Kultur

ting

Rättvisa

Nordanil har ingen tydlig lag, utan rättvisa går till så att man får komma överens och kompromissa om saker på ett bondförnuftigt sätt. Kan man inte komma överens får man gå till tinget och lägga fram sin sak. Det här gäller bara för fria människor, trälar klagar hos sin herre och hoppas att hen går med på vad man begär.

Tinget är en tillställning som sker när stormannen i en härad tycker att det är dags, vanligen mellan fyra och sex gånger om året. Det är då man kan hålla marknader, stormannen kan upplysa om nya skatter och framför allt kan alla som känner sig förorättade i en sak lägga fram den och låta stormannen avgöra vad som är rätt. Det går till så att de två parter som bråkar lägger fram sin sak för stormannen, stormannen tar eventuellt hänsyn till bevis/vittnesmål och dömer sedan som stormannen tycker och delar ut ett lämpligt straff till den som stormannen tycker har fel. Det finns inget sätt att överklaga utan att ta till vapen mot stormannen, stormannens rustade hird brukar dock avskräcka de flesta.

Om man nu tycker att det här verkar vara lite osäkert så stämmer det. Allt bygger på att stormannen är rättvis och det finns inget som hindrar att du mutar eller övertalar stormannen till att göra som du vill.

Om stormän tvistar brukar man gå till jarlen, eller låta en annan storman vara tingsman. Här är det dock inte jarlen eller stormannen som är domare, utan när båda har lagt fram sin sak får alla cogaid på plats som har sköld ta ställning genom att fysiskt ställa sig bakom den storman man tycker har rätt. Tingsmannen räknar sköldarna bakom varje storman och sedan får den storman med minst stöd avgöra om hen tänker underkasta sig den andres krav. Det man får tänka på när man röstar är att man outtalat lovat att strida för den storman man ställer sig bakom. Om man inte kommer överens på det här sättet löser man det med svärdets vilja, det brukar dock inte behövas.

Länk till Wikin!!

Ting

Hur ett jarlating går till

I ett ting finns fyra viktiga positioner: Tingsman, stormannen som håller tinget; tingshärolden, en högröstad person som förkunnar vad tingsmannen bestämmer; tingsklingan, den som ser till att det straff som tingsmannen bestämt delas ut samt tingsvittnet, den som är jarlens representant för att se till att allt går rätt till.

Tingsmannen

Tingsmannen är i regel en storman. Jarlarna och kungen kan också hålla ting, och då är de tingsman, är de på besök på en stormannagård för att hålla jarlating så är det de som är tingsman. Tingsmannens beslutande makt är enorm. I de okomplicerade fall är rättvisan beroende på vad tingsmannen tycker, oavsett om det baseras på bevis, vittnesmål, godtycke eller mutor.

Tingshärolden

Tingshärolden är en mycket viktig person som förväntas, bland annat, att samla folk till ting, förkunna tingsmannens beslut samt recitera Rättvisans sång vid behov. På många vis kan man säga att tingshärolden är den som koordinerar hela tinget, och håller reda på mycket av de fall man ska gå igenom.

Tingsklingan

Tingsklingan är i praktiken en bödel och är därför i princip alltid en hirdman. Det enda som egentligen behöver sägas om tingsklingan är att denne är den ende som inte kan hållas ansvarig för sina handlingar under tinget. Om tingsmannen dömer att tingsklingan ska halshugga någon, så är det tingsmannens beslut och tingsklingan är mer ett verktyg än något annat.

Tingsvittnet

Om en storman är tingsman skickar jarlen dit någon som ser till att stormannen inte är ohedersam, eller delar ut oproportionerligt höga straff. Om tingsmannen gör det så för tingsvittnet det vidare till sin jarl. Tingsvittnet ska också minnas det som beslutades och föra det vidare till jarlen. Om en jarl är tingsman är tingsvittnet en utsänd från kungen, med samma roll som om tingsmannen varit en storman. Kungens ting har inte tingsvittnen.

Tings utfall

Tingsmannen kan döma fem saker: Döden, duell, förlikning, träldom eller stympning.

Döden: Innebär att tingsklingan hugger huvudet av personen, med svärd. Trälar kan inte dömas till döden, eftersom de är ofria kan de inte åtalas alls, men man kan ålägga ägaren att avrätta sin träl. De brott som brukar bestraffas med döden är lönnmord, våldtäkt, förräderi och att ha samarbetat med vildar och skogsmonster.

Duell: Om det är svårt att komma fram till något kan tingsmannen besluta att de tvistande får lösa det med vapen. Man brukar duellera till första blodet, alltså tills någon skadat den andre, och tingsklingan är den som avgör när duellen bryts och någon segrat. Man duellerar till döden om konflikten kommer att vara kvar efter tinget, om tingsmannen inte tror att de båda kan komma överens. Om duellen är till döden så tar den slut när förloraren dött, och tingsklingan hugger huvudet av förloraren för att se till att utfallet är säkert. Hedersbrott, alltså förolämpningar/skulder/äktenskapstvister/edsbryteri brukar lösas med duell. Det är ovanligt att man dömer duell mellan odal och cogaid, det brukar ses som ett grymt skämt eftersom odalen lär förlora och cogaiden inte vinner någon heder på saken.

Förlikning: Tingsmannen kan komma fram till att en part ska ersätta den andra, med pengar eller något av lika värde. Det är detta som är förlikning. Den part som ska bli ersatt uppskattar värdet av sin förlust och ersättaren accepterar eller avböjer förslaget. Om ersättaren inte vill betala den som ska bli ersatts pris får tingsmannen avgöra om de ska duellera om saken istället, eller om den som ska bli ersatt måste justera sitt bud. Förlikning är det vanligaste straffet.

Träldom: Att man blir dömd till att tjäna som träl, på livstid. Detta straff delas i princip enbart ut om man dräpt någons träl och inte kan ersätta den och vägrar duell. Blir man dömd till träl så räknas man som död enligt arvslängden, och ens barn skiftar då arvet efter sin trälförälder.

Stympning: Att tingsklingan hugger av en kroppsdel, såsom en hand, av den som ska straffas. Delas oftast ut för stöld eller överdriven misshandel mellan parter som inte kan ersätta varandra.