Vad är en källa?

Tänk på information som vatten. En källa är den plats som du hämtat information från. Precis som vatten kan ha olika kvalitet beroende på källan, kan information ha mycket olika kvalitet: 

• Ju renare källan, desto bättre information.

• Ju närmare du är den ursprungliga källan, desto mer pålitlig är informationen. 

Man brukar skilja på tre olika typer av källor:

• En primärkälla är den allra första platsen där informationen dyker upp. Exempel på primärkällor är vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar eller inlägg i sociala medier där personer återger saker de har upplevt.
  Men kom ihåg: bara för att något kommer från en primärkälla betyda det inte att det är sant! Du måste fortfarande värdera vilken typ av källa det är.

• En sekundärkälla återger eller förmedlar vad någon annan har sagt eller skrivit, dvs information från en primärkälla. Det kan vara t.ex. studentuppsatser, forskningsöversikter, eller tidningsartiklar som återger nyheter från andra källor. Ett inlägg på sociala medier där någon återberättar vad de har hört från någon annan är också en sekundärkälla.

• Tredjepartskällor återger information från en sekundärkälla. Många webbplatser och konton i sociala medier är tredjepartskällor. Även läroböcker är ofta tredjepartskällor. 

I vardagen får vi ofta information från sekundär- och tredjepartskällor. Det är omöjligt att kolla upp allt från grunden. Därför är det mycket viktigt att kunna hitta pålitliga källor, som uppslagsverk, myndigheter och opartiska nyhetsmedier. Där kan du snabbt kolla grundläggande fakta, och om du vill fördjupa dig kan du använda dessa källor för att hitta tillbaka till primärkällorna. 

Checklista för källkritik på nätet

• Vem? Vem är avsändaren? Öppna en ny flik och jämför källor!

• Varför? Vad är webbplatsens syfte? Exempel på syften för en webbplats kan vara att förmedla nyheter och information, att påverka eller att sälja produkter eller tjänster.

• När? När publicerades informationen? Går det att se om och när den har uppdaterats? Vilken roll spelar publiceringstiden för din fråga?

Källkritik i sociala medier

I sociala medier styr algoritmer vad som visas för dig baserat på vad du tidigare gillat, kommenterat, eller dröjt kvar vid. Olika typer av avsändare blandas vilket leder till att trovärdiga nyheter kan följas direkt av konspirationsteorier. Målet för företagen som äger plattformar som Tiktok och Instagram är att få dig att stanna kvar så länge som möjligt, för att maximera reklamintäkterna. 

Att innehållet väcker reaktioner och får dig att stanna kvar på plattformen är viktigare för företagen än om innehållet är sant.

Checklista för källkritik i sociala medier

Här är några tips från Internetstiftelsen för att bli bättre på att skilja sant från falskt i sociala medier:

• Granska avsändaren:
  - Klicka på profilkontot: Är det nystartat? Hur många vänner/följare har det?
  - Vad har kontot postat tidigare?
  - Dubbelkolla vad andra skriver om avsändaren!
  - Var extra misstänksam mot anonyma konton och användare som det inte finns information om någon annanstans.

• Sök utanför plattformen:
  - Googla avsändaren och se vad andra skriver om den.
  - Finns det varningar om att kontot sprider desinformation?
  - Kolla Wikipedia och pålitliga nyhetskällor.

• Dubbelkolla informationen:
  - Har andra källor rapporterat samma sak?
  - Leta efter bekräftelser från trovärdiga aktörer.
  - Trovärdig design betyder inte att informationen är pålitlig!

• Många likes ≠ sanning
  - Inlägg som väcker känslor får mer spridning.
  - Viral spridning betyder inte att något är sant.

• Granska källhänvisningar
  - Finns det länkar? Kolla vart de leder!
  - Är källorna trovärdiga och oberoende?

Källa: Källkritik på sociala medier (Internetstiftelsen)