Rätt till modersmålsundervisning

Modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan.

• Vad är modersmålsundervisning?

• Vad är ett modersmål?

• När under skoltiden får man modersmålsundervisning?

• Vilka kursplaner och ämnesplaner styr modersmålsundervisningen?

• Vilken rätt till stöd i modersmålet har man i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet?

• Vilken rätt till modersmålsundervisning har man i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

• Vilken rätt har man till modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

• Kan man läsa modersmål inom vuxenutbildningen?

• Kan man läsa modersmål i gymnasieskolan även om man inte har läst modersmål i grundskolan?

• Kan man läsa engelska som modersmål?

Vad är modersmålsundervisning?

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen

Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Vad är ett modersmål?

Med modersmål menar man ofta det språk barnet lärt sig först och/eller det språk som man kommunicerar på i hemmet. Det är möjligt att ett barn har flera förstaspråk och är så kallad flerspråkig.

En elev som har en eller fler vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas undervisning i sitt modersmål om

• språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

• eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Om en elev tillhör en av Sveriges nationella minoriteter ska eleven erbjudas modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk.

Ett barn som är adopterat och som har grundläggande kunskaper i sitt modersmål har också rätt att delta i modersmålsundervisning. Det gäller oavsett om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Källor: Grundskola och motsvarande skolformer: 10 kapitlet 7 §, 11 kapitlet 10 §, 12 kapitlet 7 § och 13 kapitlet 7 § skollagen. 5 kapitlet 7 § skolförordningen. Gymnasie- och gymnasiesärskolan: 15 kapitlet 19 § och 18 kapitlet 19 § skollagen samt 4 kapitlet 15 § gymnasieförordningen.

När under skoltiden får man modersmålsundervisning?

Det är möjligt att få modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Det är vårdnadshavare som ansöker om modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer, medan eleven själv ansöker om modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ansökan sker alltid via skolans rektor. Inom kommunal vuxenutbildning ansöker eleverna om att läsa kurser inom ämnet modersmål.

Vilka kursplaner och ämnesplaner styr modersmålsundervisningen?

Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Respektive skolform följer sin egna kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål.

Undantaget är modersmålsundervisning i samiska inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Där följer eleven sameskolans kursplan för ämnet samiska.

Källa: 5 kapitlet 13 § skolförordningen.

Vilken rätt till stöd i modersmålet har man i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet?

I förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har barn inte rätt till modersmålsundervisning. Dessa verksamheter ska ändå bidra till att utveckla ett barns modersmål.

Förskolan och förskoleklassen ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla båda det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen för förskolan framgår att verksamheten ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Vidare ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Det språkliga lärandet blir bäst när språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, till exempel i lek och skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov, för att medverka till barns utveckling av sitt modersmål.

Hur modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass utformas på den enskilda enheten beslutar förskolechefen eller rektorn om.

Åtgärder som tvåspråkig personal, lärare i modersmålsstöd, kulturstödjare med mera kan vara viktiga komplement. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende. Det gäller i varje förskola där det finns barn som har annat modersmål än svenska. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller delvis på minoritetsspråk.

Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan eller motsvarande skolformer. Läroplanen grundskolan, motsvarande skolformer och fritidshemmet anger att undervisningen ska sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål.

För att det ska bli möjligt att leva upp till läroplanens skrivningar är det viktigt med ett klimat där olika språk ses som en tillgång och där elevernas intresse för och nyfikenhet på olika språk uppmuntras. Det kan innebära att det finns tillgång till litteratur på olika språk i fritidshemmet eller att gruppen arbetar med att undersöka vardagliga ord och uttryck på olika språk. Genom ett språkutvecklande arbetssätt och att i det dagliga arbetet uppmärksamma ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål, blir det möjligt att använda och utveckla både svenskan och modersmålet i samband med många aktiviteter.

Källor: 8 kapitlet 10 § och 9 kapitlet 10 § skollagen, Läroplanen för förskolan, Förskoleklassen - ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del, Fritidshemmet – ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del.

Vilken rätt till modersmålsundervisning har man i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas undervisning i modersmål om

• en eller båda vårdnadshavarna har annat språk än svenska som modersmål

• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

• eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Om en elev tillhör en av Sveriges nationella minoriteter ska eleven erbjudas modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk.

Huvudmannen, alltså kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven måste dock ha grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är endast skyldig att anordna modersmålsundervisning om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen

• dessa elever önskar att få undervisning i språket, och

• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att bedriva modersmålsundervisning.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Får eleven sin modersmålsundervisning utöver den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda undervisningen i högst sju läsår sammanlagt. Det gäller dock inte om modersmålet är ett nordiskt språk, ett nationellt minoritetsspråk eller om eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning.

Källor: 10 kapitlet 7 §, 11 kapitlet 10 §, 12 kapitlet 7 § och 13 kapitlet 7 § skollagen och 5 kapitlet 7 § skolförordningen.

Vilken rätt har man till modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas undervisning i modersmål om

• en eller båda vårdnadshavarna har annat språk än svenska som modersmål

• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

• eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn, och har ett annat modersmål än svenska, modersmålsundervisning. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven måste dock ha grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är endast skyldig att anordna modersmålsundervisning om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen

• dessa elever önskar att få undervisning i språket, och

• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att bedriva modersmålsundervisning.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Har eleven fått sin modersmålsundervisning utöver den garanterade undervisningstiden i grundskolan eller motsvarande skolformer, är huvudmannen skyldig att erbjuda undervisningen i högst sju läsår sammanlagt. Det gäller dock inte om modersmålet är ett nordiskt språk, ett nationellt minoritetsspråk eller om eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning. Inte heller om undervisningen anordnas individuellt val eller ersätter ett modernt språk inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Källor: 15 kapitlet 19 § och 18 kapitlet 19 § skollagen samt 4 kapitlet 15 § gymnasieförordningen.

Kan man läsa modersmål inom vuxenutbildningen?

Det är möjligt att läsa ämnet modersmål på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Den möjligheten finns dock inte för elever som läser på grundläggande nivå. På grundläggande nivå får endast undervisning i följande ämnen bedrivas; svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap.

Källa: 2 kapitlet 18-19 §§ vuxenförordningen.

Kan man läsa modersmål i gymnasieskolan även om man inte har läst modersmål i grundskolan?

En elev har rätt att läsa sitt modersmål oavsett om eleven läst språket i tidigare skolform.

Får eleven sin modersmålsundervisning utöver den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda undervisningen i högst 7 läsår sammanlagt. Det gäller dock inte om modersmålet är ett nordiskt språk, ett nationellt minoritetsspråk eller om eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning. Inte heller om undervisningen anordnas individuellt val eller ersätter ett modernt språk inom gymnasie- eller gymnasiesärskolan.

Källor: 15 kapitlet 19 § skollagen, 4 kapitlet 18 § gymnasieförordningen, 5 kapitlet 11 § skolförordningen.

Kan man läsa engelska som modersmål?

Ja, det är möjligt att få modersmålsundervisning i engelska. Rätten att få utveckla sitt modersmål påverkas inte av att modersmålet är engelska.

Det är möjligt att ha modersmålsundervisning i engelska samtidigt som en elev läser ämnet engelska. Det är två olika kursplaner/ämnesplanen och därmed två olika ämnen.

Vilken rätt har man till studiehandledning på modersmålet i grundskolan och gymnasieskolan?

En elev som är i behov av studiehandledning på modersmålet ska få det. Det kan vara en stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det är varaktigheten och omfattningen studiehandledningen som avgör vilken typ av stöd det handlar om.

Källa: 5 kapitlet 4 § skollagen.