Komplex trots kontext, språk är klurigt men också roligt!

Kosher betyder mat som är tillåten för judar. Alla ätliga växter är tillåtna. Av fyrfotadjuren får man bara äta sådana som både har tudelade klövar och idisslar. Utdraget är ur en bedömningsuppgift i religion där källor ska värderas. Inga bekymmer för dig och mig att förstå men hur är det för våra elever? Fundera lite på den, jag kommer att återkomma till den.

Vi har precis påbörjat det kollegiala lärandet i SKUA på våra enheter, för några är det helt nytt medan andra har läst det för några år sedan när kommunen gjorde en första satsning. Flera olika lyft har genomförts under åren i kommunen men även på olika skolor efter intresse och behov; matematiklyftet i ett par omgångar, läslyftet och så även SKUA. Även om det handlat om olika utbildningar finns en gemensam nämnare - språk och då språk i olika ämnen. Men varför behöver vi läsa SKUA ännu en gång, vi har ju redan gjort det? Jag tänker i mitt blogginlägg dela med mig av mina iakttagelser senaste åren men även lyfta in en till aspekt av hur vi behöver utveckla språket.

Läkare har sina termer, sitt språk och så även vi inom skolan. Våra skolämnen har alla sina ingredienser av innehåll som fakta och viktiga begrepp, många begrepp som är just ämnesspecifika. Vårt svenska språket krånglar till det en del här, vi har ord som har flera betydelser. Tar vi ordet rymmer hör vi det i vardagsspråket som att någon rymmer (avviker) från fängelse eller ett vårdhem. Inom matematik är betydelsen en annan, något som tar plats i en behållare eller lokal. Vardagsspråk är inte alltid samma som skolspråket, här måste vi tänka till. 

Tillbaka till begreppet rymmer och hur man kan stötta här. Ger jag förklaringen avviker eller tar plats i en behållare måste jag samtidigt förklara de orden. Avviker - lämnar en plats, smiter eller försvinner ifrån och behållare - som en flaska eller burk som kan ha en gas eller vätska i sig, vätska - något som är flytande, rinnande. Genom att ge exempel och förklara med flera ord och/eller sätta i sammanhang vidgar jag elevernas ordförråd, de får automatiskt fler ord. 

Att arbeta språkutvecklande är för mig inte att enbart arbeta med ämnesspecifika ord utan jag ser fler dimensioner. Vi använder oss av många liknelser, metaforer och idiom i vårt sätt att uttrycka oss. Hungrig som en varg eller utsvulten för att förstärka hur hungrig man är, kan tolkas som att man inte fått mat på flera dagar. Skrikrosa, inte bara rosa utan i en skarp rosa nyans, återigen för att förstärka. Hålla låda, hålla någon om ryggen handlar inte ordagrant om att bära runt på en låda eller att lägga armen om någon annan. Ord i uttryck får en annan innebörd, de måste ses i sitt sammanhang, kan inte läsas rakt av eller översättas. Många texter i läsförståelse innehåller liknande skildringar, bildliga uttryck, blir obegripliga för många elever. 

Att förklara ämnesord och begrepp är inget nytt för mig utan är invant. Däremot har det senaste veckorna snurrat runt i huvudet på mig när jag tänker på hur jag uttrycker mig i övrigt. Jag sprutar ur mig metaforer och idiom liknande de ovan. De är svåra, helt obegripliga ibland, men behövs. Ofta pratar vi om att ungdomar idag har ett torftigt språk, de har inte lika mycket ord med sig. Hjälper vi dem om vi då förenklar språket? 

Jag tänker att jag som lärare vill jag att eleverna ska förstå mina ämnen, jag vill att de ska kunna använda de ord och begrepp som är viktiga. Här ingår då inte bara ämnesspecifika ord utan även liknelser, metaforer och idiom. De behöver höra och bygga ut förståelsen även för dessa. Genom att stötta, förklara ord och begrepp men ge även exempel, sätta i sammanhang utvecklas språket på många plan. Nu brinner det i knutarna - det är bråttom, att jämföra med om det verkligen hade varit en brand då hade vi behövt skynda oss. Kroppsspråk och bilder hjälper mig, betona ord som är viktiga. I sammansatta ord gå från sista delen till första när jag förklarar; yttrandefrihet - frihet att yttra sig, att säga det man tycker. 

Språk är inte alltid helt enkelt och då har jag inte nämnt ironi eller ord som stavas lika men uttalas olika; banan menar vi frukten eller cykelbanan?  För att visa på hur mycket huvudbry en text kan vålla går jag nu tillbaka till min inledande text. Här följer den samt ett par andra utdrag ur olika texter som eleverna möter. De ord som direkt gav frågetecken är markerade;

“Kosher betyder mat som är tillåten för judar. Alla ätliga växter är tillåtna. Av fyrfotadjuren får man bara äta sådana som både har tudelade klövar och idisslar.” (bedömningsuppgift i religion om källkritik) Kosher är kopplat till religion men vardagsord som tillåten, ätlig och sådana är inte alltid helt enkla att förstå. Tudelad, klövar och idisslar är inte vanligt förekommande i vårt vardagliga språk och inte helt enkla för svenska elever heller.

“Gör ett eget diagram med hjälp av siffrorna i tabellen. Rita axlar och gradera dem.” (ur en matteuppgift för åk 8) Diagram och tabell, vanliga ämnesspecifika matteord (axel även när vi pratar om ordaxelns lutning) men axel och grader har flera betydelser och i vårt vardagsspråk handlar de om kroppsdel, namn (axel, Axel) och temperatur (grader). 

“DET VAR EN afton i maj. De satt på en undanskymd bänk i parken. Det var i jasminernas tid. Våren vidgade deras hjärtan. (...) Hon log åt hans patos, resignerat och lite trött.” Utdrag ur bedömningsmaterial i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk för åk 7. Liber AB. Texten innehåller ord som inte tillhör vardagsspråket; afton och patos. Andra ord som behöver förklaras är undanskymd, bänk - betyder ofta bord i klassrummet för eleverna eller möbel i parken. Flera av texterna vi använder till läsförståelse innehåller även metaforer och idiom; jasminernas tid - vad är en jasmine och när blommar den, vidgade deras hjärtan - vidgade hör inte direkt till vardagsspråket och här sitter det i ett bildligt uttryck.

Språk är inte alltid helt begripligt men ju fler ord jag lär mig, desto rikare språk får jag och världen öppnar sig alltmer, blir roligare. Genom att reflektera mer över språket i mina ämnen är det också lättare att kunna lyfta ord och begrepp, se vad jag behöver förklara och ge exempel, stötta. Vi lärare vill att våra elever ska kunna använda våra ämnesspecifika ord, få ett utvecklat språk och kunna uttrycka sig med ett brett register. Då måste vi lärare också våga visa hur man gör. Min uppmaning till dig är därför att testa dina vingar i ett utbroderat och varierat språk med krångliga ämnesord och målande beskrivningar. 

En puff på vägen;

• vilka krångliga ord och begrepp i ditt ämne kan du utmana och lära dina elever idag?

• vad använder du dig av för metaforer och idiom för att uttrycka och förstärka det du vill förmedla? Stanna upp och reflektera över detta en dag.

• hur kan du stötta dina elever språkligt?

Lycka till ~ Anki

Anki Nordmark

Kyrkskolan 7-9