Politiskt engagemang

Intervju

Framtiden är de ungas ansvar

Hur ser det politiska engagemanget och aktiviteten ut bland Tysklands ungdomar? Och hur skildrar detta sig från Svenska ungdomars?

Demokrati i ett land fungerar inte utan befolkningen. Men vad händer när individers politiska val enbart grundar sig i ett “måste” snarare än en vilja? Politiskt engagemang bland tyska ungdomar ser till viss del ljus ut. De går på demonstrationer och diskuterar ofta olika världshändelser med varandra. Dock visade det sig, efter att ha intervjuat tyska ungdomar, att de allra flesta inte anser sig själva vara politiskt aktiva. Även fast engagemanget finns där menar vissa att bidragandet är svårt på grund av det politiska systemet.

Från vad de tyska ungdomarna sade om politiskt engagemang så upplever vi att det finns ett större hinder för dem att påverka och vara involverade i politiken som Tyskland har. Uttryckligen sa dem att de har ett ganska komplext röstningssystem, i form av flera olika val som man röstar på. Det innefattar både förbundsdagsval, delstat resident samt regionala val. Valsystemet i Tyskland tillhör en grupp som kallas för blandade, blandningen består av en del ledarmöten som blir valda i enmansvalkretsar och en annan del i flermansvalkretsar. Utöver det så har de även olika mandat i regionerna som behöver röstas på. “Det känns som det är val varje dag” var det en ungdom i Potsdam som sa. Trots att Tyskland också har en del partigrupper för ungdomar, precis som Sverige, så känner många ungdomar att deras röst känns både liten och saknar någon större betydelse. Detta till grund av den stora befolkningen och det komplexa systemet.

Till skillnad från Tyskland, har vi i Sverige val var fjärde år. Där får alla svenska medborgare över 18 års ålder vara med och bidra genom att rösta. Under denna röstningsprocess röstar man på både riksdagen, landstinget och kommunen på samma gång. Vilket förenklar och gör det lättare för en myndig medborgare att både rösta och kunna påverka samhället. Vi har också flera ungdomsförbund och andra politiska föreningar som man kan välja att bli medlem i även om man inte är myndig. Trots att dessa hjälpmedel finns, till att bli politiskt aktiva, så är det en tydlig majoritet som fortfarande inte är det. 5% av dagens ungdomar som inte blivit myndiga ännu är medlemmar i någon form av politisk engagerad förening. Men samtidigt så visar det sig att över hälften av oss ungdomar skriver politiska åsikter ute på internet och andra sociala plattformar. Bristen på politiskt engagemang ligger nog huvudsakligen i olika samhällsnormer och den tystnadskultur som finns när det kommer till såna här ämnen.

Generellt beskriver de Tyska ungdomarna att de håller sig uppdaterade om nationella och internationella händelser genom att kolla, läsa och lyssna på nyheterna. Informationskällorna dessa ungdomar använder sig mest av är youtube och även den tyska tidningen PNN (Potsdamer neueste nachrichten). Som är en regional dagstidning som utges av Dieter von Holtzbrinck Medien GmbH. Ett flertal av dessa ungdomar använder sig också av tv nyheter och radion för att hålla sig uppdaterade. Somliga brukar dessutom berätta om och diskutera nyheter de har tagit del av, med sina vänner.

I en intervju med 17 åriga Jula, beskriver hon sig själv som politisk intresserad men inte som politisk aktiv. “Något som alltid har engagerat mig är klimatpolitiken, innan corona medverkade jag i en mycket vänskaplig demonstration.” säger hon. Demonstrationen Jula medverkade i var Friday For the Future, som syftar till just klimatkrisen. Genom att gå på dessa demonstrationer gör hon sin röst hörd, för sin vilja att förändra något hon anser är problematiskt i världen. Detta visar alltså, med andra ord, på politisk aktivitet. Jag förklarade för Jula att detta faktiskt gjorde henne till, iallafall delvis, politiskt aktiv och ställde därefter en följdfråga om varför hennes syn kring sin egna aktivitet var så negativ. Hon skrattade lite lätt och ryckte på axlarna. “Jag vet inte, du har väl rätt i det du säger. Men jag känner mig inte så aktiv, då jag varken tillhör någon politisk ungdomsgrupp eller gör allt i min makt för att kunna få min röst hörd” säger hon. Hon förklarar att svårigheterna grundar sig i Tysklands komplexa politiska system men även i Tysklands befolkningsmängd.

Vidare vid en fråga om utvecklingen av Europas politik hade u.n. en negativ inställning med motivationen att “Om utvecklingen hade varit bra hade inte ett pågående krig ägt rum.” säger u.n. I en annan intervju med 18 åriga Tim så frågade vi om hans engagemang och aktivitet har förändrats på senaste, med tanke på situationen i Europa. Han funderar en kort stund och säger att han inte vet. “Detta har snarare gjort att jag är mer förvirrad kring vad jag kan göra, kanske till och med lite rädd för att våga göra min röst hörd under denna period” säger Tim. Han uttrycker en extrem oro för politikens framtid. Vidare förklarar han att vissa Tyska partier har blivit mer extrema, dessa partier har enligt han alltså dragit sig ännu mer till sina respektive kanter. Dock engagerar dessa ungdomar sig fortfarande politisk. Detta gör dem genom att till exempel gå på insamlingsevent, i ändamål att samla in pengar för att kunna hjälpa Ukraina. Men också genom att göra sin röst hörd om missnöjet med kriget på demonstrationer.

Trots att alla världens ungdomar kanske inte visar på så mycket politiskt intresse, vet vi att deras vilja att alltid uttrycka sina åsikter och värderingar kommer finnas kvar. Intervjuerna gav oss en betydelsefull inblick av Tyska ungdomars politiska engagemang och aktivitet. Det går därför att säkerställa att politikens framtid inte är förlorad. Det saknas till viss del politisk aktivitet, men viljan de Tyska ungdomarna visar genom sitt engagemang ger oss en säkerhet av att politiken kommer fortsätta att förbättras. Vi måste därför börja lita på att denna generations ungdomar kommer att ta ansvar för politiken i framtiden, när deras tid väl kommer, och förmodligen även förbättra den.