Svenska Frimureriets Historia

Vad Ãr frimureri? NÃr och var uppkom frimureriet? Finns det olika frimuraresystem? VarfÃr har frimureriet fÃrbjudits i vissa lÃnder? Ha murare och frimurare haft nÃgot gemensamt eller Ãr det blott en tillfÃllig namnlikhet? Se dÃr nÃgra frÃgor, som behandlas i fÃreliggande arbete. FÃrfattaren sysselsÃtter sig speciellt med den svenska frimurareordens mÃl och system, dess organisation och ledare, dess heraldik, dess fÃrhÃllande till utlÃndska frimnraresamfund etc. Ordens filantropiska verksamhet, som stÃr i en sÃdan bjÃrt kontrast till det makabra ryktessmideriet kring dess organisation och verksamhet, Ãr en annan frÃga som upptas till behandling. I bokens senare avsnitt skildras bl. a. Carl XIII:s orden och de moderna riddarordnarna. Detta Ãr det fÃrsta arbete i Sverige, som ger en allmÃn historisk skildring av den Svenska Frimurare Orden. Med sina talrika illustrationer och sin sakliga och objektiva framstÃllning Ãr det lika vÃrdefullt fÃr frimurarna sjÃlva som fÃr den stora allmÃnheten. "Magnus Kinnanders verk fyller en verklig lucka. Hans bok ger en koncis skildring av frimureriets uppkomst i Europa. Dessa historiska Ãversikter ha sitt intresse fÃr den stora allmÃnheten, frÃmst kanske genom att skingra en del missuppfattningar och fÃrdomar, som Ãnnu fÃrekomma i Ãmnet." ÃstgÃta-Correspondenten.

1908 bÃrjade en rÃrelse fÃr att ÃterinfÃra frimureriet i Finland. Ett antal frimurarbrÃder samlades vid frimurarens Fredrik Granatenhjelms grav fÃr att lÃgga ner blommor. 1913 bildades Granatenhjelmska fÃr att verka fÃr frimureriets ÃterinfÃrande i Finland. Tanken var att be Svenska frimurarorden om hjÃlp, men det fanns en motvilja mot det frÃn svensk sida.

Download

De finsk-amerikanska brÃderna bad Storlogen i New York om hjÃlp och 1922 tog den amerikanske stormÃstaren Arthur S Thompkins bÃten Ãver till Finland fÃr att inviga logen Soumi nr 1 den 22 augusti. Samma dag recipierades 27 brÃder, blanda andra den redan dÃ vÃrldsberÃmde musikern Jean Sibelius. FÃljande Ãr, 1923, grundades tvÃ loger, en i Tammerfors och en i Ãbo, men Ãven logen S:t Augustin i det svenska systemet, som slumrat i Ãver hundra Ãr ÃteruppvÃcktes.

Hur kom det sig dÃ att SFMO var sÃ avogt instÃllda till frimureri i Finland inledningsvis? Det finns en anekdot om att stormÃstaren Gustav V inte ansÃgs sig kunna leda en frimurarorganisation vars ritualsprÃk han inte behÃrskade. Och det kanske ligger nÃgot i det, fÃr Ãn i dag finns inte den svenska ritualen Ãversatt till finska, Stora Capitlet i Finland arbetar uteslutande pÃ svenska. Men fÃrmodligen ligger det mer realpolitik bakom. Finland 1917-18 var ett oskrivet kort, man visste vÃldigt lite om vart den nya sjÃlvstÃndiga republiken var pÃ vÃg. Och Gustav V var visserligen stormÃstare, men frÃmst var han statsÃverhuvud och konflikten om Ãland hade kylt ner relationerna mellan Sverige och Finland rejÃlt.

DÃremot har antalet helt svensksprÃkiga loger under Storlogen i Finland minskat med Ãren. I dag finns det, fÃrutom de tre logerna i Sverige, tvÃ helt svensksprÃkiga loger. Det Ãr Patria St Henrik nr 5 i Helsingfors, som Ãr Telges nr 169 moderloge, och en loge i HangÃ. Vidare finns det en loge, Brahea I Jakobstad, som Ãr tvÃsprÃkig dÃr ÃmbetsmÃnnen sÃlunda anvÃnder sitt eget modersmÃl. En officiant kan alltsÃ stÃlla frÃgor pÃ finska och fÃ svar frÃn en annan pÃ svenska. Gradarbetet I logen sker efter kandidatens modersmÃl. Till det kommer en loge som arbetar pÃ engelska och en loge som arbetar pÃ tyska.

ÂSvaret pÃ varfÃr inte kvinnor Ãr medlemmar i Svenska Frimurare Orden finns att finna i Ordens ritualer och historia. Svenska frimureriet har sina rÃtter i 1700-talet och verksamheten Ãr helt anpassad fÃr mÃn. Men vi vÃnder oss fÃrstÃs inte pÃ nÃgot vis mot kvinnor. FÃr oss Ãr alla mÃnniskor lika mycket vÃrda och jÃmstÃlldhet en sjÃlvklarhet. Kvinnor Ãr givetvis ocksÃ varmt vÃlkomna till de sociala aktiviteter som Orden arrangerar.Â

HÃr ges en unik inblick i 1700-talets stÃrsta svenska sÃllskap: Svenska Frimurare Orden. Det Ãr en av de fÃrsta akademiska publikationerna som Ãgnar sig Ãt det svenska frimureriet med ambitionen att dekonstruera det lammska paradigmet om frimureriet som ockult anti-upplyst understrÃmning under det rationella.

Genom en analys av frimureriets normativa texter (inspirerad av Margaret C. Jacobs teorier och metoder) placerar Andreas Ãnnerfors in det svenska frimureriet i framvÃxten av det moderna civilsamhÃllet. Henrik Bogdan behandlar ur religionsvetenskaplig synvinkel initiationen som gemensamt fenomen fÃr frimureriets medlemmar. MÃjliga socialhistoriska angreppssÃtt pÃ medlemssammansÃttningen framlÃggs av Anders Simonsen. Boken innehÃller Ãven 4 300 namn pÃ svenska 1700-talsfrimurare fÃr vilka medlemskap i logerna nu kan verifieras. Jonas Andersson presenterar handskriften efter vilken den alfabetiska medlemsfÃrteckningen har upprÃttats.

I fem Ãrs tid har Tim Berndtsson suttit och lÃst handlingar och gÃtt igenom arkiv i KÃpenhamn, Berlin och Haag. Han har Ãven besÃkt Svenska Frimurare Ordens Arkiv och Bibliotek, vilket tills nyligen varit slutet fÃr utomstÃende forskare. Bakgrunden till forskningen var att Tim Berndtsson ville undersÃka hur arkiveringen sÃg ut inom det organiserade sÃllskapslivet under 1700-talet. Ganska snabbt utkristalliserade sig Frimurarnas arkivering som ett eget Ãmne: de byggde upp avancerade system fÃr sjÃlvadministration, samtidigt som frimureriets slutenhet ocksÃ gjorde frimurarlogernas till fÃrvaringsplatser fÃr esoterisk kunskap.

Det var m.a.o. mÃnga Ãldriga band som fÃrenade Den Nordiska FÃrsta och Frimurarbarnhuset. Men just vid tiden fÃr Jubelfondens stiftande var barnhuset dessutom dagsaktuellt av en alldeles speciell anledning, och dÃrfÃr sÃkert i hÃgre grad Ãn vanligt ett samtalsÃmne fÃr logens brÃder. Man flyttade nÃmligen till nya lokaler. Det var Ãr 1867 som Frimurarbarnhuset tog Kristineberg i besittning, efter det att egendomen kÃpts 1864 och dÃrefter iordningsstÃllts. Dessa hÃndelser mÃste rimligen ha medfÃrt att barnhusverksamheten under nÃgra Ãr Ãn mer kom att stÃ i centrum fÃr Den Nordiska FÃrstas intresse. Det kan inte uteslutas att sÃvÃl sjÃlva stiftandet av Jubelfonden som dess starka betoning av stÃdet till Frimurarbarnhusets grundlÃggande idÃ delvis Ãr ett utslag av den uppmÃrksamhet som institutionen kom att fÃ som en fÃljd av omlokaliseringen. Kanske skall fonden dÃrfÃr ocksÃ ses som en fÃrsÃkran frÃn Den Nordiska FÃrsta till barnhuset, nÃr detta i och med sin flyttning pÃbÃrjade ett nytt skede i sin historia, att logen Ãven i framtiden avsÃg att ge sitt verksamma bidrag till den gemensamma barmhÃrtighetsuppgiften.

38c6e68cf9