Hem > Presentation > Sofia Granberg Vasaskolan F-3 > Konflikter - vad finns det för möjligheter?
Hem > Presentation > Sofia Granberg Vasaskolan F-3 > Konflikter - vad finns det för möjligheter?
Ja, visst har vi väl alla hamnat i en konflikt någon gång i livet, förmodligen kanske till och med varje vecka. Vem ska ta hand om disken? Varför ligger tvätten inte i tvättkorgen? Konflikter uppstår och finns vad jag skulle säga, ständigt runt om oss. För några veckor sedan reflekterade jag över vilka verktyg jag som pedagog behöver för att kunna ge mina elever de bästa verktygen kring konfliktlösning. Vidare blev jag såklart att fundera över vilken roll jag tar i konfliktlösningssituationer, när konflikter uppstår mellan eleverna.
Med viss research hittade jag ett material som fick mig att reflektera. Vad är min roll när eleverna hamnar i en konflikt? Vem är jag att ta konflikten från ägarna av konflikten? Tidigare har jag gått in som någon form av ledare i konfliktlösning. Jag vill inte kalla det medlare, för det är inte det jag nu i efterhand ansett mig vara.. Jag har fört elevers talan fram och tillbaka, jag har försökt hitta lösningarna – ja, jag har försökt se till att alla parter varit nöjda igen. I stressade situationer är det nog lätt att som pedagog försöka lösa konflikten så snabbt som möjligt, men vilka lärdomar kan eleverna ta med sig av det? Och hur kan jag arbeta långsiktigt för att elever ska få med sig de verktyg som behövs?
För att lösa en konflikt behöver vi kommunicera. Vi behöver lyssna och vi behöver göra oss förstådda. Men hur förmedlar man det till eleverna? Jag fick tag i ett material från medlingscentrum, där man kostnadsfritt kunde genomföra provlektioner i just konfliktlösning. Materialet handlar om vem man blir i en konflikt, och vilka fördelar och nackdelar det finns med respektive roll. De olika rollerna är draken som mest tänker på sig själv, kameleonten som ändrar sin åsikt efter de andras, stutsen som gärna går iväg och låtsas som ingenting, katten som ofta löser situationen men ingen blir 100 % nöjd och till sist ugglan som alltid tror att alla kan vinna och bli nöjda. Vi genomförde lektionen och diskuterade de olika figurerna/rollerna. Genast började eleverna själva reflektera över vilken figur de identifierade sig med. När de stod klart för dom, började de sedan kommunicera med varandra. De ställde frågor till sina kamrater ”Men vem tycker du att jag är?”. Jag måste medge att jag inte riktigt vad beredd på att de självmant skulle börja diskutera detta, så det blev lite skrämmande där i stunden - för vad skulle ske om de inte tolererade svaret? Men så blev det inte…… De diskussionerna som uppstod och den förståelse som eleverna visade varandra var fantastisk. Eleverna fick konkreta figurer att använda sig av i sina samtal och vid framtida konfliktlösningar.
Men nu tillbaks till mig, till pedagogen. Vad har jag tagit till mig? I min klass har vi (såklart beroende av konfliktens omfattning) infört något som heter konfliktpaus. Det betyder precis som ordet i sig avslöjar, att man tar en paus från konflikten för att komma tillbaka till den senare. Ett av syftena med pausen är att eleverna ska få tid för eftertanke. Vid ett senare tillfälle under dagen så sätter jag mig ner med eleverna och vi övar på att kommunicera för att lösa konflikten. Förut har eleverna talat till mig när de ska lösa konflikten. Och nu då? Jo nu talar de till varandra. De vet att de är dom som äger konflikten. De är dom som måste kommunicera för att komma vidare. Innan har jag varit ordförande och fört talan och i och med det har det också känts som att det är jag som äger konflikten och det har varit till mig eleverna har talat och inte till varandra. Nu är jag endast en observatör och ett stöd, om det behövs. Eleverna har fått nya verktyg som de kan använda för att tydligt berätta och förklara för varandra utifrån de rollerna och figurerna vi pratat om. Ibland har de kommit till mig innan vi hunnit sätta oss ner och stolt berättat att de redan löst konflikten – ”Vi pratade med varandra”. Det har blivit tydligare för mig nu vilken roll jag behöver ta vid en konflikt för att eleverna själva ska dra nytta av det. Jag ser det som att jag besparar mig massor av tid, om jag lär eleverna att lösa konflikten själva istället för att jag ska leda lösningen åt eller till dom.
Detta är en lektion och ett arbete som vi på hela skolan har gjort, och tro mig, det är spännande att gå runt på rasterna och höra eleverna ”men… nu är du en drake” ”jaha, ojdå!” och sedan kommunicerar de vidare.
Hur arbetar ni med konfliktlösning på eran skola?
Vilken roll anser du dig som pedagog ha vid en konflikt mellan elever?
Sofia Granberg
Vasaskolan F-3