Stress och utmattning



Hur kan vi förstå stress och utmattningsproblematik?



Två processer


Utbränningsprocessen = aktivitet utan tillräcklig återhämtning


Utmattningsprocessen = passivitet och undvikande (som inte alltid är återhämtande)


Vad vidmakthåller stressrelaterad ohälsa?

  • Ett överaktiverat sympatikus system och stört parasympatikus ökar tendensen till stressbeteenden även i situationer där detta inte krävs.
  • Aktivering, oro, överbokning mm fungerar som sätt att hålla undan utmattningssymtom kortsiktigt.
  • Färdighetsbrister gällande assertivitet, gränssättning mm
  • Fortsatt belastande kontext med ex. dåligt stöd från arbetsgivare
  • Perfektioniasm och höga krav som gör att patienten fastnar i ett antingen-eller mönster. När patienten inte lyckas nå hög nivå hamnar hen i passivitet. När patienten aktiverar sig tar hen i för mycket.
  • Bristande acceptans och förståelse för sänkt kapacitet.

Två onda cirklar

Spaning och spänning

  • Spaning efter symtom som tolkas negativt! - “Jag kan inte ens läsa en tidning!”
  • Spänning gör att situationer uppfattas mer hotfulla!

Undvikandebeteenden

  • Rädsla för trötthet gör att man undviker vila
  • Rädsla för misslyckande gör att man kör på trots trötthet



Hur kan vi upptäcka och bedöma stress och utmattningsproblematik?



Vilka är i riskzonen?

  • Lite för ambitiösa
  • Gillar sitt jobb lite för mycket
  • Lite för stresståliga
Stresskonen

Screeninginstrument

PSS-14.pdf
SMBQ.pdf
MADRS
KEDS

Diagnostik

F43 - Anpassningsstörning och reaktion på svår stress - ICD-10

http://icd.internetmedicin.se/diagnos/F43-Anpassningsstorningar-och-reaktion-pa-svar.html

Olika perspektiv på psykisk ohälsa!

Sjukdom eller naturlig del av livet?

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd



Hur kan vi behandla stress och utmattningsproblematik?



Vad är god stresshantering?

God stresshantering består av att under aktivitet reducera onödig stress/anspänning och att regelbundet återhämta sig. Den primära interventionen är att stötta patienten att på egen hand ”aktivera parasympatikus” och att etablera en regelbunden vana att göra så.

Malin Skördeman - Tiskens VC Falun

Samhället påverkar oss

Snabb förändringstakt i samhället påverkar oss. Våra barn kommer växa upp i ett samhälle med en hög materiell välfärd samtidigt som den psykiska ohälsan är stor.

Maslows behovstrappa

Människan har ett antal behov som måste vara uppfyllda.


Hur lär vi oss saker?

Olika människor lär sig saker på olika sätt.

Lärande kräver alltid närvaro!

  1. Medvetenhet om hur jag fungerar
  2. Medvetenhet om hur jag skulle vilja fungera
  3. Inlärning av nya mönster genom systematisk träning
  4. Automatisering av det inlärda

Tillämpad avspänning

Regelbunden konkret, systematisk träning som leder till färdigheter i mental och muskulär avspänning

Mål: Fungera och må bättre

Väg: Systematisk, långsiktig, utprövad träning

Medel: Tankar och kropp

Zeigarnik effekten: När man väl nått målen - försvinner mycket av inlärningen. Därför är det viktigt med långsiktiga mål!

Viktigt att integrera träningen i sin vardag.

Människans grundspänning - barn har ofta en "lagom" grundspänning. Vissa människor har byggt upp en alltför hör grundspänning vilket tar mycket energi mm. Att jobba bort detta kräver mycket träning. Att träna avslappning kräver lika mycket tid som annan fysisk träning.

Hur gör vi?

Inte använda den viljemässiga anspänningen. Ju fler gånger vi tränar desto mindre lättstörd kommer vi att bli.

Gör det gärna sittande utan manualer - det här ska patienten själv klara av att göra utan koppling till specifika appar och hjälpmedel. Viktigt också att inte koppla det till en specifik miljö - som exempelvis ligga i ett nedsläckt rum.

ACT-baserad stresshantering

Förändra - ta bort det som skapar stress

  • Patienten får identifiera sina stressorer, förklara vad är en stressor, skillnaden mellan korta och långa. Vad händer när vi bygger upp stress under en lång tid?
  • Gå igenom konkreta exempel på övningar att jobba med
  • Träna sig på att göra en sak i taget
  • Förstå skillnaden mellan att planera och kontrollera, Planering gör vi för att få en överblick, ej kontrollera sånt vi kanske inte kan kontrollera.
  • Träna på att prioritera

Acceptans - Förändra mitt förhållningssätt

  • Vad acceptera - vad kan jag påverka och förändra (förstå skillnaden)
  • Förändra ett förhållningssätt, en process
  • Ge exempel på övning, t.ex. träna på gränssättning

Återhämtningsstrategier, inklusive sömn

  • Göra något som inte kräver anstränging
  • Syresätta sig själv (använda metaforer som tydliggör detta)
  • Ta pauser
  • Sömnen en viktig del i återhämtning

Motion

  • Träning - en strukturerad och planerad motion
  • Motion - fysisk aktivitet, vardagsmotion

Utmattade patienter ska INTE träna då många också har myaligska besvär.

Medveten närvaro (tillämpad avspänning, mindfulness)

  • Färdighetsträning
  • Mindfulness handlar om att träna på att kunna rikta uppmärksamheten dit jag vill och behöver.

Upplägg för ACT-baserad stresshantering

5 tillfällen (träffas varannan eller var tredje vecka)

Triagering i telefon av SSK

  • Ssk gör en första sortering

Behandlaren ringer upp för "telefonbedömning"

  • Kort bedömning
  • Presentera ramar och prata om förväntningar. Max 5 gånger men du kan alltid komma tillbaka.

Session 1

  • Bedömningssamtal/FACT
  • Kort sammanfattning vad dagens samtal ska innehålla
  • Titta på din aktuella ivssituation, familj, arbete, hälsa, lite bakåt i tiden...
  • Kort beskrivning av KBT/ACT. Tydlighet vilket ansvar du respektive patienten ha. Handlar om beteendeförändring, delaktighet och motivation till förändring.
  • Vi frågar alltid om patienten vill komma tillbaka - ej ta det för givet! Om patienten är på väg in i en utmattning gör vi en rehabplan.
  • HU: Skattningsformulär. Patient information om stress och utmattningssyndrom.

Session 2

  • Kort sammanfattning av förra besöket, knyt ihop.
  • Presentera ACT-baserad stresshantering. Gå igenom punkterna och ge konkreta exempel på hur vi kan arbeta med respektive område.
  • Bestäm vilket område vi ska arbeta med.
  • HU: Utifrån vilket område vi bestämt. Fylla i beteende och känslodagbok. (Gul = neutralt, Rött = negativt, Grönt = bra).

Session 3

  • Kort sammanfattning förra sessionen
  • Följa upp HU, gå igenom dagbok. Viktigt att patienten noterar och reflekterar
  • Gör en situationsanalys, titta på konsekvenser på kort och på lång sikt, beteendemönster.
  • Introducera och ge psykoedukation för mindfulness, praktisk genomgång av kroppsscanning och andningsankaret.
  • HU: Träna mindfulness två gånger om dagen. Fylla i och identifiera stressorer/triggers.

Session 4

  • Kort sammanfattning
  • Uppföljning HU, gå igenom stressorer, gör ev situationsanalys
  • Fortsätt med mindfulnessm visa SOAS på tavlan, låt patieten hitta en praktisk situation i vardagen att träna på.
  • Ny HU: Träna SOAS, fortsätta träna och tillämpa midfulness/TA i vardagen. Lämna ut och fylla i värderar riktning, värdekompassen, hexaflexen eller annan ACT-baserad övning.

Session 5

  • Kort sammanfattning
  • Uppföljning HU
  • Vidmakthållandeplan

Några andra stresshanteringsprogram...

Program inspirerat av boken "Hantera din stress med Kognitiv beteendeterapi"

  1. Inledning, Perceived Stress Scale
  2. Sätta upp mål
  3. Skapa balans mellan aktivitet och återhämtning
  4. Sov gott!
  5. Balanserad livsstil (mat, motion, måttfullhet)
  6. Avspänning
  7. Mindfulness
  8. Kommunicera dina behov
  9. Att förändra stressande tankar
  10. Sluta älta!
  11. Du duger som du är!
  12. Vidmakthållandeplan
Lär känna din stress - utan exempel
Planera in återhämtning - Fyra livsområden
Djup magandning
Hantera oro och grubbel
Lär känna din stress - med exempel
Energibalans
Jag-budskap
Patientmaterial - Om acceptans
Målformuleringar
Sov_bra_utan_somnmedicin.pdf
Tankefällor och hur man bryter dem
Vidmakthållandeplan

Program inspirerat av boken "Tid att leva"

  1. Inledning, Perceived Stress Scale, planera in återhämtning
  2. Korta pauser, medveten närvaro, sömnråd
  3. Värderingar, 90-års kalaset, livskompass
  4. Problemlösning
  5. Acceptans
  6. Närvarande, Undvikande eller Presterande
  7. Fungerande relationer, jag-budskap, säga nej, be om hjälp
  8. Medveten närvaro
  9. Bli god vän med sig själv
  10. Vidmakthållandeplan
Planera in återhämtning - Fyra livsområden
Problemlösning
Vidmakthållandeplan
Jag-budskap
Patientmaterial - Om acceptans
Livskompass
Aktivitetsdagbok - närvarande, presterande, undvikande

Program inspirerat av gruppbehandling vid Mariebergs VC i Umeå

Stress skola
Målformuleringar
Aktivitetsdagbok - återhämtande, roligt, viktigt
Patientmaterial - Hantera oro
Planera in återhämtning - mental, fysisk och känslomässig
Illustrerad SORK
Vidmakthållandeplan

Program inspirerat av Gustavsbergs Vårdcentral



Hur kan vi anpassa behandlingen till de olika faserna i en utmattning?



Prodromalfas

Prodromalfas efter långvarig psykosocial påfrestning. Psykiska och fysiska symtom som ex v koncentrationssvårigheter, sömnstörning, hjärtklappning, ”bråttomkänsla”, huvudvärk och även annan värk, tryck över bröstet, yrsel, emotionell labilitet och olust inför krav, försämrad bedömningsförmåga och minskat socialt umgänge.


Förebygga

  • Analysera orsakerna
  • Gör en handlingsinriktad plan med tydliga delmål
  • Sök socialt stöd
  • Prioritera sömn och vila
  • Mat och dryck
  • Fysisk aktivitet
  • Stresskonen

Akutfas

Om man negligerar symtomen och inte minskar belastningen kan prodromalfasen övergå i en Akutfas (”går i väggen”) vilket ofta sker relativt plötsligt och ibland med dramatiska symtom som t.ex.: mycket uttalad trötthet med oförmåga till återhämtning trots sömn. Neurokognitiva besvär (minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende – exekutiv störning med mycket låg prestationsnivå; svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi). Svårigheter att finna rätt ord då man pratar, ökad ljud- och ljuskänslighet, irritabilitet, nedstämdhet, ångest. Ibland utvecklad bild av såväl depression som ångest.

Vila och omhändertagande!

  • Känslig och typ utslagen
  • Behov av mänskligt omhändertagande
  • Låga värden av kortisol, testosteron och andra hormoner
  • Behov av att vila och ta hand om sig själv
  • Få perspektiv, prioritera och inse man inte är oersättlig...
  • Kan vara svårt när man är mitt uppe i livet!


Skapa en plan!

  • Lagom aktivitetsnivå
  • "Undvik jobbfobi"
Öppen grupp för patienter med utmattningssyndrom - 4 tillfällen

Återhämtningsfas

När de akuta symtomen klingat av övergår tillståndet ofta i en Återhämtningsfas med ibland kvardröjande symtom och uttalad stressintolerans. Symtombilden omfattar ofta både fysisk- och psykisk svår trötthet, sömnrubbning, motivationslöshet, nedstämdhet, ångest och neurokognitiva besvär (minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende – exekutiv störning med mycket låg prestationsnivå; svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi).





Nu ska vi bygga vårdprogram!







Övergripande plan för patienter med stress och utmattning

Fas

Hur många ?

Vad vill vi lära patienten?

Hur gör vi det?

Prodromalfas

Ca 500 ?

Behov av återhämtning!

Livsstilsförändringar -Basen

Hur funkar stress?

Realistiska krav och mål

Fysisk aktivitet


Grupper

Föreläsningar

BVC grupper!

Informationsmaterial

Lära upp kolleger

Akutfas

Ca 30-60 ?

Rehabplan

Inge hopp

Normalisera

Vila, sova, äta

Skam

Acceptans

Psykoedukation om ångest mm

Samarbete och teamarbete

Rehabkoordinator

Telefonuppföljning

Grupper?

Återhämtningsfas

Ca 200-300 ?

Balans

Förebygga

Riskbeteenden

Handlingsplan

Lär sig känna igen tidiga tecken

Fysisk aktivitet

Gruppera

Individuella samtal med avgränsat innehåll

Internet KBT

Individuella kontakter




Nu ska vi skruva ihop vår egen mottagning...










Tack för idag!