Sammanfattning av argument för dödsstraff

 

Dödsstraff för våldsverkare* och mördare bör införas 

av bland annat följande skäl: 

.............................................................. 

Det frambringar största möjliga rättvisa för samhället och brottsoffren. Ett straff måste stå i proportion till brottet för att rättvisa ska kunna skipas. Och rättvisa - inte humanitet - måste vara hörnstenen när hänsynslösa våldsverkare och mördare ska dömas.  

Det visar största respekt för den vanliga människans - och särskilt brottsoffrens - okränkbara värde. Samhället erkänner och upphöjer brottsoffrens värde på tydligaste sätt genom att straffa våldsverkare och mördare med döden.  

Det försvarar människans värdighet på starkaste sätt. Människans - brottsoffrens - höghet avgörs också av det straff som utmäts mot våldsverkare och mördare. Att behandla våldsverkare och mördare med omsorg berövar brottsoffren deras värdighet.  

Det bejakar människans naturliga rättskänsla. Det är nedlagt i människan att de grövsta av våldsdåd måste få det strängaste straff. Dödsstraffet tillfredsställer denna känsla mer än något annat straff.  

Det uttrycker - mer tydligt än andra straff - medkänsla och empati med alla brottsoffer och anhöriga. Strängheten i dödsstraffet finns där just på grund av kärleken till brottsoffren. En mer eller mindre omsorgsfull påföljd på anstalt låter i stället brottslingen omfamnas av empatin.  

Det ger många av oss - och särskilt många brottsoffer med anhöriga - sinnesro och sätter en tydlig punkt för brottet. Däremot kommer fängelsedömda våldsverkare och mördare alltid att utgöra ett oroande hot mot människor och vara ett ständigt öppet sår som orsakar människor smärta.  

Det stärker och uppvärderar alla vanliga människors "rätt till liv". Grymma våldsverkare och mördare omfattas däremot inte av denna rättighet liksom inte heller fängelsedömda omfattas av "rätten till frihet". "Rätten till liv" är en mänsklig rättighet som från dess begynnelse godtog dödsstraff.  

Det stoppar effektivt våldsverkare och mördare från ytterligare brott. Brutaliseringen i samhället minskar. Fängelsestraff däremot innebär enligt statistik att många återfall i brott - i fängelset, vid permission, vid rymning, och efter frigivning.  

Det avskräcker mest effektivt från våldsbrott och mord. Det finns vetenskapliga undersökningar som bekräftar detta. Även sunt förnuft och sunt omdöme bejakar att hot om döden avskräcker betydligt mer än hot om fängelsestraff.  

Det skapar ett lite tryggare samhälle för medborgarna. Att brutala våldsverkare och mördare för alltid är borta skapar ett mer fridfullt samhälle. En sådan trygghet kan aldrig fängelse åstadkomma.  

Det visar hur ytterst allvarligt samhället ser på de grövsta brotten. Dödsstraffet uppenbarar brottets ohyggliga allvar på ett sätt som inget annat straff kommer i närheten av.  

Det vittnar om hög moral och rättfärdighet. Den moraliska ondskan i de allra värsta våldsdåd kan inte uppenbaras mer tydligt än när sådant bestraffas med döden.  

Det bejakar människans naturliga och sunda krav på vedergällning. Vedergällning sker när rättsväsendet utdömer ett kännbart straff som svarar mot brottets allvar. Dödsstraff åstadkommer detta på bästa sätt vad avser de allra grövsta våldsdåd.  

Det bejakar straffet som sådant mer tydligt och mer kraftfullt än någon annan påföljd, och det bejakar den enkla tesen att det finns brottslingar som helt enkelt förtjänar döden.  

Det drabbar färre "oskyldiga" i jämförelse med alternativa påföljder. Ty bland fängelsedömda och frigivna är det många som återfaller i nya brott vilket drabbar just "oskyldiga".  

Det går en bred folklig opinion till mötes. (Och den skulle vara ännu bredare om dödsstraffet kunde behandlas objektivt och rättvist i media. Så är inte fallet i dag i Europa.)  

Det avlägsnar ur ekonomisk synvinkel de stötande inslag som alternativen till dödsstraff innebär.

 

*Se Kapitel 1 för definition av "våldsverkare". I Kapitel 2 utläggs varje ovanstående argument utförligt.