänslan också? 

Att våra elever har väldigt olika språklig bakgrund och utrustning med sig är ju ganska självklart och också anledningen till att vi i skolan ska arbeta kompensatoriskt. Nu kan vi ju inte förklara ihjäl våra elever genom att ständigt avbryta oss och förklara ord och begrepp, men kanske kan man med små och enkla medel bidra till att eleverna bygger upp ett rikare språk? Kanske kan det i sin tur bidra till en god ton människor emellan, också?

Vilka tips har du för att bygga ordförråd och förståelse? Här är några av mina!

Högläsning för elever i alla åldrar; ofta och med inlevelse!

Stanna upp och prata om ord då och då; ta inte för givet att eleverna förstår s k ”vanliga” ord. Förklara ord, prata om synonymer, sätt ord i sammanhang…

Repetera, repetera, repetera…

Öva samtalsvana. Jag brukar använda mig av övningar från boken Gruppen som grogrund samt våra ”pratpinnar” för att öva eleverna i att våga uttrycka sig. 

I vår klass använder vi oss av en Tankebok där vi övar att uttrycka tankar och åsikter varje vecka.

I elevernas Ordböcker samlar i varje vecka några ord och begrepp som dykt upp. Vi förklarar dem med egna ord så att vi förstår.

Läromedel och material avsett för SVA-undervisning är ofta mycket användbart för att bygga ordförråd även hos den som har svenska som modersmål. Ett lästips är boken Nyanlända elever av Sara Persson (Natur & Kultur) som är användbar för alla elever.


Att förstå, känna sig delaktig och kunna uttrycka sig gör oss till starkare och tryggare människor, tror jag!

Ha det bra, alla!

Anneli Gustafsson

Parkskolan F-6