Högpresterande elever i skolan

I mitt förra blogginlägg skrev jag bland annat om digitaliseringen i skolan och dess påverkan på elevernas handstil. Det har tillkommit flertalet stora ekonomiska satsningar från statligt håll som gjort det möjligt att köpa in läromedel, det känns som en vinst för eleverna enligt mig. Med det skrivet vill jag lägga fokus på ett annat ämne. Kanske hör de ändå ihop lite, det mesta i skolans värld är förknippade med varandra på ett eller annat sätt. Digitaliseringen har inneburit att alla elever har en egen dator. En egen dator har inneburit att extra arbete ofta får genomföras i form av (ska dock inte förknippas med något dåligt i sig men det är svårt att veta vad de gör bakom skärmarna ibland) sidor på nätet såsom Elevspel, Matteportalen, Skolplus eller liknande sidor. Tänker att ofta de högpresterande eleverna hamnar på dessa sidor då “grundlektionens” delar genomförts. Jag har med det skrivet i detta inlägg valt att fokusera på våra högpresterande elever. 

Skolverket skrev en rapport om ämnet i december 2012, “Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen”. Skolverket skrev själva att “bakgrunden till studien är nedgångar i resultat i internationella kunskapsmätningar för de högst presterande eleverna i Sverige. Detta, tillsammans med forskning och utvärdering, ger signaler om att skolan kan behöva bli bättre på att främja det lärande som innebär att elever når höga nivåer.”.

Att arbeta som lärare är alltid en utmaning, speciellt när det kommer till att individanpassa undervisningen för eleverna. Jag har tänkt mycket på de elever som klarar kunskapskraven utan svårigheter, kanske startar de årskurs 5 och redan når ett A enligt årskurs 6 kunskapskrav? Alla lärare har nog träffat dessa elever någon gång och jag tänker att fler av oss säkert funderar en del över dem. Hur ska vi nå dem? Vad behöver de? Hur ska vi ge dem det på bästa sätt?

De elever som behöver extra stöd av något slag får det. Det kan vara en extra genomgång, uppläsning av en instruktion, en hand på axeln, en markering i texten, ni som arbetar som lärare vet. Det är ofta flertalet elever i varje klass som behöver det extra stödet och det finns en risk att de elever som inte behöver extra stöd av någon form blir utan extra utmaning.

När jag skriver försöker jag tänka hur jag stimulerar dessa elever. Jag vet att jag alltid har dessa barn i tanken, det är viktigt för mig att de elever som arbetar med extrauppgifter får meningsfulla extrauppgifter. Det ska vara uppgifter som stimulerar, som är lagom svåra men ändå möjliga att lösa själv. Egentligen ganska logiskt. Så ska alla elevers uppgifter vara. Meningsfulla och lagom utmanande. Precis som Ludvika kommun beskriver hur undervisningen ska vara för varje enskild elev. I kommunens kvalitetsrapport står det att [...] “varje elev synliggöras, utmanas och lyckas. Lärandet ska kännas meningsfullt och utvecklande. [...] Undervisningen ska ha en tydlig struktur med en flexibilitet som utmanar varje elev att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt.” 

Det är också anledningen till att jag valde att skriva om just detta. Jag vill lyfta frågan och jag tror tyvärr att de elever som är högpresterande i många fall blir utan den där “extra utmaningen" och att de då tappar lusten till lärandet vilket betyder att vi tappar eleverna efter vägen. Vi behöver ge utrymme i skoldebatten för att diskutera dessa elever. Både den “stora” debatten men också i skolan, på varje skola, i arbetslagen. Hur arbetar vi med högpresterande elever?

Jag tror inte att jag är själv med dessa tankar. Jag är ganska övertygad om att den absolut största delen anpassning av material och utmaning går till de elever som kämpar mellan bedömningarna “ännu ej godtagbara kunskaper” och “godtagbara” vilket är toppen! Vårt mål måste vara att alla ska ha godtagbara kunskaper när de slutar årskurs 6! Men det får inte vara på bekostnad av de elever som redan nått målet.

I min undervisning har jag försökt att lösa detta med svårare material. Tack vare de statliga bidrag som tillkommit för inköp har jag kunnat utöka extramaterialet med varierad svårighetsgrad i form av faktiska böcker. För att vidare motivera dessa elever så får de oftast välja vad de vill jobba extra med. Jag försöker se till att det finns åtminstone 3 olika extrauppgifter för de som är klara. Det kan t.ex. innebära arbete med årskurs 6 version av läsförståelse, berättelseskrivning i Classroom, sin bänkbok etc.

Det var lite tankar från mig kring högpresterande elever och extramaterial i skolan. Skickar med några frågeställningar kring ämnet.

Några frågeställningar att diskutera kring:

• Hur arbetar ni med högpresterande elever?

• Diskuterar ni dessa elever i arbetslaget på skolan?