Det som slår en när man arbetar i skolans värld är hur olika förutsättningar eleverna har för att lyckas i skolan. Ofta är det elever som har lite svårigheter i skolan som också är de som har sämst förutsättningar att få stöttning hemifrån i sitt skolarbete. Hur kan vi lärare göra för att öka likvärdigheten? 

Jag har själv haft många funderingar under åren kring hur man ska använda sig av läxor. Ska man ha både läsläxa, matteläxa och kanske t.o.m. engelskaläxa eller räcker det med endast läsläxa? Jag har aldrig funderat kring just läsläxan. Den har varit väldigt självklar för mig då det är viktigt med mängdträning för att öka elevernas läsförmåga. Nu när jag återigen tagit emot en årskurs 1 så har jag valt att gå helt emot mina tidigare principer. Detta läsår kommer läseboken att stanna kvar i skolan. Vad är det då som gjort att jag ändrat min åsikt? Det finns flera anledningar. 

Jag startade det här blogginlägget med elevers olika förutsättningar och just detta är en av anledningarna. Men det är inte enbart detta som gör att valet i år är annorlunda när det gäller läxor. I min klass finns många elever med annat modersmål än svenska. Även fast jag tidigare arbetat med texten innan jag skickat hem läxan har jag ofta känt att tiden inte räckt till för att förklara ordentligt. Det har varit svårt att verkligen hinna arbeta igenom texten så att alla elever har fått lika förutsättningar att kunna läsa och förstå boken. Min tanke och förhoppning med läxan har varit att eleverna ska läsa lite för en vuxen varje dag.  Men blir det alltid så? 

Visst har vi många föräldrar som varje dag lyssnar när barnen läser och även själva läser högt för barnen. Här finns rutiner kring hur läxor ska göras. Tyvärr så ser det inte ut så i alla hem. Många elever bor trångt, de kanske delar rum med flera syskon och har svårt att hitta en lugn plats eller har föräldrar som av olika anledningar har svårt att hjälpa till med läxan. En anledning kan vara att man inte kan språket och på grund av detta har svårt att veta ifall läxan görs rätt eller inte. 

I varken Lgr 22 eller i Skollagen finns det lagar eller regler kring läxor utan det är upp till lärare och rektorer att bestämma om man ska ha läxa eller inte. Skolverket är däremot tydliga med att om man väljer att ge läxor behöver uppgifterna förberedas, förklaras och följas upp. En balans mellan skola och fritid har också med stor sannolikhet positiv betydelse för elevernas kunskapsresultat och motivation. 

Att få eleverna intresserade av läsning och att ge dem verktyg för att bli goda läsare är ju ett av våra viktigaste uppdrag i skolan då god läsförmåga är av stor vikt i många ämnen.  Att vi i år valt bort läsläxan är inte samma som att vi valt bort att låta eleverna läsa. Vi uppmuntrar verkligen eleverna att läsa hemma och eleverna får låna böcker på biblioteket som de tar hem. När eleverna själva får välja bok så har de möjlighet att välja något som de själva är intresserade av. När det finns något som lockar i böckerna så ökar motivationen att läsa. Men när de läser styr jag inte över utan eleverna läser när tillfälle ges. 

Som sagt, läseboken stannar alltså kvar i skolan där vi kommer att arbeta med den under strukturerade former fyra dagar i veckan. Här får alla elever den så viktiga upprepade läsningen. Vi kommer att arbeta med olika före-, under- och efterövningar. Här utgår vi mycket ifrån Pauline Gibbons bok ”Stärk språket, stärk lärandet” där det finns många övningar att göra före, under och efter att man har läst en text. Det viktiga med detta är att få eleverna att förstå just den text de läser men också att hjälpa dem att utveckla sina lässtrategier inför läsandet av andra texter. 

Fyra dagar i veckan har eleverna antingen ett längre eller ett kortare arbetspass där vi arbetar med boken. Detta sker varierat i helklass eller halvklass. Varje kapitel börjar med att förbereda eleverna inför läsningen. Precis som Gibbons skriver så är detta moment viktigt för att förbereda eleverna inför språkliga och kulturella svårigheter. Elevernas förkunskaper behöver aktiveras och ge eleverna förförståelse för vad texten kommer att handla om. Till detta och till andra övningar med texten använder vi oss också av Barbro Westlunds ”Läsfixarna”. 

Det här nya arbetssättet kommer vi att starta igång efter höstlovet. Det finns såklart för- och nackdelar med allt, så även läxan vara eller icke vara och det förs många diskussioner kring just detta ämne. Det jag ändå tror är viktigt är att ibland våga prova något annat arbetssätt och inte alltid göra som man alltid gjort.

• Hur arbetar ni med läxor?

• Hur förbereder ni eleverna på läxan samt hur ser uppföljningsarbetet ut?

• Vilka fördelar/nackdelar ser ni med att inte ha läxor?