Fotboja - för dömda

Intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV, innebär att du avtjänar ditt straff i din bostad. Du har då utegångsförbud under vissa tider som kontrolleras med en elektronisk fotboja.

Spela

Informationsfilm om fotboja - för vem och hur går det till?

Du som dömts till max sex månaders fängelse kan avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det betyder att du avtjänar ditt fängelsestraff med fotboja. Frivården skickar då hem ett brev till dig med information.

Ansöka om fotboja

Du kan även själv ansöka om att få avtjäna straffet med fotboja. Ansökningsblanketten går att ladda ner från denna sida, eller så kan du få den på ditt frivårdskontor. Om du väljer att ansöka så lämnar du ansökan till ditt frivårdskontor.

Du hittar våra frivårdskontor här. 

Oavsett om du själv ansöker eller inte kommer frivården att göra en lämplighetsbedömning. Har du till exempel dömts för ett brott mot en familjemedlem kan du i normalfallet inte avtjäna straffet i det gemensamma hemmet. Om du har haft fotboja tidigare ska du ha varit brottsfri under en treårsperiod för att vara aktuell för intensivövervakning.

Den som är över 18 år i ditt hushåll måste samtycka till att du avtjänar ditt straff i hemmet och du behöver ha en sysselsättning, till exempel arbete, studier eller annan sysselsättning. Det kan till exempel vara samhällstjänstliknande sysselsättning som frivården kan hjälpa till att förmedla. 

Vid lämplighetsbedömningen behöver du i normalfallet träffa frivården. Du kan då få hem ett brev med en tid hos ditt frivårdskontor.

Utslussning

Fotboja kan också bli aktuellt vid utslussning från anstalt, vid vistelse i halvvägshus och utökad frigång.

Fotboja på anstalt

På vissa anstalter med säkerhetsklass 3 (lägsta säkerhetsklassen) har alla intagna fotboja som en extra säkerhetsåtgärd.

Personutredning och yttrande till domstol

Domstolen kan beställa en personutredning av frivården inför en kommande rättegång i brottmål. Det innebär att frivården ska träffa personen som är misstänkt för brott och göra en bedömning av vilken typ av påföljd som skulle vara lämplig om personen döms.

Så går en personutredning till

Utredningen görs av en handläggare hos frivården. Utredningen baseras på en intervju med den misstänkte där områden som social situation, psykisk ohälsa, alkohol-och narkotikaanvändande och kriminalitet behandlas. Utredningen baseras även på utdrag ur myndighetsregister och i vissa fall även kontakt med referenspersoner. 

Med utredningen som grund lämnar frivården ett yttrande till domstolen. Hos domstolen blir yttrandet en offentlig handling, vilket betyder att sekretessen bryts. Hela eller delar av yttrandet läses upp i tingsrätten. Frivården kan föreslå påföljd, men det är domstolen som avgör påföljd. 

Frivårdens bedömning

Frivården är inte inblandad i skuldfrågan, det vill säga om den misstänkte är skyldig eller oskyldig till brottsmisstankarna. Frivårdens uppdrag är att undersöka om den misstänkte är i behov av stöd och/eller kontroll för att förebygga återfall i brott. Därför görs en bedömning av risk för återfall i brott, behov av insatser för att minska denna risk samt en bedömning av hur förutsättningarna ser ut för att genomgå sådana insatser. 

Verkställighetsplan

Alla som avtjänar ett straff i fängelse eller i frivård har en personlig planering för strafftiden. Där står vilka insatser klienten behöver för att inte återfalla i brott eller missbruk samt vilka förberedelser som måste göras inför livet i frihet.

Verkställighetsplaneringen börjar med att Kriminalvården gör en utredning. Under utredningen ställer utredaren frågor till klienten och den information som finns sedan tidigare om klienten gås igenom. Syfte är att ta reda på vilken risk klienten har för att återfalla i brott samt vilka behov som finns av till exempel behandlingsinsatser. I utredningen tittar man bland annat på klientens attityder och värderingar kring brott, familjesituation, umgänge, utbildning och eventuella missbruk.
När utredningen är färdig gör planeraren tillsammans med klienten en planering för vilka insatser som ska genomföras under tiden på anstalt eller i frivård.

Fängelse

Innehållet i planen har betydelse för vilken sysselsättning klienten kommer att ha i fängelset. Det kan vara deltagande i något av Kriminalvårdens behandlingsprogram, studier, yrkesutbildning eller arbete.
Planen följer klienten från anstalt till frivård. Planering för frigivning sker direkt när hen kommer till anstalten. Redan då kopplas frivården in, eftersom frivården tar över om/när klienten blir villkorligt frigiven efter två tredjedelar av straffet.

Frivården

Även den som är dömd till ett straff i frivård har en planering. Där ingår till exempel behandlingsinsatser och hur övervakningen ska gå till.

Andra myndigheter

Samarbete med andra myndigheter planeras också, framför allt med socialtjänsten, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Allt som ingår i planen ska följas upp regelbundet.

Kollegium

Verkställighetsplanen fastställs i ett möte, ett så kallat kollegium, där de som arbetar med klienten deltar. Det är vanligtvis chefen på anstalten eller frivården som fastställer planen. Hur det går med verkställigheten och förberedelserna inför frigivningen tas sedan upp på regelbundna kollegium. På anstalt deltar även klienten på kollegium.