Ledarskap i klassrummet

Sex viktiga delar av ledarskapet i klassrummet:

• Kunskap

• Struktur

• Relation

• Kommunikation

• Icke verbal kommunikation

• Auktoritet och legitimitet

Kunskap och struktur har jag diskuterat i tidigare bloggar. Nu kommer jag att beröra relation, kommunikation och icke verbal kommunikation.

Hur bygger man relationer?

Alla elever måste känna sig sedda för att kunna känna trygghet, därmed är vikten av ett gott värdegrundsarbete ett måste. Men man behöver tid för varje elev att småprata med var och en av dem varje dag. Att läsa av elevernas dagsform och om det finns olika störningsmoment som kan påverka elevens prestation och mående. Självklart är det svårt att hinna med detta, men det är väl använd tid.

En vis kvinna sa: Det som en lärare känner, tänker och tror om eleverna han eller hon har framför sig, betyder allt för hur mycket eleverna kommer att lär sig.

Alltid positivt bemötande och höga förväntningar. Genom att försöka förmedla ett positivt intryck jämnt är det en större chans att elever ökar sin självkänsla. Många av eleverna har fått en felaktig bild av olika ämnen i skolan på grund av föräldrar och syskons egna föreställningar av ämnet. Ibland är det svårt att ändra elevers inställning till ett ämne på grund av vad föräldrar säger i hemmet. Det är inte ovanligt att höra på utvecklingssamtal att föräldrar förklara elevers mindre intresse av ett ämne beror på att föräldern inte hade själv presterat något vidare i ämnet.      

Det finns inget som är oövervinnliga och det är mänskligt att fela är jätteviktiga mantran man måste övertyga och implementera i klassrummet. När vi som lärare är uppriktiga och bestämda i klassrummet ger omedvetet eleverna tillåtelse att vi kan undervisa dem, utan deras tillåtelse sker ingen inlärning.

Kommunikation

Det viktigaste är att ha ett tydligt språk och använda mångfald och variation i språket. En mycket viktig del i kommunikation med elever är att använda korrekta begrepp från början. Det ger eleverna större möjlighet att följa med och förstå undervisningen oavsett vilken lärare som bedriver lektionen. Forskning visar att ta över som ledare där allt fungerar bra i en klass är en av de tuffaste utmaningar man ställs för som lärare. Detta beror ofta på att olika individer använder olika sätt att kommunicera på och vägleda eleverna genom olika delar i undervisningen. Det blir ofta väldigt tydligt när det gäller tillrättavisningar. Olika personer använder olika tonarter när man uttrycker olika känslor. Det är viktigt att vara extremt tydlig redan från första stund, både med beröm, tillrättavisningar. Genom att använda kommunikation som ett arbetsredskap i utbildningen får man ett bättre klimat i en elevgrupp.

Vad menar jag med att använda kommunikation som ett arbetsredskap? 

Vårt yrke är ju att förmedla information, kunskaper och ett av sätten är att kommunicera med eleverna. Det är lätt att det blir en envägskommunikation i ett klassrum. Många gånger beror det på att elever är rädda att göra sig själva till ett åtlöje inför sina klasskamrater. Detta måste man jobba bort genom att alltid förmedla att det inte finns något som är fel att säga, likväl att det är mänskligt att fela. Grunden till att få trygga elever är att själv föregå med ett gott ledarskap, goda kunskaper om elevernas status för dagen. Det viktigaste av allt är att alltid ge positiv respons och uppmuntra kommunikation i klassen.

Icke verbal kommunikation

Ledarskap är att kunna styra klasser utan att hela tiden påminna eller att använda rösten för att leda. Visa med sitt kroppsspråk vad jag anser är rätt och hur elever bör uppföra sig eller göra. Det lika viktigt att man själv lär sig att läsa av elevgruppen man undervisar i. Även icke verbal kommunikation är en tvåvägskommunikation. När man börjar se på en elev eller klassen att det börjar bli jobbigt eller intressant, kan man förändra eller lägga till olika moment i undervisningen utan att egentligen störa gruppen.

Finns det någon andra nyttor med icke verbal kommunikation?

Man behöva inte verbala tillrättavisningar och störa arbetsron för elever som gör sitt. Det blir en mer harmonisk anda i ett tystare klassrum. Elever med speciella behov gynnas i större grad av ett lugnare klassrumsmiljö, men det även bort många av tidstjuvarna när man slipper att hela tiden måste kasta bort tid på olika muntliga tillrättavisningar och uppmaningar.

Nästa gång tänker jag diskutera taktil kommunikation.