EU:s hantering av kriget i Ukraina

Miljontals människor är just nu på flykt från den ryska invasionen av Ukraina. Det var den 21 februari 2022 som Rysslands ledare Vladimir Putin tog beslutet att skicka ryska trupper till det icke regeringskontrollerade området i Ukraina. Den 24 februari drog kriget igång.


EU har tagit en tydlig position i detta krig och visar på många sätt att de sympatiserar med Ukraina. Detta har de visat det genom att bland annat införa flera olika sanktioner mot Ryssland i hopp om att destabilisera Ryssland och försöka stoppa kriget. Den 23 februari 2022 kom det första paket av sanktioner vilket innehöll sanktioner mot de 351 riksdagsledamöter av det ryska parlamentet, sanktioner mot ytterligare 27 individer med väldigt mycket makt, restriktioner mot ekonomiska förbindelser och förbud mot att använda Eu:s kapital och finansmarknader.


Under de nästkommande veckorna har fler sanktioner mot Ryssland satts som bland annat att de sju största bankerna ej kan använda bank och betalningssystemet Swift, de har satt stopp för statliga tv kanaler som Sputnik och Russia Today. De har även fryst tillgångar på många ryska makthavare som bland annat Vladimir Putin, Chelseas före detta ägare Roman Abramovich och andra oligarker.


Ursula von der Leyen meddelade att Europa nu har tagit beslutet att för första gången någonsin finansiera inköp av vapen till ett land under attack. Trots EU:s stöd av vapen och andra livsviktiga tillgångar har de inte ännu skickat soldater och annan militär på grund av rädsla från den ryska presidentens hot om att större vapen kommer inblandas om ett utomstående land skulle blanda sig i. Det återstår att se om EU kommer trotsa dessa hot och gå med i kriget.


Tv4 har intervjuat Maria Svensson som idag bor i stockholm men är född och uppvuxen i Ukraina. Hon insåg att även om man inte är på plats kan man göra skillnad och detta ledde till att hon startade en Facebookgrupp där familjer som har plats kan skriva med varandra och börja ta in flyktingar i sina hem. Hon sade följande:


“Igår satt jag uppe till halv 2 och tog samtal från studenter som kan tänka sig dela sina bostäder. Det är människor med stora hjärtan helt enkelt”.

“Jag är stolt över det landet jag kommer ifrån och jag är väldigt stolt över det landet jag bor i idag”.


Just nu är 2 miljoner ukrainare på flykt in i grannländerna Ungern, Polen och Slovakien men fler är på väg. Nästan alla länder i Europa har därför förberett sig för en flyktingvåg, likt den under 2015. Men inställningen gentemot asylsökande och flyktingar såg annorlunda ut då. Många länder stängde sina gränser och släppte inte in flyktingarna, vilket då ansågs som normalt. Det var istället så att om man hade öppna gränser och släppte in folk ansågs landet göra flyktingarna en jättetjänst. Flyktingvågen som nu är påväg från Ukraina får länder samt EU att tänka lite annorlunda. EU har nu aktiverat så kallade massflykting direktivet. Detta innebär att de ukrainare som söker skydd i andra länder får automatiskt uppehållstillstånd på ett år som sedan kan förlängas. Alla länder i Europa förväntas nu hjälpa till men frågan är varför det inte var så förut? Varken Ukraina eller Syrien är med i Eu så hur kommer det sig att de nu öppnar gränserna när de tidigare var stängda?


Sammanfattningsvis kan man hoppas att svaret på den frågan är för att europa har kommit längre i utvecklingen och lärt oss av våra misstag de gjorde 2015. I framtiden kan man hoppas att flyktingarna behandlas likadant oavsett etnicitet och att Eu tar till lika många åtgärder som de nu gör för att hjälpa det Ukrainska folket.