Utbränningsprocessen = aktivitet utan tillräcklig återhämtning
Utmattningsprocessen = passivitet och undvikande (som inte alltid är återhämtande)
Spaning och spänning
Undvikandebeteenden
http://icd.internetmedicin.se/diagnos/F43-Anpassningsstorningar-och-reaktion-pa-svar.html
Sjukdom eller naturlig del av livet?
God stresshantering består av att under aktivitet reducera onödig stress/anspänning och att regelbundet återhämta sig. Den primära interventionen är att stötta patienten att på egen hand ”aktivera parasympatikus” och att etablera en regelbunden vana att göra så.
Snabb förändringstakt i samhället påverkar oss. Våra barn kommer växa upp i ett samhälle med en hög materiell välfärd samtidigt som den psykiska ohälsan är stor.
Maslows behovstrappa
Människan har ett antal behov som måste vara uppfyllda.
Hur lär vi oss saker?
Olika människor lär sig saker på olika sätt.
Lärande kräver alltid närvaro!
Regelbunden konkret, systematisk träning som leder till färdigheter i mental och muskulär avspänning
Mål: Fungera och må bättre
Väg: Systematisk, långsiktig, utprövad träning
Medel: Tankar och kropp
Zeigarnik effekten: När man väl nått målen - försvinner mycket av inlärningen. Därför är det viktigt med långsiktiga mål!
Viktigt att integrera träningen i sin vardag.
Människans grundspänning - barn har ofta en "lagom" grundspänning. Vissa människor har byggt upp en alltför hör grundspänning vilket tar mycket energi mm. Att jobba bort detta kräver mycket träning. Att träna avslappning kräver lika mycket tid som annan fysisk träning.
Hur gör vi?
Inte använda den viljemässiga anspänningen. Ju fler gånger vi tränar desto mindre lättstörd kommer vi att bli.
Gör det gärna sittande utan manualer - det här ska patienten själv klara av att göra utan koppling till specifika appar och hjälpmedel. Viktigt också att inte koppla det till en specifik miljö - som exempelvis ligga i ett nedsläckt rum.
Förändra - ta bort det som skapar stress
Acceptans - Förändra mitt förhållningssätt
Återhämtningsstrategier, inklusive sömn
Motion
Utmattade patienter ska INTE träna då många också har myaligska besvär.
Medveten närvaro (tillämpad avspänning, mindfulness)
5 tillfällen (träffas varannan eller var tredje vecka)
Triagering i telefon av SSK
Behandlaren ringer upp för "telefonbedömning"
Session 1
Session 2
Session 3
Session 4
Session 5
Prodromalfas efter långvarig psykosocial påfrestning. Psykiska och fysiska symtom som ex v koncentrationssvårigheter, sömnstörning, hjärtklappning, ”bråttomkänsla”, huvudvärk och även annan värk, tryck över bröstet, yrsel, emotionell labilitet och olust inför krav, försämrad bedömningsförmåga och minskat socialt umgänge.
Om man negligerar symtomen och inte minskar belastningen kan prodromalfasen övergå i en Akutfas (”går i väggen”) vilket ofta sker relativt plötsligt och ibland med dramatiska symtom som t.ex.: mycket uttalad trötthet med oförmåga till återhämtning trots sömn. Neurokognitiva besvär (minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende – exekutiv störning med mycket låg prestationsnivå; svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi). Svårigheter att finna rätt ord då man pratar, ökad ljud- och ljuskänslighet, irritabilitet, nedstämdhet, ångest. Ibland utvecklad bild av såväl depression som ångest.
När de akuta symtomen klingat av övergår tillståndet ofta i en Återhämtningsfas med ibland kvardröjande symtom och uttalad stressintolerans. Symtombilden omfattar ofta både fysisk- och psykisk svår trötthet, sömnrubbning, motivationslöshet, nedstämdhet, ångest och neurokognitiva besvär (minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende – exekutiv störning med mycket låg prestationsnivå; svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi).
Fas
Hur många ?
Vad vill vi lära patienten?
Hur gör vi det?
Prodromalfas
Ca 500 ?
Behov av återhämtning!
Livsstilsförändringar -Basen
Hur funkar stress?
Realistiska krav och mål
Fysisk aktivitet
Grupper
Föreläsningar
BVC grupper!
Informationsmaterial
Lära upp kolleger
Akutfas
Ca 30-60 ?
Rehabplan
Inge hopp
Normalisera
Vila, sova, äta
Skam
Acceptans
Psykoedukation om ångest mm
Samarbete och teamarbete
Rehabkoordinator
Telefonuppföljning
Grupper?
Återhämtningsfas
Ca 200-300 ?
Balans
Förebygga
Riskbeteenden
Handlingsplan
Lär sig känna igen tidiga tecken
Fysisk aktivitet
Gruppera
Individuella samtal med avgränsat innehåll
Internet KBT
Individuella kontakter