En positiv stämning uppmuntrar matlusten och skapar möjlighet till goda samtal kring bordet. Det är viktigt att alla barn får i sig ordentligt med mat på förskolan för att orka delta i aktiviteter under en hel dag. Hungriga barn har svårt att hålla koncentration och humör uppe. Att hjälpa till att duka och att få lägga upp maten själv skapar en känsla av självbestämmande för barnet.

Att fundera kring

•Hur skapar vi en positiv stämning vid matsituationen?

•Bestämda platser vid bordet skapar trygghet och delaktighet.

•Hur tänker vi kring specialkost. Är vi flexibla eller kräver vi samma ”regler” för alla?

•Hur är jag som pedagog en god förebild vid matsituationen?

•Hur görs barnen delaktiga före och efter måltiden?

Att reflektera kring

•Bestämda platser skapar trygghet och främjar delaktighet.

•En tydlig början och ett tydligt slut.

•Anpassa längden på samlingen efter ålder och barngrupp.

•Bildschema över dagen skapar struktur och trygghet.

•Foton på barn och pedagoger vid gruppindelningar skapar tydlighet och trygghet.

•Syftet med samlingen

•Dela gruppen i två mindre samlingar.

För att förhindra smittspridning på förskolan är det viktigt att skapa rutiner för bland annat handtvätt på förskolan.

Att reflektera kring

•Hur skapar vi en struktur på toaletten så att barnen så långt som möjligt kan klara av sina toalettbesök själva?

•Finns papper och tvål på rätt höjd?

•Hur kan vi lära barnen om hygien på ett lekfullt sätt?

•Finns möjlighet att få sitta ifred på toaletten utan att bli störd?

När vi lämnar förskolan krävs lite extra planering och förberedelse. Många barn kan bli oroliga när något nytt eller annorlunda ska ske.

Att reflektera kring

•Förbered barnen, använd bilder. Tänk på de sju frågorna.

•Ansvarsfördelning. Vem gör vad i personalgruppen?

•Säkerhet. Närvarolista, telefon, första hjälpen.

•Ansvarsbarn.

•Bestämda platser i ledet.

•Har barnen förutsättningar att klara målet med utflykten? Behövs vagn eller annat hjälpmedel?

Hur kan vi utforma den auditiva lärmiljön på bästa sätt?

Dämpa ljudet på stolsfötter med

• möbeltassar

• tennisbollar

Dämpa ljud på lådor, dörrar med

• möbeltassar

Dämpa slammer mot borden med hjälp av

• tysta bord

• vaxduk

• skrivbordsunderlägg

• dörrmatta

Dämpa ljuden i rummet med

• mattor

• mjuka anslagstavlor

• gardiner

Dämpa ljuden från leksaker och material genom att

• klä botten på pennburkar och klosslådor med bordsfilt

• genomskinliga lådor minskar letande och skrammel

• mindre storlek på lådor

• tysta klossar

• tysta tärningar

Dämpa ljuden vid matsituationen genom att använda

• muggar och tallrikar av plast

• dela upp barnen på flera bord

Undvik bakgrundsljud

Dela barnen i mindre grupper så ofta ni kan

Var en förebild genom att gå fram till barnet du pratar med

Mät ljudet i rummet med hjälp av appen Buller som är kostnadsfri.

/Hämtat från Danderyds kommun

Se SPSMs film om den auditiva lärmiljön

https://www.youtube.com/watch?v=CZZn_p6j-QM#action=share

En god visuell miljö är en förutsättning för att skapa en god lärmiljö och delaktighet för elever som är döva eller har en hörselnedsättning, oavsett språk. Den visuella lärmiljön handlar om den fysiska miljön men också om visuella strategier i undervisningen. /SPSM

Det som finns synligt i miljön ska ha ett syfte

• ta bort "visuellt buller"

• Skapa en struktur på dokumentationen genom att till exempel rama in materialet

• Skapa ordning på hyllor, sortera och märk upp

Undvik material som bländar och reflekterar - välj matta färger och ytor

• inramade tavlor utan glas

• använd matt laminatplast

• hellre en naturfärgad trästol än en röd plaststol

Stora fönsterpartier kan vara störande om det rör sig mycket på utsidan

• Kan man avskärma?

Påverka ljus och belysning

• Placera punktbelysning så att den blir bländfri

• ordna så att inkommande solljus blir bländfritt med tex markiser, solskydd, persienner

Mät ljuset med hjälp av appen Ljus som är kostnadsfri.

/Hämtat från Danderyds kommun

Tillgång till olika material skapar ofta lust och kreativitet hos barnen. Men ju fler val barnen erbjuds i rummet desto mer välplanerade måste vi vara. Det är viktigt att skapa en tydlighet i miljön så att barnen lätt kan hitta det material de behöver samt kunna städa undan själva. I en kreativ miljö bör det även finnas plats för arbetsro och samtal.

Att reflektera kring:

•Presentera materialet och var det ska förvaras. Använd bilder.

•Hur används materialet? Visa pennfattning.

•Erbjud många olika material

•Gör skapandemiljön tillgänglig. Vilket material kan nås av barnen?

•När får man måla/skapa?

•Gör barnen delaktiga i att plocka fram och städa undan

•Förbered aktiviteten innan

Hallen är det första rum som barn och vuxna möter när de kommer till förskolan och därför kan det vara värt att se över denna miljö lite extra.

Här sker mycket av den sociala kontakten och informationsutbytet mellan förskolan och hemmet.

Reflektera kring

•Visar hallen att barn och vuxna är välkomna till förskolan?

•Hur sker mottagandet av barn på morgonen?

•Finns information till vårdnadshavare i hallen? Vilken information?

•Vilken dokumentation finns i hallen? Vill vi ha dokumentation här?

•Är barnens hyllor på rätt höjd?

•Hur vet barnen vilken hylla som är sin?

•Hur många barn är lämpligt att ha i hallen samtidigt?

•Boklåda i hallen

Mycket av det material vi använder inomhus kan även användas ute på gården. Vi kan läsa böcker ute eller göra rum för samling. Det bör finnas plats för avskild lek och samtal. Motoriska utmaningar för barn i olika åldrar och med olika funktionalitet bör finnas. Det är viktigt med tillgång till solskydd på gården då barns hud är extra känslig för solens strålar. Hur kan vi använda vår gård på bästa sätt?

Reflektera kring

•Finns plats för avskild lek och samtal?

•Finns tillräckligt med skugga?

•Motoriska utmaningar

•Vilka aktiviteter erbjuds? Mycket av det vi gör inomhus går även att göra utomhus.

•Spridning av pedagoger främjar delaktighet för alla barn samt förebygger konflikter och utanförskap.