Finns det positiva följder som vi inom skolan kan behålla? 

Redan i början av terminen hade jag tankar om att skriva om hur Corona-pandemin påverkat oss inom skolan på ett positivt sätt. Att det varit annorlunda och stundtals ganska tungt behöver vi kanske inte orda så mycket om ännu en gång.

Positivt är såklart att den noggrannare och mer ofta utförda handtvätten, samt att vi blivit ålagda att stanna hemma vid minsta symtom har gjort att vi sluppit flera andra plågor. Den ”vanliga” årliga influensan har fått stryka på foten, den hemska maginfluensan har man knappt hört talas om. Så på ett sätt har vi hållit oss friskare. Troligtvis har det hjälpt att få folk att stanna hemma när de inte blev helt utan pengar den första karensdagen. Detta är saker vi inte riktigt rår över själva, så vi får se hur det blir med det framöver nu när det är vanlig karensdag igen.

 Skolan i förändring och utveckling verkar alltid ha varit en ganska tung organisation att ändra på. Det har mycket tagit tid av olika orsaker. Vi har inte riktigt hängt med i utvecklingen på vissa punkter på samma sätt som i övriga samhället, inte minst när det gäller den digitala biten. Tillgången på digitala läromedel i skolan är relativt ny. Nu har vi chansen att fortsätta hänga med inom vissa områden. Om möjligheten ges att komma framåt i nya bättre spår, istället för att hamna tillbaka i gamla spår igen borde vi kanske ta tillfället i akt.

Moment som underlättat arbetet 

Vad kan då dessa positiva förändringar vara? Jag har pratat med mina kollegor om vad de har upplevt underlättat deras vardag under den här perioden och snappat upp vad de tycker skulle kunna vara något bestående.

Det är ingen hemlighet att läraryrket fått mer och mer arbetsuppgifter och måsten. Det gäller att prioritera kan man ofta få höra, vilket kan tyckas svårt. Den här biten tycker jag är viktig att fokusera på, den bit som underlättar vårt arbete.

Självklart kan det finnas många fler saker, men det som följer var det som mest stod ut.

Möten

Under pandemin har vi haft mkt färre fysiska möten. I början kanske det kunde kännas lite svårt med att få tekniken att fungera. Vi hade i alla fall inte fått ngn riktig utbildning i hur man använde Teams på skolan där jag jobbar. Vi satt några stycken och provade oss fram. Jag vet att jag försökte genom appen och bara misslyckades innan jag fick reda på att vi inte hade tillgång till alla dessa funktioner, utan vi skulle gå via vår mail, välja kalendern osv. Jag lyckades ändå inte bjuda in till en början.

Varianten med digitala möten är just en sådan positiv sak som vi kanske borde fortsätta med enligt många av de jag pratat med. Det kan bli lättare att få till möten när människor inte behöver förflytta sig. En sparar nämligen mycket tid och människan som är av bekväm natur, behöver inte lägga energi på att ta sig från A till B. Många vårdnadshavare kan ha lättare att vara kvar på sina arbeten och därifrån genomföra ett möte som de annars skulle behöva ta ledigt mycket längre tid för. Det senare skulle även kunna ha försvårat att få till mötet överhuvudtaget. Digitala utvecklingssamtal har fungerat riktigt bra och kanske det är så vi ska ha det i framtiden? Några utvecklingssamtal skedde även via telefon (flerpartssamtal), för de som inte hade tillgång till teams. Fungerade bättre än väntat även om man inte såg varandra. Kanske kan vi fortsättningsvis erbjuda alla tre alternativ?

Vilka fler möten fungerar då digitalt? Svaret är de flesta om jag förstått kollegorna rätt. Vi har haft elevledda utvecklingssamtal på skolan, möten i närteam, möten i A-lag, förstelärarträffar, information från rektor, arbetsgrupper osv.

Fysiska föräldramöten där alla samlas i ett trångt klassrum kanske inte heller är det bästa sättet längre? Många vårdnadshavare kan tycka det är jobbigt att framföra det de skulle vilja vid ett föräldramöte och då kanske avstår helt. Information skickas kontinuerligt hem digitalt och alla har möjlighet att höra av sig till skolan med synpunkter eller andra frågor. Det som inte fungerar är möten där man pratar känsliga saker, där sekretessen är viktig.

Bild: Anna Shweets, pexels.com

Föreläsningar

Föreläsningar har också skett digitalt det senaste året. Även det positivt av liknande orsaker som ovan. Här behöver en inte heller lägga tid på att köra dit föreläsningen är, leta parkering som ofta kan bli svårt då all mycket skolpersonal ska samlas på samma ställe. För att inte tala om köerna till toaletterna i pausen.

Information

Information från skolledning, arbetsgrupper eller liknande. Samma information samtidigt, men ingen förflyttning, inget sökande av parkering osv. Toppen. Det går inte bort restid för personalen utan alla kan snabbt komma till arbete igen på den egna enheten.

Slutord

Någonstans kanske en har en förhoppning om att allt ska bli som vanligt igen, att allt återgår till det normala. Ska det verkligen det?

De digitala mötena kan fortsätta i allra högsta grad även om restriktionerna lättar, eller förhoppningsvis en dag, försvinner helt. Digitala möten tar inte bort ngt, tvärtom sparar det tid och energi.

Visst, det kan vara trevligt att få träffa kollegor från andra skolor personligen, i verkliga livet. Det kan vara en kollega en jobbat väldigt nära en tid, som det är extra roligt att sammanstråla med, men en kan ju faktiskt träffas ändå, ta en fika privat eller så.

Kanske finns fler saker som kan underlätta vårt arbete mitt framför näsan på oss?

Även om det finns många fördelar med att ha möten digitalt så kan jag komma på mig själv att tycka det är ganska skönt att träffas fysiskt istället för att sitta framför en skärm. En blandning av båda varianterna är nog det bästa!

• Vad tycker ni på era enheter, hur ska vi tänka kring möten i fortsättningen?

• Vad kan ske digitalt och vad måste ske fysiskt?

• Har ngt fungerat bättre digitalt? Vad isf? 

• Vilka problem har ni ringat in när ni haft digitala möten?

Maria Södergren

Lorensberga skola F-6