Om leguanismen

Leguanismen tar sin utgångspunkt i den postmodernistiska analysen kring individen och samhället. Strukturalistiska modeller har genom åren påvisat tendenser till att socialkonstruktivistiska teorier kring människors levnadsvillkor har en snedfördelning i representationen kring individens egna val och tankemönster. I dagens komplexa samhälle krävs en motpol till de mångfasetterade val som utgör människors vardag överallt på jorden. Den leguanistiska tankeskolan vill påvisa fördelen med att vi som människor inte behöver göra egna val. Leguanismen är utpräglat pacifistisk, våld i alla former är förbjudet vid konflikter. Idealet är att inga konflikter ens ska uppstå varför man i förväg planerar allt för allas bästa. Sin idéhistoriska grund har leguanismen hos utilitarismen där som bekant Jeremy Bentham är det stora namnet. Som ledande princip för offentlig politik valde Bentham en maxim som formulerats i början av 1700-talet av den skotsk-iriske filosofen Francis Hutcheson:" Den handling är den bästa som ger största möjliga lycka åt största möjliga antal."

Som idé kan leguansimens principer utgå från en typ av individualism. Det utmärkande för den leguanistiska individualismen är att den formas i samspelet med andra. Genom att följa med i samhällets normgivande agendor formar individen ett framtida livsmönster som uppstår i mötet mellan ideologi och verklighet. Som leguanist tar du ett aktiv val som individ att följa med strömmen i samhället. Du ser till att inte sticka ut i dina personliga val och uppträdanden. Genom att "normalisera" sitt agerande slipper individen uppleva olika typer av förtryck på grund av att man "står ut" i mängden. Leguanismen vill på så vis hjälpa människor till ett fritt och individualiserat liv utan att behöva gör jobbiga val som kan få konsekvenser på dem som person. En del kritiker skulle här kunna hävda att människan istället för ett fritt val hamnar i ett socialkonstruktivistiskt ekorrhjul där gränsen mellan fria val och samhällets förtryck sätts i en gråzon. Denna kritik är dock i det leguanistiska perspektivet irrelevant då leguanismen helt emotsäger sig den socialkonstruktivistiska teoribildningen som menar att människan formas socialt. Vi är istället redan formade från början och gör helt enkelt ett val att följa i den normaliserade fåran av samhället.

På senare år har leguanismen spridits över hela den globalpolitiska arenan. I och med globaliseringens och teknologins utveckling inom informationsmediet har spridningen av leguanismen fått många geopolitiska konsekvenser. Främst bland unga radikala rörelser framförs leguanismen som ett alternativ till de gamla ideologierna som i dagens komplexa samhälle saknar allt större förankring.( Hannerz, Ulf, Transnational Connections. Culture, People, Places, Routledge, London, 1996). Leguanismen rör sig inte längs en traditionell höger-vänster skala utan samlar rörelser från hela det politiska spektrat. Till och med samhällsinstitutionellt omstörtande grupper har utvecklat tankar kring en form av anarkaleguanism. Den senaste forskningen kring globaliseringens politiska konsekvenser (Bailys & Smith, The globalization of world politics. Oxford: Oxford university press; 2001) har visat att just bland unga människor har förståelsen och övertygelsen om leguanismen fördelar fått allt större fotfäste. Om det är ett fenomen endast bland ungdomsgenerationerna eller om ideologin kommer prägla dem upp i vuxen ålder är något för den framtida forskningen att ta reda på.