Pedagogernas lyhördhet, följsamhet och aktiva närvaro

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Kvalitetsrapporterna visar på vikten av vara goda relationsskapare och uppmärksamma det individuella barnets utveckling. Det görs genom genom daglig kontakt med varje barn där det i mötet ges möjlighet att och öka barnets självförtroende och självständighet. Barnskötarens och förskollärarens är lyhörda för alla barns intressen, tankar, idéer och genom tillvaratagande av barnens önskemål sker verksamhetens planering. I Kvalitetsrapporterna framgår att arbetslagen försöker göra sitt bästa för att tillgodose barnens olika behov. Lusten att lära fångas därmed via en kombination av barns intressen, erfarenheter och pedagogernas yrkesskickliga kompetenser tillsammans med läroplanen som grund. Vi måste hela tiden ha som målsättning att anpassningar i verksamheten sker för att stimulera varje barn, d.v.s. undervisningen i Lomma kommuns förskolor ska bedrivas för att nå alla.

Vetenskaplig grund

Att vara relationskompetent som pedagog handlar om att se barnen och att deras behov hamnar i fokus. I arbetet med barnen så ska utgångspunkten för pedagogerna handla om en omsorg för barnens intressen. Utöver detta så blir pedagogernas förmåga att kunna visa inlevelse och förståelse för varje enskilt barn viktig då arbetet i verksamheten många gånger kräver att man har en helhetssyn på barnet och dess behov (Gannerud och Rönnerman, 2007).

Juul och Jensen ser professionella pedagoger som lyhörda och med god förmåga i det pedagogiska hantverket att se det enskilda barnet på dess egna premisser och anpassa sitt beteende efter detta, utan att därigenom frånhända sig ledarskapet (Juul & Jensen, 2003).

Lek- och lärmiljöer

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Det är tydligt i kvalitetsrapporterna att leken beskrivs som av stor vikt för barnens lärande och utveckling. Såväl forskning som läroplanen betonar vikten av leken. Som framgångsexempel i det pedagogiska hantverket nämns att ibland behöver pedagogen delta i leken och vissa gånger räcker det med att en pedagogen finns i närheten och ”puffar på”. I de fall där förskolorna har skapat rum där lek kan få fritt spelrum och där fantasin får råda och barnen kan hänge sig åt att låtsas samt få vara nyfikna, ser vi har en gynnsam effekt. Vi arbetar för att miljöerna i våra förskolor ska vara anpassade till den aktuella barngruppens behov.

Vetenskaplig grund

Barnen ska få en överblick och förstå vad det finns att välja på och det är förskollärarens uppgift att synliggöra materialet och miljön (Nordin- Hultmans, 2004).

Tematiskt arbete

Beprövad erfarenhet Lomma kommun

Lärdomar från flera förskolor visar att barn söker och erövrar kunskap genom utforskande och skapande, genom lek och socialt samspel, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Samlat ser vi framgångar i det pedagogiska hantverket genom att arbeta tematiskt med barnen, vilket bidrar till att deras lärande bli sammanhängande och mångsidigt. Förskolläraren har en central roll att bedöma barngruppens behov och därmed bestämma inriktning på tema.

Vetenskaplig grund

Ingrid Pramling Samuelson, professor i pedagogik och Sonja Sheridan, fil.dr. i pedagogik , forskar båda om barns lärande. De lyfter fram tematiskt arbetssätt som en metod där barn får möjlighet att lära och utveckla kunskaper inom ett specifikt område. De menar att tematiskt arbete leder till att barns nyfikenhet och lust för att lära utvecklas eftersom att man i ett tematiskt arbetssätt utgår från barnens intressen och anpassar sig efter deras erfarenheter och frågor (Samuelson och Sheridan, 2006).

Sätta ord på vad barnen känner

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Det finns många situationer i vardagen för arbetslaget i Lomma kommuns förskolor och pedagogisk omsorg där pedagogerna stöttar de små barnens möjlighet till utveckling inom normer och värden. En del i detta är att pedagogernas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för de mänskliga rättigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Vi ser att det är framgångsrikt i arbetet mot strävansmålen att sätta ord på vad barnen känner.

Vetenskaplig grund

Samspel är något som ständigt förekommer under en dag i förskolan och sker överallt i verksamheten. Det kan handla om allt från vilken lek som ska lekas till samspelet mellan pedagog och barn vid påklädningen innan man går ut. I samspelet är det viktigt att förstå vilka upplevelser det är som barnet försöker förmedla. För att kunna det så kan man behöva försöka se bortom uppenbara saker som det verbala språket och istället fokusera på barnens uttryck (M. Öhman, 2006).

Positiva förebilder

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Något som framkommer i kvalitetsrapporterna är att värdegrunden är något som genomsyrar allt arbete. Genom att vara positiva förebilder och lyssna på varandra och vara mån om att alla känner sig delaktiga och kommer till tals, sätter positiva spår i verksamheten. Barn gör inte som vi säger, utan som vi gör. Därför är det framgångsrikt att på alla sätt sätta en kultur i arbetslaget där alla hela tiden eftersträvar att vara den bästa versionen av sig själv, så ofta som möjligt.

Vetenskaplig grund

I det lärande mötet lär både barn och pedagoger av varandra. Engagerade pedagoger visar intresse för barnens vetgirighet, och för deras värld och genom att ställa följdfrågor utmanas barnen (Juul & Jensen, 2003).

Tilltro till barnets kompetens

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Gemensamt för flera analyser i kvalitetsrapporterna är att barnens självkänsla stärks i de möten där barnen blir bekräftade. Förskollärarna menar att i ett relationellt möte är barnperspektivet centralt och det är viktigt hur barnet blir sedd och känner sig delaktig. Med en ökad fokusering på tilltro till barnets kompetens når vi längre i vårt arbete mot strävansmålen. Den barnsyn vi har påverkar hur vi förhåller oss i mötet med barnen och är helt avgörande för utfallet.

Vetenskaplig grund

Att betrakta barn som kompetenta innebär att ha en barnsyn där man väljer att fokusera på de kompetenser ett barn har istället för att se barnets brister (B. Olofsson, 2010).

Tydliga rutiner

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Arbetslagen lyfter fram rutiner i lärandemiljön som betydelsefullt för barnens trygghet. Det är genom tydliga rutiner i kombination med att pedagoger finns tillgängliga som det skapas goda förutsättningar för trygghet hos barnen. I kvalitetsrapporterna framhävs vinster med att det måste vara ett positivt bemötande av barnet så att de känner att de vågar prata och tala om vad de vill och vem de är. Det som också framkommer är att flera av pedagogerna uppfattar att det är viktigt att barnen får chansen att vara med och påverka det som sker i verksamheten. Flera förskolor beskriver att extern handledning har haft positiv påverkan samt förändrat och utvecklat personalens förhållningssätt.

Vetenskaplig grund

Rutinsituationerna är det som tar störst plats i förskolans vardag, därför är det av stor vikt att dessa tillfällen tas i akt för barnens lärande och utveckling (Mårdsjö- Olsson, 2010).

Lära barnen konflikthantering

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Vi ser att konflikter tillhör vardagen i förskolan och pedagogisk omsorg. I regel handlar det om att de yngre barnen vill ha samma leksak eller att något barn har tagit en leksak från någon annan.

I kvalitetsrapporterna framhävs att det finns stora vinster med lågaffektivt bemötande. Likaså beskriver pedagogerna att det är deras uppgift att lära barnen redskap i konflikthantering och förstå varför man t.ex säger förlåt. Framgången i arbetet för ökad trygghet ligger i att ge barnen verktyg så de själva kan lösa sina konflikter.

Vetenskaplig grund

Som pedagog är det viktigt att kunna vara lyhörd och kunna se hur olika barnen är i en konflikt, och hur de vill förmedla sina budskap. Man måste kunna uppmärksamma och försöka förstå varför konflikten uppstod (Thornberg, 2006)

Bra relationer med vårdnadshavare

Beprövad erfarenhet i Lomma kommun

Den första perioden, när föräldrar ska lämna sitt barn på förskolan kan vara mycket känslig för både barn och föräldrar. Av stor betydelse är därför hur pedagoger kan hantera situationen samt skapa förtroendefullt klimat och relation mellan förskola och hem. Vi ser att förutsättningar för barnens trivsel och trygghet till stor del bygger på öppen kommunikation och goda relationer med barnens vårdnadshavare. Barnet påverkas av stämningen mellan förälder och pedagog och vi ser i kvalitetsrapporterna en välfungerande relation mellan förskola och hem. Detta bekräftas av vårdnadshavarnas upplevelse i Förskolebarometern.

Vetenskaplig grund

När föräldrar känner tillit till de pedagoger som tar hand om deras barn på ett betryggande sätt, underlättar det för barnet att vara i förskolan. Det är betydelsefullt för barnet att föräldrar och förskola samarbetar, deras gemensamma fokus ska ligga på att barnet mår bra och att de respekterar varandras olika synpunkter och åsikter, för barnet spenderar mycket tid på båda ställena (Jensen & Jensen, 2008).

I förskolans värld är förtroendefullt samarbete, delaktighet och samverkan väldigt betydande för barnens trygghet (Harju & Tallberg Broman, 2013).