Förra läsåret hade vi det gemensamma arbetet kring SRI där vi på våra skolor arbetade med olika moduler. Rent generellt tror jag att det var förstelärare som höll i arbetet med grupper ute på skolorna, i alla fall var det så hos oss på Parkskolan. Det fortsatta arbetet kring SRI kommer att fortsätta senare. I Parkskolans arbetslag diskuterade vi hur vi under tiden skulle kunna knyta an det fortsatta arbetet med värdegrund. Tillsammans med rektor valde vi ut den litteratur som vi trodde, och tror, skulle gagna vårt  fortsatta arbete kring värdegrund. 

Bild: Smakprov.se

På vår utvecklingstid läser vi nu under höstterminen boken Värdegrundsarbete i praktiken, Metodbok för skolan skriven av John Steinberg (fil. dr i pedagogik och författare till ett femtiotal böcker om lärande, ledarskap, skolutveckling, kommunikation och värderingar) och Åsa Sourander (specialpedagog vid barn- och elevhälsan i Sigtuna kommun, tidigare klasslärare). Boken innehåller två delar, Alla med och Styrkestjärnan. Alla med är ett projekt som ingick i Skolverkets satsning för hälsofrämjande skolutveckling. Styrkestjärnan utgår från en metod att synliggöra elevers styrkor i stället för brister.

På Parkskolan har vi, till att börja med, valt att arbeta med den första delen Alla med. Grunden är tre perspektiv som inkluderas i värdegrundsarbetet: kunskap, attityder och beteenden. Tanken är att få eleverna att förstå hur deras beteende påverkar andras beteende. Det ska inte vara tillkrånglat utan lätt för eleverna att genomföra. Det utgår ifrån tre kategorier:

• Tack - om att visa uppskattning.

• Hej - om konsten att hälsa och få andra att må bra.

• Vi - om uppgifter som främjar gemenskap.

Till att börja med genomför vi läsning varvat med litteraturdiskussioner på vår utvecklingstid för att på så sätt få alla med i tänket. Vi har tre grupper som träffas varannan vecka där vi diskuterar det vi läst. Till varje träff har vi som håller i utvecklingsarbetet skrivit förslag på några frågor att ta upp till diskussion men det är naturligtvis inget måste att “svara” på just de frågorna. En i varje grupp är sekreterare och skriver ner det som sägs. Allt ligger i en mapp på Driven och på så sätt kan vi ta del av vad som sagts i de olika grupperna. 

Det blir bra pedagogiska samtal om värdegrund och om orden hänsyn, respekt och attityder. Vad menar vi med begreppen? Betyder de samma sak för oss vuxna? Hur vet vi att eleverna förstår vad begreppen betyder?

Boken Värdegrundsarbete i praktiken fokuserar mer på att betona beteenden i stället för attityder. Det kan göra det enklare att förstå begreppen.

Tidigare hade vi en socialpedagog som arbetade hos oss och hon brukade alltid säga att det börjar med skorna. Vad menade hon med det? Jo, det här med ordning och reda. Att ställa upp skorna ordentligt på skohyllan i kapphallen, hänga upp jackan på kroken och ta med sig ryggsäcken till klassrummet. Det handlar om att respektera varandra såväl i ord som i handling. Att med sitt beteende, både som personal och elev, visa vad som menas. Det är naturligtvis precis lika viktigt att jag, som pedagog, beter mig på samma sätt som jag vill att eleverna ska göra. Efter att ha läst Värdegrundsarbete i praktiken har jag tagit till mig en del tankar och råd. Nu säger jag inte bara tack när en elev håller upp dörren för mig utan jag kommenterar det också med att säga “Tack, vad snäll du var som höll upp dörren åt mig”. I boken uppmanar de att säga det ännu fler gånger men än så länge har jag stannat vid en. Som vuxna vet vi att det är det vi gör som visar bäst vilket beteende det är vi eftersträvar. Ibland är känslan att det inte någonsin kommer att fungera, inte ens det mest basala som att säga hej när man möter elever utan att få ett svar. Så plötsligt, efter att inte ens fått en blick till svar, kommer det ett hej tillbaka. Trägen vinner.