Demokratin i Europa är i en ständig utveckling framåt. Hela tiden ställs demokratiska länder inför utmaningar och problem som är svåra att förutspå. Ett välkänt exempel är corona pandemin och nu även kriget i Ukraina. De nämnda problemen är globala, men det finns också utmaningar för varje enskilt land. Vilket är det största samhällsproblemet i såväl Sverige, Litauen som Tyskland? Och vad kan vi som individer göra för att lösa dem?

Sverige

År 2022 rankades sverige som det femte mest demokratiska land. Enligt The economist Intelligence Unit (EIU). Den 19 maj 1991 blev Sverige är en parlamentarisk demokrati. Detta var efter en folkomröstning då män och kvinnor fick lika rösträtt. En parlamentarisk demokrati menas med att invånarna i landet har makten. Detta går till genom att invånarna röstar på representanter som representerar deras åsikt.

Sverige gick med i EU under år 1995 efter en folkomröstning.

Varje dag arbetar sveriges politik för att stå upp för mänskliga rättigheter och jämställdhet.

I Sverige ska alla ha rätt till utbildning, sjukvård, mat och att alla människor ska bli behandlade lika. I sverige skyddas de mänskliga rättigheterna i form av grundlagar, vi har även skydd från eu som ställer krav på att vi ska följa dom mänskliga rättigheterna för att få behålla vårt samarbete.

Vi i sverige kämpar varje dag med olika utmaningar som ställs inför demokratin. Ett problem vi har i Sverige är segregation. Vi vill bryta segregationen i Sverige. Segregation handlar om att människor med olika bakgrund lever separerade från varandra.

Segregationen i sverige har ökat kraftigt sedan 1900-talet. De som lever mest segregerat idag är mellan de låginkomsttagare och högkomsttagare. För att man ska bryta eller åtminstone minska segregationen behövs det att förbättra de områden med socioekonomiska utmaningar samt att motverka strukturella orsaker. Lösningen är att alla ska få en lika jämlikt och jämställd uppväxt och att alla ska få lika livschanser. De största problemet som orsaker segregation är brottslighet som förstör samhällsgemenskapen. Man försöker därmed bekämpa brottsligheten genom att regeringen ger tillåtelse till socialtjänsten att få tillgång till mer verktyg för att få inhämtning av information som är nödvändig. En åtgärd för att bryta segregationen är att investera i olika insatser i bostadsområden och öka samarbetet mellan olika aktörer. Ett exempel på dessa insatser och aktörer är “Blommanpengarna” som har hjälpt att skänka pengar till utsatta bostadsområden och för att minska boendesegregationen och utanförskap. Tanken bakom insatsen var ett ökat arbetsdeltagande hos invånarna i området. Det är Såväl staten, myndigheter och det civila samhället behöver hjälpas åt för att bryta segregationen.

Litauen

Litauen förklarade sig 1990 som det första självständiga landet från sovjetrepublikerna och det tidigare Sovjetunionen. 1991 gick landet med i FN och 2004 EU. Precis som Sverige och Tyskland är Litauen en parlamentarisk demokrati där den offentliga makten ligger hos folket, invånarna väljer representanter som för vidare deras åsikt. En annan gemensam punkt för Litauen, Sverige och Tyskland är EU och dess påverkan på landets lagar som medlemsstater. Då EU-lag har företräde över landets egna gör detta att ländernas lagar liknar varandra. EUs lag om mänskliga rättigheter upprätthålls alltså av alla medlemsländerna vilket garanterar invånarna “Respekten för de mänskliga rättigheterna, värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, och rättsstatsprincipen” (eur-lex.europa.eu).

Enligt Globalis index om pressfrihet har Sverige sedan 2017 haft mer än dubbla procentuella pressfriheten jämfört med Litauen och ligger även en bit över Tyskland. Enligt svenska regeringens rapport om Litauen så ska landet ha en stabil demokrati med fria och rättvisa val. Man respekterar de mänskliga rättigheterna och har oberoende institutioner. Problem med korruption drabbar dock fortfarande samhället. Korruption är enligt Världsbankens arbetsdefinition missbruk av offentlig makt för privat vinning. Enligt korruptionsindex anses Litauen 2021 uppfylla 59/100 krav för vad det gäller att vara ett korruptionsfritt land, detta placerar dem 36 plats i världen. Tyskland hamnar på en skala 80/100 och en plats 10 i världen och Sverige med sina 85/100 uppfyllda krav placerar sig på en 4e plats. Dessa oegentligheter i litauen sker bland offentliga sektorn bland myndigheter men även i privata sektorn på arbetsplatser. Maktmissbruk har skett inom domstolarna men även inom sjukvården, rättsväsendet rankades mest korrupt enligt antikorruptionsbyrons undersökning 2019. För att förebygga/förbättra problemet har staten bla ratificerat FNs lag mot korruption samt förstärkt skydd mot visselblåsare. Visselblåsare är personer som slår larm om dessa oegentligheter, antingen till media eller kontrollorgan. För att inte försätta sig i fara låter vissa bli att larma om dessa oegentligheter, men med ett ökat skydd är tanken att fler ska våga träda fram. Regeringen har även fokuserat på att ändra medborgarnas åsikt om att en muta kan lösa ett problem, då det i slutändan är befolkningen som både skapar och kan förhindra korruption. Siffran på folk med detta tankesätt ska ha minskat från 61% till 40%. Med mindre tolerans från befolkningen kring mutor och korruption ska även vardagskorruption inom polisväsendet minskat betydligt.

Tyskland

Tyskland är både en gammal- och en ung demokrati. Vilken benämning som väljs beror på “vilket Tyskland “ det talas om, det enade eller det splittrade. Detta beror på att Tyskland efter andra världskriget var uppdelat i Väst- och Östtyskland. Varav Västtyskland ansågs som en demokrati medan Östtyskland däremot inte ansågs som en demokrati, eftersom att det kontrollerades av ett kommunistiskt styre.

Enligt en rapport från utrikesdepartementet (17-06-21) är Tyskland idag en välutvecklad parlamentarisk demokrati samt rättsstat. Landet är en federal stat. Det sociala skyddsnätet och det ekonomiska välståndet är högt. De mänskliga rättigheterna är något som regeringen arbetar hårt med att bibehålla på en stabil nivå såväl som på den västra- och den östra delen av landet. Detta är en utmaning på grund av den tidigare uppdelningen av landet med en demokratiskt sida och en icke-demokratiskt sida. Tyskland har väl fungerande kontrollmekanismer och prövningsinstanser, för att kunna se till att inga överträdelser av de mänskliga rättigheterna sker.

Den tyska säkerhetstjänsten menar på att, enligt tidigare nämnd rapport, högerextremism är landets största hot mot demokratin och den inre säkerheten. Man underbygger detta med dels politiskt motiverade attendat under de senaste åren, dels med anklagelser om institutionell rasism samt högerextremism inom både polisen och militären. I syfte att råd bot på detta problem har en rad olika högerextrema organisationer förbjudits. Den tyska regeringen har vidare kommit med förslaget att utöka mediaplattformars ansvar för olagligt innehåll. Men, detta förslag har kritiserats starkt då en konsekvens skulle vara inskränkt yttrandefrihet.

Tyskland är, precis som både Sverige och Litauen, medlem i Europeiska Unionen. EU-lagar har i alla länder företräde företräde för landets egna lagar. Med andra ord prioriteras EU-lagarna framför landets enskilda lagar. Detta medför exempelvis att alla länder har en hög standard vad gäller de mänskliga rättigheterna, då en förutsättning för att få vara med i EU är att landet uppfyller vissa krav vad gäller mänskliga rättigheter. På grund av detta är de mänskliga rättigheterna relativt lika mellan Sverige, Litauen och Tyskland.

Både Sverige, Litauen och Tyskland är som tidigare nämnt parlamentariska stater med representativ demokrati. Med andra ord är dessa länder så kallade folkstyren, där varje enskild individ kan påverka vilka som ska styra i landet genom att rösta i valen. I det senaste riksdagsvalet i Sverige, år 2018, deltog 87.2% av de röstberättigade i valet. 12.8% valde alltså att inte rösta. I det senaste EU-valet, år 2019, var valdeltagandet betydligt lägre: 55.27%.

Alla kan vara med och lösa de samhällsproblemen vi har. Det enda som krävs är att du tar ditt ansvar och röstar i nästa val den 11 september 2022. Förändring kan inte ske i tystnad. Folket behöver tala, för att styret ska lyssna. Vi som juniorambassadörer uppmanar er att nu ta ert samhällsansvar och rösta i kommande riksdagsval!