Mer om Språkberget

Språkberget - språkets olika delar 

Planeringarna syftar till att pedagogerna ska få ett underlag för ett språkutvecklande arbete. Genom att synliggöra språkets olika delar får vi ett visuellt stöd när vi arbetar och samtalar om språket. Vi får en god överblick och en gemensam ingångspunkt. Språket delas in i sex olika delar vilka är pragmatik, semantik/ordförråd, fonologi, grammatik, språkförståelse och artikulation. Gemensamt bildar delarna det så kallade Språkberget. I dessa sex planeringar som ligger till grund för ett språkutvecklande arbete så kommer vardera planering att inrikta sig på ett eller flera delar av Språkberget. Detta syftar till att pedagogerna ska kunna identifiera vilka delar som de upplever behöver utvecklas i sin barngrupp. 

Kortfattad beskrivning av de olika delarna: 

Pragmatisk kompetens - Innebär att man besitter en förmåga att använda språket på ett sätt som passar den rådande situationen. Barn som är pragmatiskt medvetna kan uttrycka sig annorlunda i olika situationer och formulera sig beroende på vad de vill förmedla. Man använder även kroppsspråket att uttrycka sig med. Gester, rösten, kroppshållningen är del av den pragmatiska kompetensen. 

Semantik/ordförråd - Semantiken handlar om språkets innebörd. Det kännetecknas genom att till exempel barn kan förstå att två skilda ord har samma innebörd och att meningar kan skiljas från varandra. Barn har både ett passivt och ett aktivt ordförråd. Det passiva ordförrådet kännetecknas av ord barnen förstår men kan inte producera medan ett aktivt ordförråd kännetecknas av ord barnen själva kan producera. 

Fonologi - Den fonologiska delen i språket handlar om hur vi människor uppfattar, skapar och skiljer på språkets ljud. Den minsta betydelseskiljande delen i språket är fonemet. Fonemen är de bokstäver som kan bytas ut i ett ord så att betydelsen av ordet förändras. Lättast är det om man använder ord som rimmar som till exempel rök - sök - lök. Om första bokstaven (fonemet) ändras i lök och ersätts med fonemet s eller r så ändrar det innebörden av ordet. Barns tal- och skriftspråksutveckling är beroende av barns fonologiska utveckling. När barnen börjar bli fonologiskt medvetna är när de börjar förstå skriftspråket 

Grammatik - När barn har blivit grammatiskt medvetna så kan de skilja på språkets morfologi. Barn som är morfologisk medvetna kan bland annat dela upp ord i stavelser. Morfem är den minsta betydelsebärande delen i ord. Exempelvis så innehåller ordet katt ett morfem medan Katt/en/s innehåller tre morfem. När barn lär sig att sätta ihop ord till satser, för små barn kan det handla om att kombinera en till två eller kanske tre ord, så tränar barnen sin grammatiska förmåga 

Språkförståelse – Språkförståelsen handlar om hur barn förstår de ord och meningar som de hör och läser. Oftast är vår språkförståelse bättre än vår uttrycksförmåga. Små barn kan oftast förstå enkla satser utan att själva kunna uttalet.  

Artikulation – Barns tal byggs upp med ljud som de skapar med läppar, tunga, gom och stämbanden. Hjärnan skickar hundratusentals signaler till en hel del muskler som ska koordineras så att ljuden faller rätt ut och att artikulationen blir tydlig. Barn tränar detta från att de föds med enklare vokalljud och skrik för att sedan gå över till stavelsejoller som ”mamama” eller ”dadada”. När barnen blir omkring 4år brukar språkljuden falla på plats även om kluriga ljud som r-ljudet kan dröja ytterligare något år.