Källkritik

Nivå 2

Ett barn har försvunnit

När man nås av ett meddelande på Facebook, Twitter eller e-post om att ett barn har försvunnit eller att ett barn har blivit kidnappat, så är det alltför lätt att bara dela vidare. Det är väl inget fel med det, säger du? Kanske inte, men om (och nu säger jag om) händelsen inte är sann så blir effekten bara att du sprider vidare en hel del ångest som drar energi från sådant som är viktigare. Man skall alltid vara rädd om barnen i familjen och samhället, men jag kan inte tänka mig att någon tjänar på att man ropar ”vargen kommer” och det inte är någon varg där.

Exempel från januari 2013

Sedan oktober 2012 har det cirkulerat en bild på En 8-årig tjej som försvann från sitt fritids på [ett namngivet område] i Västerås ”igår”. Flera av mina kontakter på Facebook har skickat vidare denna bild, först i oktober/november och nu igen i januari, men innan man gör detta bör man undersöka saken närmare. Vad kan man lära sig av texten i bilden?

  1. Barnet befann sig med en man som beskrivs med exakt ålder och flera detaljer kring hans fysik. Kan det vara barnets pappa och att föräldrarna är i en dispyt? Hur vet man annars exakt ålder?
  2. Det är en nästan perfekt beskrivning av en bil med registreringsnummer utlagt dessutom. En snabb koll med bilregistret visar att denna ”Volvo 140” i verkligheten är en Seat Ibiza. Även jag som inte är en bilnörd kan se skillnad på de bilarna…
  3. En koll på hur länge meddelandet har funnits på webben tyder på att den har cirkulerat sedan en namngiven kvinna (troligtvis modern) lade ut bilden på Facebook den 27 oktober 2012 kl 16:02. I det ursprungliga meddelandet (som för övrigt togs tillbaka då tjejen enligt samma meddelande återfanns senare) står det inget om registreringsnummer. Man får därför anta att någon i ett senare skede ändrat det ursprungliga meddelandet och fortsätter att skicka ut bilden på den 8-åriga tjejen.
  4. Flashbacks användare, som verkar vara bra på det här med att avslöja bluffar, konstaterade redan dagen efter att det inte fanns något på Polisens webbplats om händelsen, vilket betyder att det antingen är uppklarat eller att händelsen inte har polisanmälts. En av användarna säger även att hen kontaktade Polisen som säger att det inte är någon försvunnen tjej.
  5. Det är oroväckande att en bild på en 8-årig tjej med hennes fritids tydligt noterat skickas ut till hundratusentals, när det har konstaterats att tjejen är återfunnen. Jag tror inte att den tjejen skulle ha önskat att bilden nu delas så mycket som den gör.

Det jag skulle önska gjordes hos fler, och som är lätt att göra, är att tänka efter innan man skickar vidare. Jag säger inte att jag är felfri på detta område (jag har gjort flera missar genom åren med att inte tänka källkritiskt), och det säger kanske provocerar er som vidarebefordrat länken, men vi måste alla dra vårt strå till stacken. Om vi sedan dessutom får ett ökat källkritiskt tänkande så är det väl bara ett vinnande koncept, eller hur?

Djurförsök – jämför två olika webbsidor

Du ska jämföra två olika webbsidor som båda handlar om djurförsök. Utgå från dessa båda webbplatser. Frågorna gäller alltid båda webbplatserna! Ibland handlar det om att jämföra dem.

www.djurensratt.se/vara-fragor/djurforsok

www.djurforsok.info/vadardjurforsok.4.303f5325112d7337692800010071.html

1. Ta reda på vem som är ansvarig för webbplatsen? Vem står bakom?

2. Vilken typ av avsändare är det? Är den ansvariga exempelvis en privatperson, organisation, myndighet eller företag?

3. Spelar det någon roll om det finns någon ansvarig? Uppgiften gäller för båda webbplatserna. Hur ställer du dig till anonyma webbplatser?

4. Går det att ta kontakt med dem som står bakom webbplatsen? Via telefon eller/och e-post?

5. Vem vänder sig webbplatsen till? (Ibland framgår det tydligt, ibland inte). Vilken målgrupp?

6. Talar de om vilket syfte de har med webbplatsen? Eller är budskapet dolt? (Dolt= ibland vill man inte öppet gå ut med ett budskap) Varför finns webbplatsen – vad vill avsändaren säga mig?

7. Presenteras innehållet som fakta eller åsikter?

8. Kan du ge exempel på ord eller meningar som ger uttryck för åsikter eller värderingar snarare än att de är rena fakta?

9. Känns texten trovärdig? Tecken på trovärdighet: Hur understöds åsikterna med fakta – finns det tillräckligt mycket fakta? Har den som uttalar sig goda kunskaper på området?

10. Känns webbplatserna trovärdiga i sin helhet? Här kan du väga samman alla de föregående svar du gett.

11. Hittar du tecken på att webbsidan uppdateras regelbundet eller har fräscht innehåll?

[Uppgiften är hämtad från Väggaskolans bibliotek, med tillstånd.]

Abort – vilken informationskälla väljer du?

Du ska jämföra olika webbsidor som handlar om abort. Utgå från alla tre webbplatserna. Frågorna gäller samtliga! Ibland handlar det om att jämföra dem.

www.rfsu.se/sv/Sex–relationer/Graviditet-och-abort/Oonskat-gravid/

www.jatilllivet.se/viewNavMenu.do?menuID=67

www.1177.se/Blekinge/Fakta-och-rad/Behandlingar/Abort/?ar=True

1. Ta reda på vem som är ansvarig för webbplatsen? Vem står bakom?

2. Vilken typ av avsändare är det? Är den ansvariga exempelvis en privatperson, organisation, myndighet eller företag?

3. Spelar det någon roll om det finns någon ansvarig? Uppgiften gäller för båda webbplatserna. Hur ställer du dig till anonyma webbplatser?

4. Går det att ta kontakt med dem som står bakom webbplatsen? Via telefon eller/och e-post?

5. Vem vänder sig webbplatsen till? (Ibland framgår det tydligt, ibland inte). Vilken målgrupp?

6. Talar de om vilket syfte de har med webbplatsen? Eller är budskapet dolt? (Dolt= ibland vill man inte öppet gå ut med ett budskap) Varför finns webbplatsen – vad vill avsändaren säga mig?

7. Presenteras innehållet som fakta eller åsikter?

8. Kan du ge exempel på ord eller meningar som ger uttryck för åsikter eller värderingar snarare än att de är rena fakta?

9. Känns texten trovärdig? Tecken på trovärdighet: Hur understöds åsikterna med fakta – finns det tillräckligt mycket fakta? Har den som uttalar sig goda kunskaper på området?

10. Känns webbplatserna trovärdiga i sin helhet? Här kan du väga samman alla de föregående svar du gett.

11. Hittar du tecken på att webbsidan uppdateras regelbundet eller har fräscht innehåll?

[Uppgiften är hämtad från Väggaskolans bibliotek, med tillstånd.]

Reklam – källkritisk övning

Två Youtube-filmer om hur modellbilder manipuleras. Allt är inte som det ser ut att vara.