Lag och rätt.2021.
Lektion 1: (sid 100-106)
Lagar och regler:I vårt samhälle finns normer och lagar. Det kan röra sig om regler i en fotbollsmatch men det kan också röra sig om normer, saker man bara bör göra, t.ex lämna sin plats i tunnelbanan till en äldre.
Ju äldre du blir, desto fler regler måste du följa och sedan även lagar.
Lagar är regler som vi har kommit överens om för att kunna leva tillsammans i samhället (sid 102)
Riksdagen är lagstiftande församling i Sverige.
Grundlagar.
- Regeringsformen
-Tryckfrihetsförordningen
-Yttrandefrihetsgrundlagen
-Successionsordningen.
Lagboken.
Sveriges lagar står nerskrivna i lagboken "Svea Rikes lag”
Lagboken är indelad i 10 kapitel, sk balkar.
Familjerätt/Civilrätt:
- Föräldrabalk
- Ärvdabalk
- Äktenskapsbalk
Straffrätt:
- Brottsbalken
( www.lahttps://lagen.nu/)
Lagarna ändras.
Ibland ändras lagar för att de inte stämmer överens med vad människor tycker. Exempel är “Barnaga, som förbjöds i skolan redan 1958. I hemmet var det tillåtet att aga sina barn till 1979(sid 103).
Civil olydnad.
Civil olydnad innebär att individer/ organisation på ett fredligt sätt protesterar mot olika beslut. Exempel är Green Peace (sid 104).
Brott.
När någon bryter mot en lag , kallas det att begå ett brott.
Straffmyndig: från den dag du fyller 15 år kan du dömas för det brott du begår.
Under 15 år kan du inte dömas, utan då tar sociala myndigheter hand om fallet.
Sluten ungdomsvård: lindrigare straff för ungdomar mellan 15-21 år
(sid 105).
De vanligaste brotten.
Våldsbrotten har minskat i Sverige sedan 1600-talet. Tittar man på Stockholm, så har antalet mord/100 000 invånare varit på samma nivå de sista hundra åren (1,2 mord /100 000 invånare).
De vanligaste brotten i Sverige är stöld och inbrott, enligt statistik från Brå(Brottsförebyggande rådet).
Mörkertal= Brott som av olika anledningar aldrig blir anmälda. Anledning kan vara att offret skäms, känner rädsla eller att det är en familjemedlem som begått brottet. Därför svårt att exakt säga hur många brott som begås i Sverige/år(sid 105).
Elevuppgift 1:
Läs texten i boken sidorna 100-106.
Svara på frågorna sid 104).
Svara på frågorna om “Brottsstatistik(sid 106).
Sveriges grundlagar är:
- Regeringsformen
-Tryckfrihetsförordningen
-Yttrandefrihetsgrundlagen
-Successionsordningen
Öppna länken: https://riksdagen.se/
Läs om de olika grundlagarna och beskriv kortfattat vad varje grundlag innebär.
Fundera på och skriv ner vilka Fördelar/Nackdelar du finner med varje grundlag.
Lektion 2: (sid 107-112)
Varför begår människor brott?
Två orsaker som oftast nämns är:
Arv. Finns inga fasta bevis för att man kan ärva en”brottsling”. Däremot kan man se att vissa nedärvda egenskaper, som bristande inre kontroll medför att man oftare hamnar i konflikt.
Miljö. Att barn som växer upp i stökiga miljöer ofta kommer i kontakt med brottslighet.
Den sociala situationen och ekonomin i familjen spelar roll för den miljö barnet växer upp i(Socioekonomiska situationen(sid 107).
Ungdomar - de mest brottsaktiva.
År 2013 misstänktes 22 000 15-20 åringar för brott.
Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i Sverige.
Anledning kan vara att ungdomar vill testa gränser och utmana vuxenvärlden.
Brottsligheten har en benägenhet att avta när ungdomarna kommer in i
20 års-åldern.
Ungdomar begår framförallt “tillgreppsbrott”, d.v.s snatteri, stöld och rån (sid 107).
Ungdomar begår fler brott än vad som syns i statistiken.
Åtalsunderlåtelse = Åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte. Personen döms då inte till straff, utan registreras i ett brottsregister(sid 108).
Organiserad brottslighet.
Den organiserade brottsligheten breder ut sig i Sverige.
Det är grupper av motorcykelgäng(Broderskap) och ad-hoc-grupper(personer som under kort tid går ihop för att begå brott).
Grupperna håller på med narkotikahandel, cigarettsmuggling och prostitution. Verksamhet som snabbt ger stora pengar (sid 108).
Ett hot mot samhället.
Det är skillnad mellan organiserade brott, där olika personer går ihop för att begå ett brott ( t.ex värdetransportrån) och organiserad brottslighet.
Organiserad brottslighet är ett hot mot vårt samhälle.
Pengar från cigarettsmuggling kan användas för att köpa vapen och pengar från olagliga spelklubbar kan investeras i olika företag och ger därmed kriminella inflytande i lagliga företag. Dessa kan sedan användas för att “tvätta pengar” från tidigare brott.
För att bekämpa den brottsliga verksamheten, krävs det att hela samhället tar ställning och reagerar(sid 109),
Brottsoffer.
De som utsätts för brott kallas “Brottsoffer”.
Att bli utsatt för ett brott, kan efteråt vara traumatiskt jobbigt.
Då är det bra att ha någon att prata med.
Brottsofferjouren är en organisation som hjälper brottsoffer.
Vid brottsofferjouren arbetar människor som hjälper till med samtal och stöd. De har tystnadsplikt.
Kvinnojouren är en organisation som hjälper kvinnor som har blivit utsatt för brott, oftast kvinnomisshandel.
Kvinnor kan då få hjälp med samtal eller tillfälliga boenden.
BRIS(Barnens rätt i samhället) är en organisation som ger barn och ungdomar stöd och råd (sid 109).
Polis och åklagare.
När ett brott har begåtts är det samhällets ansvar att se till att den skyldige straffas och att den som har utsatts för brott får upprättelse.
I Sverige är det polismyndigheten som har till uppgift att minska brottsligheten.
Polisen är den enda grupp förutom militärer, som har rätt att använda våld.
Varje län är ett eget polisdistrikt.
Polisens uppdrag är inte bara att lösa brott, utan även att förebygga brott genom samarbete med kommuner och skolor (sid 110).
Åklagare.
Åklagare= den som är utsedd av Staten att föra Statens talan mot en misstänkt.
I Sverige kan en åklagare leda en förundersökning runt ett brott.
Viktigaste uppgift: att presentera bevis mot en misstänkt i en domstol.
Åklagaren måste även kunna leta efter bevis som bevisar att den misstänkte är oskyldig (sid 111).
Brottsutredning.
Om ett brott har begåtts startar polisen en förundersökning. Det innebär att polisen förhör olika människor, som kan ha vetskap om vad som har hänt och vilka som var inblandade.
Bevis kan komma fram som hjälper till att hitta den skyldige till brottet.
Bevis kan vara fingeravtryck, fotavtryck eller DNA (sid 111).
Frihetsberövande.
Frihetsberövande innebär att polisen har rätt att hindra en person att röra sig fritt.
Rättssäkerhet: innebär att Staten inte har rätt att låsa in någon hur länge som helst utan rättegång.
Om polisen finner en person som misstänks för ett brott som kan ge fängelse, så får polisen gripa den personen. Polisen måste sedan ta kontakt med en åklagare, för att få personen anhållen.
Senast kl 12 på tredje dagen måste åklagaren bestämma om personen ska släppas eller begäras häktad. Åklagaren lägger då fram skäl till häktning för domstolen.
Om bevisen är tillräckligt starka, kan personen häktas upp till 14 dagar.
Om man finner starkare bevis mot den misstänkte kan åklagaren begära personen omhäktad.
När polisen har utrett brottet och åklagaren anser att det finns tillräckligt med bevis, väcker åklagaren åtal mot den misstänkte.
I Sverige finns det olika domstolar som dömer i brottmål: Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstol (sid 112).
Elevuppgift 2:
Läs texten i Samhällskunskapsboken på sidorna 107-112
Gör klar “Elevuppgift 1”
Lektion 3: (sid 113-119)
Domstolar.
De allmänna domstolarna i Sverige ska avgöra Tvistemål och Brottmål.
Tvistemål = Tvister mellan människor, t.ex arvstvister eller vårdnaden av barn.
Brottsmål = Om den misstänkte begått ett brott och hur långt straffet ska bli.
I Sverige får vem som helst besöka en rättegång, om det inte sker bakom Lyckta dörrar(sid 113).
Rättegång i tingsrätten.
Tingsrätten består utav fem ledamöter:
en domare (ordförande)
tre nämndemän
en notarie (sid 113).
Målsägande.
Ett annat namn för en som blivit utsatt för ett brott.
Åklagare som för talan för Målsägand.
Målsägarbiträde = en jurist som är med och hjälper målsägande.
Den tilltalade.
Den som misstänks ha begått ett brott
Jurist/Advokat som försvarar och för den tilltalades talan i målet.
Vittne.
En person som kan berätta vad som har hänt.
Alla som blir kallade, måste ställa upp som vittne.
Ett vittne avlägger “Ed” om att tala sanning.
Att ljuga vid ett vittnesmål = Mened och och kan ge upp till fyra års fängelse.
Ljuger man under ed så att oskyldig döms, kan det ge upp till åtta års fängelse.
Övergrepp i rättssak = Hotar ett vittne så att de ska ljuga. Kan ge upp till åtta
års fängelse.
Överklaga.
Efter fällande dom kan den dömde eller åklagaren överklaga domen inom en viss tid.
Fallet prövas då i Hovrätten.
Det finns sex hovrätter i Sverige.
Man kan överklaga Hovrättens dom i Högsta domstolen, som finns i Stockholm.
För att pröva fallet i Högsta domstolen, måste man söka Resning Tillstånd (sid 114).
Påföljder.
När en dom faller och den misstänkte anses skyldig, utdelas även en påföljd.
Varje brott har en straffskala. Där står det vad den mildaste och strängaste påföljden är.
Påföljden för grov misshandel är 1-10 år.
Vad påföljden blir, beror på den skyldiges ålder,eller om det är första gången förbrytare begår ett brott. Om den skyldige tidigare begått många brott, blir påföljden strängare.
Om en person begår ett grovt brott och några mindre brott, tar utredningen inte hänsyn till de mindre brotten, utan bara det grövre. Anledningen är att strafftiden inte ska bli så lång.
Ringa, normalt och grovt brott.
Beroende på hur allvarligt att brott är, delas det upp i ringa, normalt och grovt.
Ringa misshandel = ge en örfil
Normalgradig misshandel = slå med knytnäve.
Grov misshandel = Slå med tillhygge, ex basebollträ.
Synnerligen grov misshandel = Grov misshandel som ger en
permanent skada (sid 115).
Böter.
Det finns två sorters böter:
-Penningböter, ex fortkörning, som betalas utan rättegång.
-Dagsböter som utdöms av en domstol. Storleken på dagsboten beror på hur
allvarligt brottet är och på den dömdes inkomst (sid 115,116).
Villkorlig dom, Skyddstillsyn, samhällstjänst.
Villkorlig dom: Den dömde hamnar i ett straffregister/betalningsregister. Den dömde hamnar inte i fängelse eller får ingen böter. Om den dömde begår ett nytt brott inom två år, kommer domstolen även räkna in det första brottet i straffet.
Skyddstillsyn: innebär att den dömde inte sitter i fängelse, utan går fri men övervakas under ett år.
Samhällstjänst: innebär att den dömde måste jobba ett visst antal timmar i samhällets tjänst(sid 116).
Fängelse.
Fängelsestraff kan utdelas mellan två veckor-10 år.
Om brottet är riktigt grovt, kan straffet bli livstids fängelse. En fånge kan efter 10 år ansöka om att få fängelsestraffet tidsbestämt, till minst 18 års fängelse (sid 117).
Straffets syften.
Syftet med straffet är:
- avskräckande för andra att begå brott.
- avskräcka brottslingen att begå nya brott.
- offret ska känna att han fått upprättelse/rättvisa.
- I vissa länder att utkräva hämnd.
- I Sverige, att få fången att ändra och förbättra sig(sid 117).
Kriminalvården.
Är den myndighet som har hand om fängelser och övervakar människor med skyddstillsyn.
i fängelserna har varje person en vårdplan.
Internen får tillfälle att studera, få permissioner och förbereda sig för frigivningen.
I samarbete med organisationer försöker man få den frisläppte att inte återfalla i kriminalitet.
KRIS = “Kriminellas revansch i samhället” är en organisation som arbetar och hjälper kriminella att få ett normalt liv (sid 117).
Kriminalvården är kritiserad i olika Media.
Dels så kostar Kriminalvården enormt mycket pengar att upprätthålla.
Om man tittar vidare på hur många som återgår till brott efter de blivit frisläppta (80 %), så menar många att kriminalvården är ekonomiskt olönsam att bedriva.
Dödsstraff.
Ofta diskuteras fördelen och nackdelen med dödsstraff.
I USA och Kina ska dödsstraffen ha en avskräckande effekt.
Nackdelen kan vara att en oskyldig avrättas.
Det är dyrt.
Det har inte någon avskräckande effekt.
Kan användas som hämnd……...är detta rätt?? (sid 118).
Skadestånd i unga år.
Om ett barn begår ett brott, så att t.ex att ett hus brinner ner, kan försäkringsbolaget stämma barnet på ekonomiskt skadestånd.
När barnet sedan blir myndig och börjar tjäna pengar, sker något som kallas “löneutmätning” = att kronofogden tar en summa pengar + ränta i betalning.
År 2010 skärptes lagen kring skadestånd.
Barnets föräldrar anses då ha ett principalansvar för barnets handlingar och kan därmed dömas att betala skadestånd (sid 119).
Elevuppgift 3:
Läs texten i boken sidorna 113-120
Svara på frågorna på sidan 119.
Svara på repetitionsfrågorna på sidan 121.