Cirkelmodellen, en metod inom genrepedagogiken

Hem > Presentation > Anki Nordmark Kyrkskolan 7-9 > Cirkelmodellen, en metod inom genrepedagogiken

Hur lär man nyanlända elever på bästa vis? Hur gör jag när nivåskillnaden i gruppen är så spridd? Hur gör jag när vi inte har samma språk, inte alltid förstår varandra. Det var frågor jag ställde mig när jag för några år sen valde att ta steget från klasslärartjänst till att enbart undervisa nyanlända och andraspråkselever. Jag sökte information, metoder, forskning och återkommande var genrepedagogik och cirkelmodellen.

I genrepedagogiken dyker Lev Vygotskijs forskning upp, hans tankar om att barn lär sig i det sociala samspelet med andra, genom att imitera. Bäst utvecklas de i den proximala utvecklingszonen där de genom stöttning arbetar med uppgifter som är för svåra att klara på egen hand, de ska utmanas i sitt lärande.

Pauline Gibbons är en språkforskare som tar vid Vygotskijs tankar om stöttning och höga förväntningar. Hon lyfter fram att bygga vidare på elevernas förkunskaper och att lära genom kontext, skapa sammanhang.

Genrepedagogik handlar om olika texttyper, bland annat berättande-, instruerande- och faktatext. Cirkelmodellen är en metod.

Jag kommer nedan att beskriva cirkelmodellens fyra faser utifrån det jag och mina elever jobbar med nu, nyhetsartiklar;

I den första fasen handlar det om att undersöka elevens förkunskaper men även skapa förförståelse. Vi har samtalat om nyheter, vad de kom att tänka på när de hörde orden nyheter, artikel, notis, reporter och journalist. Jag får på så vis en överblick av deras tidigare kunskaper samtidigt som de sprider sina kunskaper till varandra. Att använda elever som resurs för varandra är för mig ett viktigt komplement i undervisningen. Med elever som har olika förstaspråk får de möjlighet att utveckla för varandra på respektive språk. Vi samtalade om de olika begreppen, satte dem i kontext för att bygga ut förförståelsen.

I andra fasen undersöker man texter inom genren för att få förebilder. Vi läste nyhetsartiklar och notiser från olika tidningar, jämförde likheter och skillnader. För att bygga ut förståelsen ytterligare har begreppen huvudrubrik, ingress, brödtext, stycke, mellanrubriker, bilder, bildtext och byline plockats in.

För att tydliggöra artiklarna samtalade vi om journalistens fem frågor; när? var? vem/vilka? vad/hur? och varför? Vidare undersökte vi vad det innebär att skriva objektivt.

Tredje fasen handlar om att konstruera en gemensam text. Vi hade en berättande text om ett diamantrån till grund. Genom att tillsammans ge svar på journalistens fem frågor strukturerade vi upp den och skrev en gemensam brödtext. Här får eleverna komma med vad som skulle skrivas, jag skriver på datorn och eleverna följer via projektorn.

Det jag som lärare är noga med är att förtydliga meningsbyggnad och att noga visa på objektivt skrivande, jag modellerar. Jag pausar mellan varven och vi läser tillsammans, fyller på texten och bearbetar tillsammans. Nästa steg är att tillsammans skriva en ingress, sätta ut mellanrubriker och slutligen en passande huvudrubrik. Här lyssnar jag in allas förslag och de får motivera hur de tänker.

I fjärde fasen ska eleverna skriva en egen text. Här kan man välja att ge dem en brödtext som de ska skriva en egen ingress till, skapa passande mellanrubriker samt huvudrubrik eller skriva en helt egen artikel. Våra elever kommer att se en kort film om ett juvelrån där de med hjälp av journalistens fem frågor får grunden till sin artikel. En variant är att låta eleverna arbeta i par eller grupp och få olika uppgifter, en skriver brödtext, nästa ingress etc.

Cirkelmodellen kan verka tidskrävande och visst behövs tid. Genom att ha ett ämnesövergripande arbetssätt och samarbeta med andra ämnen kan denna viktiga tid skapas. Tänk en instruktion i slöjden, ett recept i hemkunskapen eller kanske en labbrapport i kemin.

Boktips

Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet (2006)
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet (2009)
Anna Kaya - Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter (2016)
Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring - Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken (2012)

Avslutningsvis vill jag skicka med att se över i kollegiet vilka ämnen som kan arbeta ämnesövergripande och fundera kring följande;

vilka elever kan lyftas genom detta arbetssätt?
hur kan vi stötta under arbetets gång genom de olika ämnena?
finns behov av studiehandledare, när?

Anki Nordmark

Kyrkskolan 7-9