180912: Sökuppgift i Svenska 1 och Kemi

TE18

Uppgiften består av två större delar, en i Kemi med källor som läraren har tagit fram, och en i Svenska 1 där läraren och bibliotekarien har gett vissa redskap för att hitta information om en viss författare. Mediateket presenterar samtidigt sin verksamhet och ger verktyg för att hitta det textmaterial som du behöver från naturvetenskapliga källor.

Tid: 12/9 kl 13:55 samt 14/9 kl 07:50

Sökuppgift i Svenska 1 (hitta källor)

Tänkt situation: Du har precis börjat gymnasiet och får i uppgift av din lärare att hämta fakta om en författare inför läsning av noveller, bl a av denna författare. Du och din(-a) gruppdeltagare ska redovisa inför klassen och på så sätt delar ni nyttiga kunskaper med varandra.

Information inför uppgiften: Nu ska du och din grupp hitta bra (eller dåliga) källor för dessa kunskaper och tala om varför de är bra (eller dåliga). Peter berättar om möjliga källor.

Uppgift: Sök källor för er författare. Anteckna vilken typ av fakta ni hittar, t ex. ”Om författarens liv”. Ni ska redovisa kort muntligt. ”Den här källan var bra/ mindre bra för att…

Punkter att få med:

  • Källa: ...
  • Vad handlar källan om?
  • Är källan bra/mindre bra/dålig?
  • Varför är källan bra/mindre/dålig?

Författare:

  • John Ajvide Lindqvist- Kristoffer, Simon
  • Alice Munro- Arvid B, Tobias
  • Inger Alfvén- Alva, Ludvig C, Oliver C
  • Jonas Karlsson- Sara, Oliver J
  • August Strindberg- Edwin K, Edvin B
  • Selma Lagerlöf- Daniel, Ludvig L, Younan
  • Hjalmar Söderberg- Gabriel, Anton
  • Guy de Maupassant- Noel, Patrik
  • Wolfgang Borchert- Linnéa, Clara
  • Stig Dagerman- Harald, Erik, Filippa
  • Ernest Hemingway- Frank, Lisa, Arvid U
  • Edgar Allan Poe- Hugo, Noah, Oscar

Ingång i ämnet

Om vi tar Astrid Lindgren som exempel (nej, tyvärr – jag vet att flera av er nu kikar upp och hoppas att ni kan ta henne som sökämne, men hon är inte med i listan här ovanför…). Vi skall alltså här söka olika källor som kan vara bra för att lösa uppgifter, och det kommer att vara källvalet som vi diskuterar, inte enskilda faktauppgifter. Möjliga källor kan här grovt uppdelas på:

  • Muntliga källor (ni kanske känner författaren, eller känner någon som gör det)
    • Hur nära ursprunget (i vårt fall Astrid Lindgren) är källan?
  • Skriftliga källor
    • Böcker av författaren
      • Om man skall göra en djupare analys av författarens arbete, krävs att man läser en del som den har skrivit. Men förvånansvärt ofta står det en kortare beskrivning av vem författaren är i böckerna, vilket självfallet kan vara någonstans att börja i sökandet)
    • Böcker om författaren
      • Biografier brukar vara väl genomgångna, men ni behöver fundera här på om biografin är skriven av författaren själv eller av någon annan, och vad detta kan göra på trovärdigheten av materialet.
    • Databaser (ex Alex författaredatabas)
      • Beroende på hur mycket som är skrivet om författaren, samt hur nutida författaren är, kan man här tänka kring trovärdigheten, precis som i allt källmaterial.
    • Webbkällor (ex författarens egen webbplats eller en sida som ett fan har gjort)
      • Har författaren själv skrivit materialet på webben, eller är det kanske en bokälskare som skrivit det? Är det förlaget som författar texten? Vad betyder detta för trovärdigheten?
    • Uppslagsverk (ex Wikipedia eller NE på nätet)
      • Hur välskriven är artikeln? Finns det källor och är det möjligt att se vem som skriver artiklarna?

Mediateksintroduktion

Vid lektionen får ni även en kortare introduktion av Mediateket. Om vilka som arbetar här, när vi har öppet och vad man särskilt bör tänka på.

Sökuppgift i Kemi (bedöma naturvetenskapliga källor)

Eleverna skall i grupp först göra ett referat på en text (se längst ner för länkar) från Internet som gör påståenden om proteintillskott och hur de bör användas. Därefter skall ni granska den fakta som finns utifrån följande frågor:

  1. Om det som påstås stämmer med vad naturvetenskapen vet
  2. Utifrån hur naturvetenskaplig forskning skaffar sig kunskap
    • Finns det empiriska fakta som påståendet stöder sig på? Slutsatser måste vara i linje med insamlade data (fakta). Finns det empiriska data eller är det teoretiska resonemang? Finns det verkligen empiriska undersökningar där man samlat in data för att svara på frågan? Hur väl har man undersökt frågan med hjälp av empiriskt insamlade data? Är det bara gissningar eller skattningar?
    • Är det klart hur dessa fakta används som evidens för påståendet (evidens för att besvara frågan)? Empiriska data är inte samma sak som evidens (data görs till evidens med hjälp av giltiga argument). Presenterar man bara fakta eller finns det resonemang som visar hur fakta faktiskt är evidens för påståendet man gör? Om man till exempel gjort studier med djur, hur argumenterar man för att resultaten också gäller för människor?
    • Har studien upprepats? Samma undersökningsmetoder behöver inte ge samma slutsatser. Det är därför man behöver upprepa undersökningar. Det är nästan alltid något som skiljer i olika undersökningar. Det kan till exempel vara olika proteintillskott eller olika personer. Slumpen kan också ofta ha en inverkan, särskilt i små datamaterial eller om det är små skillnader.
    • Har forskare gjort studien i relevanta sammanhang (t. ex. på djur när man drar slutsatser om människor)? Metoderna kan påverka resultatet. Det är därför viktigt att få veta sammanhangen för studien. Gjordes försöket på djur eller människor. Har försökspersonerna fått en enkät eller hur vet man hur mycket de ätit eller tränat? Diskuteras dessa tolkningsproblem i texten?
  3. Var och av vem görs påståendena?
    • Är publiceringen från en privatperson (t. ex. en blogg), ett särintresse (t. ex. ett företag), en journalist (t. ex. en dagstidning) eller en oberoende forskare (vid ett universitet, en högskola eller ett institut).
    • Anges någon vetenskaplig publikation?
    • Har publikationen genomgått peer-review?

Granska en text

Varje grupp granskar en av nedanstående texter.

Denna naturvetenskapliga övning har i huvudsak lånats från Skolverkets material, dock något anpassat.

Referaten kan sedan jämföras med varandra/mot mer naturvetenskapliga som ex livsmedelsverket https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/protein---hur-mycket-ar-lagom.pdf