Rapportskrivning

Oxford

Handledningshäftet används för gymnasiearbetet på Tingsholmsgymnasiets högskoleförberedande program och på Vuxenutbildningen i Ulricehamn. Även de elever som på yrkesförberedande program gör ett högskoleförberedande gymnasiearbete kan med fördel använda dokumentet. Klicka på länken här i början för att hitta handledningshäftet.

I texten nedanför listar vi allmänna rekommendationer för en korrekt källhänvisning i enlighet med Oxford (källhänvisning i fotnoter). Harvardmodellen är en annan modell för att källhänvisa - denna hittar du på en annan sida.

Oxfordmodellen

I Oxfordmodellen skriver du källhänvisningen normalt sett som en fotnot direkt efter den mening där du sammanfattat uppgifterna ur källan.

Om det är en enstaka mening kopplar du fotnoten innan punkten och om de är ett helt stycke så kopplar du fotnoten efter sista punkten i stycket.

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1.

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2

Sven Nilsson berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet.3

Fotnoter

I fotnoten kan man, i samråd med sin handledare, bestämma om man vill ha en källhänvisning med förkortad information eller med fullständig information. Men rekommendationen är en förkortad information i fotnoten – då slipper man onödiga upprepningar!

Eftersom det skall finnas med en källförteckning i gymnasiearbetet så är den allmänna rekommendationen att använda sig av den förkortade informationen, annars får man bara skriva likadant flera gånger. Om du skriver en annan rapport så tjänar du på att skriva den fullständiga informationen i fotnoten, för då behöver du inte skriva en källförteckning.

Om du använder en och samma källa direkt efter varandra så behöver du inte upprepa all information på nytt. Du behöver då skriva enbart ”ibid.” (lat. ibidem= som ovan), alternativt ”a.a.” (eng. as above = som ovan), och så eventuellt en annan sidhänvisning.

OBS! Siffrorna till fotnoterna går inte att lista på rätt sätt på denna sida. Siffrorna skall självklart vara upphöjda och inget annat. I Word / Google Drive ser det självklart rätt ut!

Exempel på förkortad information i fotnoten (bok1 och webbkälla2 , men grundprincipen är densamma)

1 Nilsson 2000, s 167

2 Nationalencyklopedin, uppslagsord Skolbibliotek

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn (alt titel om författare inte finns) Årtal, s Sidnummer”.

Exempel på fullständig information i fotnoten

1 Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000, s 167

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag, sida”.

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

1 ibid.

2 ibid., 173

3 a.a., 173

Ordningen är alltså ”ibid., sida”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Källförteckning

Exempel på fullständig information i källförteckningen

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag”.

För alla detaljer om hur man skriver källförteckning för exempelvis en bok, webbplats, tidningsartikel eller twittermeddelande: Läs här nedanför.

Böcker och papperskällor

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas. Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur, 1999.

Bra Böckers Lexikon. Band 21. Höganäs: Bra böcker, 2003.

Franke-Wikberg, Sigbrit och Lundgren, Ulf. Att värdera utbildning 1. Stockholm: Bonniers förlag, 2002.

Hansen, Johan. Vad är utbildning värd? Stockholm: Alfabeta förlag, 2000.

Skogsstyrelsen. Riktlinjer för kurser inom naturvård. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2002.

Skogsstyrelsen. Översikt SVO:s kurser i naturvård. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2004.

Skogsvårdslagen. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2003.

Stevrin, Peter. Utvärdering för förändring. Lund: Btj förlag, 1999.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Alexandersson och Kroksmark 1999.

2 Bra Böckers Lexikon 2003.

3 Franke-Wiberg och Lundgren 2002.

4 Hansen 2000.

5 Skogsstyrelsen 2002.

6 Skogsstyrelsen 2004.

7 Skogsvårdslagen 2003.

8 Stevrin 1999.

Fördjupning

Är det många författare (tre eller fler) så ser det för stökigt ut att ta med alla namnen i källförteckningen. Välj då hellre att skriva et al (latin för ”med andra”) efter det första skrivna namnet och hoppa över resten. Ex:

Stevrin, Peter et al. Utvärdering för förändring. Btj förlag, 1999.

Intervjuer och e-post

Till området ”intervjuer och e-post” räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”.

I Oxfordsystemet har man valt att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten. Du skall alltså inte skriva ut dessa källor i källförteckningen!

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Intervjuperson (år, datum). [tillvägagångstyp inom klamrar]

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

Exempel

Fröding, Jan; lärare vid Stenbocksskolan. E-post 2002-02-13.

Informant 1: mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun. 9 flickor och 10 pojkar, enskilda intervjuer 2012-08-29.

Knutell, Hans; fältbiolog och föreläsare. Telefonintervju 2009-05-08.

Lindström, Fredrik; populärhistoriker. Tingsholmsgymnasiet, föreläsning 2010-09-12.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Fröding, 2002.

2 Informant 1, 2012.

3 Knutell, 2009.

4 Lindström, 2010.

Program och appar

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Skapare. Kursiverad titel. [typ av källa] Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Öijer, Bruno K. Hängd. [cd-rom] Skövde: Dataprodukter, 1998.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Öijer, 1998.

Tidningar och tidskrifter

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare. Kursiverad titel. Tidning. År och datum eller utgåva. Hänvisas till en hel tidning så skriver man: Tidningstitel. År samt datum eller utgåva.

Exempel

Berggren, Jenny. Kreolsk melankoli på bara fötter. Dagens Nyheter. 2005-08-03.

Sjöqvist Platzer, Anders. Tystnaden talar i Taizé-gudstjänst. Svenska kyrkans tidning. 1999, nr 25/26 s. 16-17.

Skogs Eko. 2004, nr 1.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Berggren, 2005.

2 Sjöqvist Platzer, 1999.

3 Skogs Eko, 2004.

Webbplatser

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Webbplats. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år)

Exempel

Skogsvårdsstyrelsen. Granskog. http://www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog (Hämtad 2008-09-13)

Wikipedia. Skogsvårdsstyrelsen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen (Hämtad 2009-08-12)

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1Skogsvårdsstyrelsen 2008

2Skogsvårdsstyrelsen 2009.

Fördjupning

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så använder du förslagsvis det år som du tittar på den.

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Oxford”.

Youtube

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Upphovsperson. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad DATUM/ÅR)

Exempel

Angeläget 2012. Angeläget Festival Ulricehamn 2012. http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0. (Hämtad 2013-12-13)

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Angeläget 2012, 2012.

Fördjupning

Upphovsperson eller den organisation som står bakom filmen skall vara samma som gjort den och som då faktiskt äger upphovsrätten. Ofta, men inte alltid, är det den som laddade upp filmen. Klicka på namnet för den som laddade upp filmen så får du det korrekta namnet.

Titel är den titel som nämns direkt under videoklippet på Youtube.

Webbplatsadressen bör du använda den förkortade versionen som du hittar under ”Dela” direkt under videoklippet på Youtube.

Sociala medier

Två exempel

Se bilder här vid sidan.

Källhänvisning – Förkortad information i fotnoten

Bildt, I think it’s fair…

Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar…

Fullständig källhänvisning i källförteckningen

Bildt, Carl, I think it’s fair to say that the quality of the presidential elections in Armenia was well below expectations. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-125_en.htm. carlbildt. 2013-02-20. https://twitter.com/carlbildt/status/304229700761432064 (Hämtad 2013-02-26)

Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar ser det förhoppningsvis annorlunda ut på utspringstrappan. Då är det nämligen studentavslutning! Tingsholmsgymnasiet. 2018-02-21. https://www.facebook.com/tingsholm/photos/a.245072838882170.58763.179126392143482/1745972262125546/?type=3 (Hämtad 2018-04-25)

Fördjupning för de intresserade

Några förklaringar och rättfärdiganden kring varför vi gör på detta sätt:

* Författarnamnet (i detta fall Carl Bildt) skrivs som man brukar göra när man skriver annan källhänvisning. Detta oavsett om Carl Bildt kan förväntas ha någon som arbetar för honom och som då faktiskt egentligen är ursprungsförfattaren – en eventuell spökskrivare gör detta på uppdragsgivarens tydliga uppdrag och det är då att betrakta som uppdragsgivarens uttalande. För enkelhetens skull behåller vi alltså samma standard här som i övriga källhänvisningar. En källkritisk synpunkt: Är du säker på att detta är ex det officiella twitterkontot ? Om det inte är det så kan du inte hänvisa till den som skriven av (i detta fall) Carl Bildt. Då är det bättre att hänvisa till användarnamnet (i detta fall carlbildt).

* Tidsangivelsen visar år och datum, men inte tid. Detta är fullt tillräckligt för att specificera när twitterposten skrevs.

* Hela twitterposten anges, i kursiv stil, för tydlighetens skull. Det finns här ingen särskild titel för verket, så hela den maximalt 140 tecken långa posten skrivs därför av som titel.

* När en Facebookstatus är väldigt lång kan en kortare (trunkerad) version av facebookstatusen skrivas in som kursiverad titel – just facebookstatusar kan annars bli alldeles för långa.

* Twitterposter och facebookstatusar är än så länge relativt ovanliga källor, därför lägger jag en förklaring mellan två hakparanteser, ex [twitterpost].

* Hela länken till den specifika posten skall skrivas in (du hittar twitterlänken under ”Details” och facebooklänken under datumangivelsen), även om den blir lång.