Konflikter - vad finns det för möjligheter?

Ja, visst har vi väl alla hamnat i en konflikt någon gång i livet, förmodligen kanske till och med varje vecka. Vem ska ta hand om disken? Varför ligger tvätten inte i tvättkorgen?  Konflikter uppstår och finns vad jag skulle säga, ständigt runt om oss. För några veckor sedan reflekterade jag över vilka verktyg jag som pedagog behöver för att kunna ge mina elever de bästa verktygen kring konfliktlösning. Vidare blev jag såklart att fundera över vilken roll jag tar i konfliktlösningssituationer, när konflikter uppstår mellan eleverna.

Med viss research hittade jag ett material som fick mig att reflektera. Vad är min roll när eleverna hamnar i en konflikt? Vem är jag att ta konflikten från ägarna av konflikten? Tidigare har jag gått in som någon form av ledare i konfliktlösning. Jag vill inte kalla det medlare, för det är inte det jag nu i efterhand ansett mig vara..  Jag har fört elevers talan fram och tillbaka, jag har försökt hitta lösningarna – ja, jag har försökt se till att alla parter varit nöjda igen. I stressade situationer är det nog lätt att som pedagog försöka lösa konflikten så snabbt som möjligt, men vilka lärdomar kan eleverna ta med sig av det? Och hur kan jag arbeta långsiktigt för att elever ska få med sig de verktyg som behövs?

Bild: Lånad av Medlingscentrum.se

För att lösa en konflikt behöver vi kommunicera. Vi behöver lyssna och vi behöver göra oss förstådda. Men hur förmedlar man det till eleverna? Jag fick tag i ett material från medlingscentrum, där man kostnadsfritt kunde genomföra provlektioner i just konfliktlösning. Materialet handlar om vem man blir i en konflikt, och vilka fördelar och nackdelar det finns med respektive roll. De olika rollerna är draken som mest tänker på sig själv, kameleonten som ändrar sin åsikt efter de andras, stutsen som gärna går iväg och låtsas som ingenting, katten som ofta löser situationen men ingen blir 100 % nöjd och till sist ugglan som alltid tror att alla kan vinna och bli nöjda. Vi genomförde lektionen och diskuterade de olika figurerna/rollerna. Genast började eleverna själva reflektera över vilken figur de identifierade sig med. När de stod klart för dom, började de sedan kommunicera med varandra. De ställde frågor till sina kamrater ”Men vem tycker du att jag är?”. Jag måste medge att jag inte riktigt vad beredd på att de självmant skulle börja diskutera detta, så det blev lite skrämmande där i stunden - för vad skulle ske om de inte tolererade svaret? Men så blev det inte…… De diskussionerna som uppstod och den förståelse som eleverna visade varandra var fantastisk. Eleverna fick konkreta figurer att använda sig av i sina samtal och vid framtida konfliktlösningar.