Presentation

Lars Hansson

Vetenskaplig verksamhet

Jag påbörjade studier i historia vid Lunds universitet 1987 på kvällstid. Jag hade därefter som nyantagen doktorand turen att hamna inom en mycket fruktbar forskningsmiljö, inom vilken det även fanns en stark tradition av samverkan med omgivande samhället. 1999 flyttade jag över till Växjö universitet och disputerade där 2004. Mina forskarstudier resulterade först i en licentiatavhandling, Blod och Stål, i vilken jag studerade genus- och klassrelationer inom slakteriindustrin under första hälften av 1900-talet utifrån bl. a Lars Ekdahls teorier om fackliga organisationer som sekundärorganisationer agerande mot olika faser av kapitalets cirkulation kombinerat med Anita Göranssons teorier om hur kön skapas utifrån olika maktbaser. I doktorsavhandlingen, Slakt i takt, vidgade jag den analytiska ramen för studien genom att anlägga ett världssystemperspektiv där de svenska slakterierna analyserades som del av en internationell varukedja och där nationalstatsperspektivet utmanades. Min analys av kapitalismen i den rurala sfären utgick från Hans Seylers och Immanuel Wallersteins teorier. De begränsades därmed inte bara till att omfatta renodlade kapitalister och lönearbetare, utan även andra exploateringsformer inom den aktuella varukedjan, som de semiproletära småbönder som producerade slaktsvin men även ställde upp med sin arbetskraft åt de bondekooperativa slakterierna. I studien undersöktes även vilka klassbaserade strukturer och processer som var genusifierade. Studien genomfördes både på mikronivå, fokuserat på slakterierna och lokalsamhällena i Tomelilla och Ystad, och på makronivå. Jag använde Eric Olin Wrights klassanalysmodell för att relatera de olika nivåerna till varandra. I avhandlingsprojektet tillämpade jag en metodisk pluralism med både skriftliga och muntliga källor, de senare bl. a. i form av forskningscirkel med åtta f.d. slakteriarbetare.

Mitt följande forskningsprojekt var Svenska Pappersindustriarbetareförbundets historia 1968-2005, där jag och Staffan Stranne var huvudförfattare. Jag studerade fyra olika områden av förbundets verksamhet i detta projekt, arbetsmiljöarbetet, jämställdhetsarbetet, det internationella arbetet och kompetensutvecklingen. Arbetsmiljöarbetet kom efterhand att kopplas samman med utvecklingsfrågor i syfte att redan vid projektering av ny produktionsutrustning påverka utifrån arbetsmiljöperspektiv. I samband med att staten kom att ta mindre ansvar för arbetsmiljön blev Pappersindustriarbetareförbundets ansvar för sociala frågor inom den egna branschen större, en förskjutning från stat till klassorganisation. Frågorna om kompetensutveckling kopplades till förändrade klasstrukturer där skillnaderna mellan arbetarklass och tjänstemän i många fall minskade, samtidigt som den internationella arbetsdelningen innebar att okvalificerade arbeten flyttades till andra länder. Förbundet jämställdhetsarbete begränsades under hela perioden av kvarvarande patriarkala strukturer, men praktiker som skiftarbete, där partners med barn arbetade motsatta skift för att klara sin barnomsorg, kunde medföra förändrad genusarbetsdelning vilket något luckrade upp existerande strukturer. Det internationella samarbetet kom att bli allt viktigare under perioden med nya institutionella förhållanden som globala avtal med transnationella företag och European Work Councils på EU-nivå. I detta projekt genomförde vi ett flertal intervjuer med flera personer och hade också en referensgrupp bestående av förbundsordföranden, förbundssekreteraren och två f.d. avdelningsordförande med vilken vi kontinuerligt hade dialog kring forskningsprocessen och fick konstruktiv kritik.

Nästa forskningsprojekt var inriktat på finländsk immigration till bruksorten Lessebo och även här med särskilt fokus på massa- och pappersindustrin. Detta projekt utfördes inom ramen för en anställning vid profilen Arbete, Migration och Etniska Relationer (AMER) vid dåvarande Växjö universitet. Även i detta projekt använde jag mig av muntlig historia, denna gång i form av en forskningscirkel med sex finländska kvinnor vilka kommit till Sverige under 1960-talet. Migrationen från Finland studerades även här utifrån ett världssystemperspektiv som en rörelse från en semiperifer stat till en kärnstat. Framför allt manliga pappersarbetare från Finland, där pappersindustrin hade en stark ställning, kunde utnyttja sin yrkesidentitet för att integreras och lyckades även nå förtroendeposter fackligt och politiskt. Resultaten av denna forskning publicerades förutom i AMERs årsbok även på engelska, i artikeln ”Branch Migration”.

Följande forskningsprojekt om den glömda utvandringen till Danmark och Tyskland, var inte enbart ett inomakademiskt projekt, utan samtidigt inriktat på utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. Projektet inleddes med en inventering av existerande forskning och källmaterial i danska och tyska arkiv på detta område för Svenska Emigrantinstitutet. Även i detta projekt anlade jag ett världssystemperspektiv där migrationen mellan Sverige och de södra grannländerna sågs både som en urbaniseringsprocess och klassformering med en delvis internationell arbetarklass och i förlängningen formandet av en arbetarrörelse vilken skulle komma att bli statsbärande i Sverige. Genom arbetsvandringarna medfördes mycket kunskap och nya erfarenheter från Danmark och Tyskland, vilka spelade en viktig roll i moderniseringen och industrialiseringen i Sverige. Förutom en artikel resulterade detta projekt i Utställningen ”Den glömda utvandringen.

Mitt nästa forskningsprojekt var inriktat på Ford och General Motors ”glömda” bilfabriker i Sverige. Forskningsarbetet genomfördes förutom vid svenska arkiv även vid The Benson Ford Research Center i Detroit. En rad fördelar fanns med lokaliseringen av produktion till Danmark och Sverige, bilarna kunde marknadsföras som inhemskt tillverkade – i Sverige som ”svenska” bilar. Dessutom kunde man reducera tullkostnader och monteringen kunde ske med billigare arbetskraft än i hemlandet USA. Den amerikanska bilindustrin hade genomgått en snabb rationaliseringsfas under 1920-talet och den fabrik som etablerades av GM i Stockholm var en högeffektiv amerikansk produktionsenklav i Sverige. Trots att det utan tvekan rörde sig om en industri med avancerad produktionsutrustning, kom tillverkningen att präglas av diskontinuitet och oregelbundenhet. Arbetarna utsattes för återkommande permitteringar som medförde stor osäkerhet för dem avseende försörjningsmöjligheterna. Det var inte bara produktionsutrustningen som var avancerad, utan arbetsintensiteten verkar också ha varit hög. Permitteringarna medförde att General Motors inte behövde bekosta arbetskraftens reproduktionskostnader för hela året, utan endast för de perioder man hade behov av den.

Ledningen i General Motors Nordiska AB var amerikansk och det förekom också andra nationaliteter i ledande befattningar, medan arbetsstyrkan var i övrigt nästan helt bestående av svensk, inhemsk arbetskraft. Därmed var förhållandena helt annorlunda än vid Ford och General Motors anläggningar i USA där internationella, men också inhemska migranter utgjorde en stor del av arbetsstyrkan. I USA var flera bilarbetare från 1920-talets slut bilburna, vilket möjliggjorde inpendling från rurala områden. I Sverige däremot hade inte de flesta arbetarna tillgång till detta fortskaffningsmedel under mellankrigstiden, vilket begränsade det geografiska utbudet av arbetskraft till främst urbana arbetare. Denna omständighet kan dock ha befrämjat formandet av en radikal arbetargemenskap bestående av urbana arbetare bosatta i urban arbetarklassmiljö och tillhörande en urban arbetarkultur. Förutom en artikel producerades en utställning i samarbete med ABF på temat, vilken visades på Utvandrarnas hus 2009 och i samband med ett bilrally i Folkets Hus i Strömsnäsbruk samma år.

Nästa forskningsprojekt var inriktat på en komparation av studiesystem för immigranter inom olika politiska system. Jämförelsen gjordes mellan Henry Fords Engelsk Skola för invandrare vid hans bilfabriker under 1910 talet och Svenska För Invandrare i Göteborg och Sverige på 1970-talet. I USA genomdrevs engelskundervisningen för invandrade arbetare på Ford Motor Companys initiativ som ett led i skapandet och disciplinerandet av moderna, amerikanska arbetare. Den rådande ideologin var här en paternalistisk liberalism. I Sverige var istället de fackliga organisationerna pådrivande initialt i syfte att anpassa och inordna de nya invandrarna i den svenska arbetarklassen under socialdemokratisk hegemoni. Det fanns både i USA och Sverige en rädsla för att de nya immigranterna kunde vara bärare av radikalism som sågs som oamerikansk eller osvensk. Det fanns också gemensamma drag däri att språkinlärningen inbäddades i moderniserings- och utvecklingsideologier.

Detta utgjorde även en viktig förutsättning för samverkan mellan klasserna genom att de materiella resurserna utgjorde en ständigt expanderande kaka, vilket inte gjorde dess fördelning till ett nollsummespel. Språkutbildningen skulle i bägge fallen innebära en disciplinering av immigranterna till skötsamma lönearbetare och moderna, urbana konsumenter med ständigt ökande levnadsstandard. Den var därmed också en bland flera metoder i en liberal, respektive socialdemokratisk, reformistisk klassformering i vilken immigranter med till stor del lantlig bakgrund förvandlades till moderna, urbana arbetare.

Därefter bedrev jag forskning om Det finländska Göteborg och varit inriktat på att skapa förståelse för denna minoritets migration till och från Göteborg och deras liv där efter 1945. Projektet finansierades med stöd från Riksantikvarieämbetet och resulterade, förutom i en kommande publikation, i en utställning vilken visades på Emigranternas hus och på Blå Stället i Angered under 2018. I detta projekt användes, förutom skriftlig källmaterial, även intervjuer med företrädare från den finländska minoriteten i Göteborg.

Mitt senaste forskningsprojekt var inriktat på glassliparnas internationella migration där jag utgick ifrån en svensk emigrant och analyserade denne i relation till den omfattande rörlighet som funnits inom branschen, inte minst utifrån ett långt tidsperspektiv. Forskningen var ett uppdrag för museet Glass Factory och American Swedish Institute och presenterades på Corning Glass Museums’ 57 Seminar on Glass 2018-10-19.

.

Utställningar

1. Slaktarliv. Utställning om andelsslakteriet i Tomelillas historia tillsammans med konstnären Mårten Landgren Tomelilla 2000 och 2002.

2. Den glömda utvandringen. Utställning om utvandringen från Sverige till Danmark och Tyskland 1850-1914, producerad i samarbete med Willy Läth. Visad i Utvandrarnas Hus, Växjö juni 2008-april 2009, på Immigrantmuseet i Farum, Danmark sommaren 2009, vid Centrum för Arbetarhistoria i Landskrona 2009.

3. Skogen vår framtid. Utställning om emigration inom skogsindustrin producerad i samarbete med Skogshistoriska Sällskapet. Visad på Ekorum Omberg, Östergötland maj- augusti 2009.

4. Jonas Bronck. Utställning om 1600-tals svensken Jonas Bronck och svensk kolonialhistoria. Visas permanent vid Komstad kvarn, Sävsjö från augusti 2009.

5. Det nya landet. Utställning om svenska emigrationen till USA. Producerad i samarbete med Jimmy Engren och Willy Läth. Visad på Utvandrarnas Hus i Eksjö 2009-2011 och på Emigranternas hus från 2011.

6. Löpande bandet. Utställning om den Ford och den amerikanska bilindustrin. Visad på Utvandrarnas Hus 2010 och på Folkets Hus, Stömsnäsbruk i samband med bilrally i maj 2010.

7. Titanic Utställning om Titanic ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Visas på Emigranternas hus i Göteborg från maj 2012.

8. Förförelse och förföljelse. Utställning om Nazismens kombination av terror och välfärdsretorik. Visades på Emigranternas Hus i Göteborg 2012.

9. Iransk emigration. Visades på Emigranternas hus 2013.

10. Öresundsvarvet. Utställning om Öresundsvarvets historia, visades på Centrum för Arbetarhistoria 2014.

11. Jonas Broncks Värld. Visades på Jonas Broncks Center 2014.

12. Slakt i takt. Utställning om slakteriindustrins historia, visades på Kalmarslakteriet 2015.

13. Krigets kvinnor. Om syriska kvinnors upplevelser av inbördeskrig och flyktingskap. Visades på Emigranternas hus 2015.

14. Folkhemmet på is. Ishockeyns historia baserad på Tobais Starks avhandling med samma namn.

15. Från Galizien till sydvenska betfält. Om arbetsvandringar från Polen och Östeuropa till sockerbetsfälten i södra Sverige, visades på Statarmuseet 2017-2018.

16. Industrifacket. Om Industrifackets historia 1993–2005, 2017.

17. Drömmen om ett bättre samhälle. Arbetarrörelsens historia i Sverige, 2017.

18. Det finländska Göteborg. Finländsk migration till och från Göteborg och finländarnas i Göteborg 1945-2018, 2018.

19. Arkiv Sydost. Presentation av Arkivförbundet Sydosts verksamhet. 2018

Kontakt: lars.ab.hansson@gmail.com

Tel: 070-6015251