Mardrömsbehandling

Förslag på upplägg

Session 1

• Bedömning

• Psykoeduktation

• Kartläggning med drömdagbok

• Andningsövning

Hemuppgift:

• Drömdagbok och andningsövning

Session 2

• Rational för behandlingen

• Mardrömslistan

• Skriv om en dröm

Hemuppgift:

• Skriva om en dröm, drömdagbok och andningsövning

Session 3+

• Utvärdera och fortsätta vid behov

• Sen vidmathållandeplan

Psykoedukation

• Allmän psykoedukation om KBT och hur tankar/känslor/beteenden påverkar varandra

• Psykoedukation om sömncykeln

• Psykoedukation om mardrömmar:

  • Vanligt (8-25% i studie se artikel ovan)

  • Korrelation med sömnstörning samt upplevelse av ångest och obehagskänslor dagtid

  • Mardrömmar har funktion ur ett evolutionärt perspektiv

• Beskrivning av drömmar som kognitioner

• Beskriv hur tankar kan påverka känslor (ex genom att patienterna får föreställa sig att de biter i en citron)

• Beskriv att när vi drömmer kan vi inte skilja på kognition och verklighet, vi upplever det som att vi faktiskt är i den situation vi drömmer om (vi tror att vi faktiskt biter i citronen)

Kartläggning med drömdagbok

• Registrera frekvens av mardrömmar, grad av obehag (0-10) och frekvens av uppvaknanden.

• Registrera också obehag (0-10) dagtid pga mardrömmarna. (Patienten behöver inte i detalj skriva ner drömmarnas innehåll).

Förslag på hemuppgift:

• För drömdagbok under hela behandlingen

Andningsövning

• Rational för andningsövning:

  • Vår andning påverkas av känslor såsom ångest och stress.

  • Andning och spänning i kroppen är den av våra kroppsliga reaktioner som vi själva kan påverka

  • Vi kan lugna våra känslor genom att aktivt lugna vår andning.

  • Att flytta fokus ifrån rusande tankar till att vara mer här och nu, i sin andning kan också verka avslappnande och göra att vi får lättare att fokusera.

  • Detta är en bra övning att jobba med som del av mardrömsbeghandling (för att exempelvis kunna lugna sig när man vanknar på natten).

• Genomförande av andningsövning, se "Andningsövning"

Förslag på hemuppgift:

• • Genomföra andningsövning 5 minuter, 2ggr/dag

Rational för hur mardrömmar kan vidmakthållas

• Beskriv hur klassisk betingning går till (exempelvis Albert med kaninen)

• Beskriv hur rädsla vidmakthålls och generaliseras genom operant betingning.

• Beskriv sedan hur ord/tankar är betingade på liknande sätt (exempelvis ser vi blod- kopplas vårt synintryck till ordet blod och hur det sedan räcker med ordet för att väcka känslan. När vi sedan drömmer en mardröm om blod, så väcks känslan)

• Beskriv hur känslor är vidmakthålls av undvikande (skulle vi tänka på blod hela dagarna skulle vi inte reagera lika kraftigt, men genom undvikande vidmakthålls och generaliseras reaktionerna).

Rational för exponering och IRT

• Ge psykoedukation om ångest och visa gärna ångestkurvan.

• Berätta att forskning konstaterat att det ger positiv effekt på både mardrömsfrekvens och intensitet att vända på drömmen och skapa ett slut som är gott.

• Det vi konkret kan göra är alltså att välja ut ett återkommande mardrömstema och bestämmer ett alternativt slut på mardrömmen, ett slut där problemet löser sig.

• Därefter dagligen genomföra en övning där man ska föreställa sig drömmen i tanken och repeterar det alternativa slutet.

Skriv en mardrömslista

• Skriv en lista med obehagliga drömmar.

Skriv om mardrömmarna från listan

Övning:

• Välj ut en av mardrömmarna ur patientens lista.

• Patienten får först kort berätta om innehållet.

• Fundera sedan tillsammans ut ett alternativt slut på drömmen. Hitta gärna på ett slut där problemet löses på ett helt annat sätt än det sätt patienterna försöker lösa problemet på i drömmen (alltså inte att patienten lyckas springa undan från förföljare om han flyr i drömmen, utan t ex att han istället stannar upp, bjuder förföljarna på kaffe och det visar sig att de är gamla jysta polare.)

• Be patienten blunda och börja med andningsövningen (den ovan) i några minuter.

• Be patienten att sätta sin in i drömmen.

  • Be också patienten föreställa sig att du befinner dig strax bakom patienten i drömmen, och be honom/henne beskriva för dig vad hon ser och upplever.

  • Stanna upp vid obehagliga bilder, fråga vad han/hon känner, fråga efter detaljer i drömmen.

  • Märker du att patienten undviker någonting i drömmen så fråga efter mer information om det: ”vill du berätta om...”.

  • Prompta patienten att tänka ”det här är en dröm” och vägled tillsist patienten till det nya positiva slutet på drömmen, be henne/honom att beskriva vad som händer och vad det väcker för känslor.

Reflektion efter övningen:

• Fråga vad patienten tänke.

Jobba vidare med att skriva om fler mardrömmar från listan

• Patienten får nu arbeta dagligen med att skriva om sina drömmar (ca 15-20 minuter om dagen)

• Välja en till två drömmar i veckan att arbeta med.

• Fortsätta föra drömdagbok hela tiden

Utvärdering och vidmakthållandeplan

• Hur har det gått?

• Vad har varit bra?

• Vad kan patienten fortsätta med?

• Osv...