Hem > Presentation > Anna Laritz Lorenberga skola 4-6 > Att ta emot en ny klass
Hem > Presentation > Anna Laritz Lorenberga skola 4-6 > Att ta emot en ny klass
Då var det dags igen att blogga och jag har funderat vad jag ska skriva om även denna gång. Det finns så många bra ämnen som redan tagits upp men å andra sidan så kan det kanske vara intressant att läsa om dessa ämnen ur olika perspektiv. Jag skrev förra gången om den digitala undervisningen och hur jag kan känna att den håller på att ta över. Det har jag löst i mitt ämne och använder digitala hjälpmedel mer än digitala läromedel. Exempelvis använder vi datorerna till att skriva texter, just nu gör de författarporträtt i presentationer, de ser filmklipp på Studi.se och liknande.
Men till dagens inlägg har jag valt att skriva om att ta emot en ny klass eftersom det ligger mig nära i tiden och eftersom jag upptäckt att det inte alltid är så lätt.
Det är min första årskurs 4 jag tagit emot. När jag började på Lorensbergaskolan så hoppade jag in i en årskurs 5 på vårterminen efter en föräldraledighet. Jag följde den gruppen tills de slutade årskurs 6 och hoppade sen igen in i årskurs 5 under ett år och har nu i höst alltså tagit emot en årskurs 4 för första gången. Det första som slog mig var hur små eleverna var! Att så mycket händer mellan årskurs 4 - 6, det är svårt att tro. Samtidigt tror jag att det är bra att ha med sig för det händer gissningsvis lika mycket i elevernas inlärning också.
Vi i närteam åk 4 (de som arbetar i klassen på skolan) hade inte tidigare arbetet tillsammans, bara några av oss. Detta förstod vi skulle innebära en del extra arbete. Tack och lov hade vi alla samma tankar kring hur vi tror att det bäst skapas arbetsro, en trygg och lugn grupp samt ordning och reda. Det jag skriver nu baserar jag enbart på mina upplevelser och tankar ska tilläggas.
Jag tror att det absolut viktigaste är att se alla elever. Oavsett svårigheter, diagnoser, bakgrund etc. Att se dem är grunden för allt, att skapa en relation med varje enskild elev. Jag läste en annan blogg i höstas (som jag nu inte hittar) där bloggaren beskrev hur hon hälsade varje elev god morgon när de gick in i klassrummet. Det anser jag är ett perfekt exempel på relationsskapande. Jag har turen att vara extremt snabblärd på namn så efter 2 dagar kunde jag de 54 nya elevernas namn. Detta underlättar! Jag har sen för vana att alltid prata till barnen med deras namn. Räcker de upp handen i klassrummet så säger jag inte bara varsågod och pekar/visar vem som får ordet, jag säger alltid namnet. Likaså om jag frågar hur någon mår, vad de ska göra efter skolan etc. Det blir mer personligt. Jag märker att jag genom detta får en annan kontakt med eleverna. De blir sedda.
Sen är tydliga ramar viktigt. Att vara “fyrkantig” och kanske våga vara lite tråkigt i början. Det ska vara tyst. De ska inte prata i munnen på varandra. De ska stå på led osv. Alla vill vi ju vara favoritfröken men jag har lagt det åt sidan och fått leva med titeln “Fröken surtant” ett tag. Det gör mig inget. Jag får tillbaka redan nu. Barnen uppskattar de tydliga ramarna. De vet var de har mig. De vet var jag står och att jag inte ändrar mig (efter exempelvis tjat). Dessa saker tar tid. Eleverna är formade efter andra lärare, oftast klasslärare och nu på mellanstadiet blir det mer “högstadielikt” med blockundervisning. Detta kan i sig skapa förvirring och att då ha en tydlig plan för varje lektion och varje moment är extra viktigt.
Så, hur har det gått nu då efter snart ett helt läsår? Jodå, vi har en väldigt fin årskurs 4. Självklart händer det saker då och då men vi är alla människor, både eleverna och vi vuxna har bättre och sämre dagar. Men vi har, tillsammans med eleverna, “skapat” en grupp där vi kan göra roliga saker också, emellan allt “vanligt” skolarbete. Vi kan tillåta oss att ändra om i planeringen och det fungerar för eleverna för de vet att när vi sen återgår till klassrumsundervisningen så är det det som gäller.
Detta var mina tankar kring att ta emot en ny grupp elever, det vore intressant att höra vilka knep och ideer ni andra har!
Frågor att fundera kring:
Vad använder ni för metoder för att skapa en bra struktur i klassrummet?
Vad anser ni är det viktigaste för att skapa arbetsro i klassrummet?
Hur gör ni så era elever känner sig “sedda”?
Anna Laritz
Lorensbergaskolan 4-6