Vi ser följande lärdomar inom förskoleklass, fritidshem och grundskola
Lomma kommuns grundskolor är i många avseenden nationella förebilder som ständigt arbetar med att höja kvaliteten och förbättra resultat och måluppfyllelse. Grundskolorna har stabila resultat, avseende elevernas kunskaper och förmågor, som ligger över genomsnittet i riket. Under det gångna läsåret har en ny organisation och en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet medfört ett ökat fokus på kollegialt lärande, likvärdighet och lärdomar.
Lärandeperspektivet som utgör vår utgångspunkt för systematiskt kvalitetsarbete bygger på tre kvalitetsområden: 1) utveckling och lärande 2) normer och värden 3) trygghet och inflytande.
Grundskolorna tar i sina analyser fram följande som framgångsrikt i arbetet inom utveckling och lärande
Relationer och ett tillåtande klimat
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Vi ser att lärares förmåga att skapa goda relationer till sina elever utgör själva grunden för såväl lärares egen arbetstillfredsställelse som elevers lärande, utveckling och resultat. I kvalitetsrapporterna lyfts framgångsfaktorn då eleverna känner sig sedda av läraren, även i situationer utanför undervisningen. Detta bidrar positivt till elevens motivation och viljan till ansträngning i lärandet. Samstämmigt lyfts den relationella kompetensen fram som den viktigaste.
Det tar tid att etablera nya relationer och bli trygga i dem. Vi ser att lärare som får elever att känna att de kan prata med läraren är en viktig del i etablerandet av en personlig lärare-elev-relation.
Vetenskaplig grund
Lärare-elev-relationer en viktig roll när det kommer till att förstå utvecklingen av elevers resultat och prestationer. Läraren och dennes undervisningspraxis är bland de mest betydelsefulla faktorer som påverkar lärandet, och därför måste de vara inflytelserika, omtänksamma och aktiva i sin passion för undervisning och lärande (Aspelin, 2012).
Vägen till en tryggare arbetssituation och lärarroll varken ett auktoritärt ledarskap eller ett resignerat sådant – läraren måste konstruera en medelväg. Om läraren lyckas bygga goda och positiva relationer till eleverna får det också en positiv effekt på lärandet. Läraren får utökade förutsättningar att nå fram till både klassen och den enskilde eleven om eleverna dessutom har goda relationer till varandra (Ellmin, 2011).
Lektionsstruktur och återkoppling synliggör lärandet
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Det är tydligt i Lomma kommuns grundskolor att tydliga pedagogiska planeringar underlättar för elever och vårdnadshavare och får läraren att känna sig trygg med sin undervisning.
Lärdomar från olika grundskolor i organisationen visar på vikten av både formativ och summativ bedömning, vilket gör att varje elev så tydligt som möjligt ska förstå var de befinner sig i sin kunskapsutveckling.
Många olika klassrumsaktiviteter och varierande undervisningsmoment såsom diskussion, föreläsningar, grupparbeten och enskilt arbete uppskattas också mycket av eleverna och bidrar till deras vilja att lära. Genom att synliggöra framsteg, meningsfull återkoppling, blir de flesta elever mer motiverade och är således viktigt för att de ska bli trygga och lita på sin förmåga. Såväl muntlig som skriftlig feedback är viktig för eleverna i deras utveckling.
Vetenskaplig grund
Framgångsrika lärare har goda ämneskunskaper och god didaktisk kompetens och förmåga att balansera dessa så att de skapar ett sammanhang och en röd tråd för elevernas lärande visar forskningen (Hattie, 2009).
Individanpassning och variation
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Individanpassade lektioner är en framgångsfaktor i våra grundskolor. Det kan låta självklart , men en av läraryrkets centrala utmaningar är att se och möta den enskilde individen i en stor grupp av elever. Alla elever i klassen är olika men det gäller att hitta det som förenar i mångfalden. Samlat ser vi att individanpassning kan påverka elevers resultat positivt beroende på hur den utformas. Vi ser också att det finns stora vinster med att lärarna arbetar språkutvecklande, vilket gör eleverna tryggare och bättre presterande på läsförståelse. Det är också framgångsrikt att eleverna får träna sig att framträda inför de andra då läroplanen och kunskapskraven nämner mycket om att reflektera muntligt.
I kvalitetsrapporterna lyfts också framgångsfaktorer som att eleverna inte alltid ska möta lektioner som är förutsägbara. Att som lärare vara kreativ och utgå från elevernas nyfikenhet, intressen och skapa en positiv stämning i klassrummet, anses som betydelsefullt för måluppfyllelsen
Vidare lyfts muntliga prov fram som positivt för elevernas lärande.
Vetenskaplig grund
Framgångsrika lärare kan anpassa innehåll och metod i undervisningen efter både elevernas förutsättningar och den givna situationen och har tillgång till en bred arsenal av metoder och verktyg att använda i sitt arbete (Hattie, 2009).
Eleverna gillar när lärare försöker ta reda på hur de gillar att lära sig saker, och sammanfattningsvis kan det konstateras att när lärare anstränger sig för att ha en bra lektion anstränger sig eleverna sig för att lära (Marsh, 2012).
Utvecklingsarbete framöver inom lärande och utveckling
Minska elevernas stress
Vi ser utbredd upplevelse av skolstress i svaren hos både elever och vårdnadshavare i förra läsårets enkät, Miljö för lärande och utveckling. Detta bekräftas också av Region Skånes folkhälsoundersökning . Exempel som lyfts fram i kvalitetsrapporterna är att det som upplevs som mest stressande är att inte nå upp till mål och förväntningar.
Det är av stor vikt med tidig upptäckt av ungdomar som visar tecken på ohälsa för att kunna minska risken för allvarliga konsekvenser på sikt. Skolorna skriver i sina analyser att ökad struktur och planering av skolarbetet skulle kunna minska stressen de känner. Varje elev ska veta vad de behöver utveckla och hur de kan få stöd att göra detta. Det är viktigt att skapa tydlighet när det är träning och när det är bedömning för att minska stressen att ständigt uppleva sig bli bedömd.
Frågor
Hur kan elever och lärare i samverkan förmå att lätta trycket på eleverna från samhället? Hur stärker vi elevernas självkänsla?
Arenor för kollegiala lärandet
UKF-förvaltningen ska ta ett större ansvar för att skapa strukturer för samverkan och gemensamt lärande, sk. kollegialt lärande. Detta är en naturlig fortsättning på de ämnesgrupper som påbörjades under hösten. Det är av största vikt att följa upp undervisningen för att se vilken effekt detta får på elevernas lärande. Flera studier pekar på att strukturerad och kollegial kompetensutveckling är mer effektull än individuell.
Frågor
På vilket sätt hjälper det kollegiala lärandet läraren att utveckla undervisningen? Vad krävs för att det kollegiala lärandet i ämnesgrupper ska fungera?
Planera, analysera och genomföra
Vi ser att de framtagna rutinerna för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen ger förutsättningar för en likvärdig utbildning. Rektorerna får dessutom gedigna underlag för sina beslut kring de insatser som behöver vidtas för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapsmålen. Lärare behöver instrument för systematiskt kvalitetsarbete och fördjupade kunskaper inom analys av sin egen undervisning.
Frågor
Hur kan läraren veta att analysen ger förbättrade resultat för dina elever? Vad innebär beprövad erfarenhet?
Grundskolorna tar i sina analyser fram följande som framgångsrikt i arbetet inom normer och värden
Skolkultur
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Vi ser framgångar med en god miljö som skapas genom att pedagogerna är goda förebilder. Skolkulturen spelar stor roll, vilket kan beskrivas vara något som genomsyrar all verksamhet. Där samarbete sker och tillit finns mellan elev-lärare-skolledning-vårdnadshavare har vi en skolkultur som generar hög måluppfyllelse på normer och värden.
Vetenskaplig grund
Människor lär av att observera, efterlikna och ta efter förebilderna. När det kommer till att lära sig beteenden, spelar förstärkning en viktig roll eftersom omgivningen kan förstärka ett beteende antingen genom straff eller genom belöning. Både positivt och negativt beteende stärks av omgivningens reaktioner och författaren menar att omgivningen bör förstärka det beteende som man vill ha (Kimber, 2008).
Värdegrunden
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Vi ser att genom att lägga stor vikt vid att förespråka allas lika värde och arbeta för ett könsneutralt förhållningssätt till barnens inlärning undviker vi att hamna i stereotypa mönster. Analyserna visar också på vikten av att undervisningen i grundskolan och fritidshemmet genomförs så att olika åsikter, normer och synsätt tillåts och synliggörs. Ett sätt att arbeta med normer och värden har varit att erbjuda styrda aktiviteter såsom samarbetsövningar, värderingsövningar och drama. Framgångsfaktorer som vuxennärvaro på rasterna, att varje arbetslag har rasttillsyn då egna klassen har rast, att trygghetsfrågor lyfts på de schemalagda klassråden och att bestämda regler efterlevs. Grundskolornas analyser visar också på vikten av gemensamma ordningsregler och att kränkningar skyndsamt utreds och följs upp.
Vetenskaplig grund
Det finns ett starkt samband mellan kränkningar och mobbning i skolan och på nätet. Av de elever som utsätts för kränkningar på nätet är de allra flesta, nio av tio, också utsatta i skolan. Nätet är ytterligare en arena där relations- och statusbygge i grupper av unga pågår och där kränkningar ibland sker. Men kränkningar på nätet är inte en från andra kränkningar skild företeelse. (Flygare och Johansson 2013)
Utvecklingsarbete framöver inom normer och värden
Demokrati- och värdegrundsuppdraget
Demokrati- och värdegrundsuppdraget måste ventileras regelbundet i öppna diskussioner i hela personalgruppen.
Frågor
Vad är vår värdegrund? Vilken skolkultur har vi?
Diskrimineringsgrunderna löpande inslag i undervisningen
Konkret synliggöra likabehandlingsplanen och levandegöra värdegrunden för eleverna genom elevnära händelser. Extra fokus på värdegrundsarbetet vid stadieövergångar.
Frågor
Är plan mot kränkande behandling ett levande dokument eller en ”hyllvärmare”? Kvalitetsgranskar vi de läromedlen som vi använder utifrån diskrimineringsgrunderna?
Grundskolorna tar i sina analyser fram följande som framgångsrikt i arbetet inom trygghet och inflytande
Synliggörande av värdegrunden
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Vi ser samlat att det är av betydelse att lärare talar om och synliggör hur vi kan tillgodose och tillvarata varandras olikheter. Tydliga och, bland eleverna, väl förankrade ordningsregler med en känd och tydlig handlingsplan beskriver skolorna som en av grundförutsättningarna för det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Skolorna beskriver att fungerande klassråd är också en hörnsten i arbetet. Tydliga regler som eleverna har varit med och satt upp.
Vetenskaplig grund
Skolan är en plats där samhällets grundläggande värden vidarebefordras på elever och att det är i skolan som elever utvecklar sin normbildning (Colnerud m.fl., 2004).
Medvetet planerade lärmiljöer
Beprövad erfarenhet i Lomma kommun
Den valda möbleringen kan förenkla arbetet med att skapa en bra studiemiljö, då vissa möbleringar skapar bra förutsättningar för läraren att ha kontroll i klassrummet. Att läraren ser denna inverkan och möblerar om aktivt i klassrummet ger en positiv inverkan på studiemiljön visar kvalitetsrapporterna.
Det finns inga centrala bestämmelser om rasternas omfattning, utan varje skola får själv besluta om detta. Rasten har en stor betydelse för barns lek och är ett bra komplement till lärandet inne i klassrummet. I kvalitetsrapporterna framgår att på den fria tid som rasterna utgör arbetar fritidspedagogiken med barnens fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.
Vetenskaplig grund
Klassrummet kan beskrivas som ”skolans verkstadsgolv” och det är i klassrummet som det ”verkliga arbetet" bedrivs och det är där mötet mellan läraren och eleverna sker (Granström och Einarsson, 2000).
Rastverksamhet är viktigt för att barn ska få chansen att öva på sociala relationer och det motverkar även utanförskap, som många skolor arbetar mot (Olof Jonsson, 2011).
Utvecklingsarbete framöver inom trygghet och inflytande
Tydliggöra och synliggöra elevinflytande
Eleverna ska och vill påverka undervisningen och i kvalitetsrapporterna framhävs vikten av hur vi kan få med eleverna kring undervisningsupplägg och arbetsmetoder.
Frågor
Hur gör vi det enklare för de yngre barnen att ta ansvar för sitt eget lärande? Kan det vara så att den formativa bedömningen gör att eleverna upplever att “vi” fokuserar på det negativa genom att prata om vad de ska förbättra?
Ligga steget före
I enkäten Miljö för lärande och utveckling 2017 ser vi att få elever berättar för en vuxen när de blivit utsatta. De elever som väljer att berättar för en vuxen är nöjda med stödet som de får. Alla vuxna behöver bli bättre på det förebyggande och främjande arbetet. En utmaning som skolorna också beskriver är vikten av att eleverna får återkoppling på att de vuxna agerar vid kränkningar och icke önskvärda beteenden.
Frågor
Finns det tillfällen då vi känner oss osäkra i vår yrkesroll och otillräckliga för att klara av svåra situationer? Jobbar vi efter någon metod eller specifikt arbetssätt?