Baksidan

Smaken, ekonomin, möjligheten att välja nyttiga komponenter och vetskapen om vad bullarna innehåller är bara några av skälen. Ett bak då och då ger också tillfällen till att göra sig av med rester som alltför länge fått stå kvar i köksskåpen.

Hela proceduren är ganska enkel: Vätska, jäst, mjöl, och fett blandas, formas, jäses och gräddas och bullarna är klara att ätas!

Proportionerna mellan de ingående komponenterna kan varieras inom vida gränser efter tillgång, erfarenhet, tycke och smak. Först måste man naturligtvis bestämma sig för hur många bullar man vill baka och se till att nödvändiga ingredienser och redskap finns på plats.

— Jag föreslår att vi i detta exempel väljer att baka 12 bullar

— Varför just 12 ?

— Jo, på en normalstor plåt kan man placera tre rader med fyra bullar i varje rad.

Du behöver något att blanda ingredienserna i t ex en skål eller en bunke.

Du behöver något att röra om med. Jag brukar använda en stekspade. En degskrapa är också bra att ha. Jag använder en sönderbruten stekspade som degskrapa. En yta att älta degen på behövs också, t ex en plastbricka.

Vi börjar med att hälla ca en halv liter degvätska i en skål eller bunke som rymmer ca fyra, fem liter.

Degvätskan kan bestå av enbart vatten eller av spadet efter bönkoket eller en blandning av bådadera eller kanske med tillsats av en skvätt överblivet kaffe eller te eller av vattnet Du har sköljt ur mjölkkartongen med.

I degvätskan kan Du, om Du vill, lägga ned några av de potatisar som blev över från igår sedan Du mosat sönder dem. Om Du har något annat som länge stått och tagit upp plats i skåpet t ex lite nyponpulver eller gammal våffelmix så kan Du ta detta också. Om havregrynspåsen är nästan tom så kan Du ta tömma den också i degvätskan. Tag tillfället i akt att städa undan resterna. Degen tål mycket men inte hur mycket som helst.

Lite sönderskurna nötter och sötmandel förhöjer smaken. Förslagsvis ca 20 st av var sort. Varför inte rivna morötter? Två finrivna rejäla bamsingar ger färg åt bullarna. En matsked vitlökspulver kan man eventuellt också ha med. En skvätt matolja hjälper till att hålla ihop brödet. I stället för olja kan Du ta några kubikcm smör eller margarin.

Häll nu i en tredjedels liter vetemjöl och rör om i smeten. Smula sönder jästen och rör in den i smeten.

VIKTIGT !

Sätt inte till socker eller salt !!

Det påstås ibland att man måste tillsätta socker för att få igång jäsningen.

Detta är helt fel!

I jäst finns enzym som hydrolyserar polysackarider till förjäsbara sockerarter.

Om Du bara har rätt konsistens på degen så jäser den så det knakar om det.

Jästen kräver inte heller någon salttillsats.

Tillräckliga mängder salt finns naturligt i degens ingående komponenter.

Arbeta nu in ca en liter rågsikt eller rågmjöl i smeten tills det börjar att likna en deg. Du kommer att behöva röra och vända en god stund, kanske ca 15 minuter eller längre, för att degen skall vara i sådant skick att du kan ta upp den på bakbordet (plastbrickan).

Många anser att man måste låta degen jäsa innan man man kan ta upp den på bakbordet. Det är alldeles onödigt. Bullarna jäser på plåten medan ugnen värms upp eller medan Du sysslar med annat.

Om degen är alltför klibbig för att kunna hanteras så får Du arbeta in lite mera mjöl i den innan du tar upp den på bakbordet.

Strö ett tunt lager vetemjöl på bakbordet så att inte degen fastnar för ofta då Du knådar den. Degen får å andra sidan inte vara för torr. En alltför torr deg jäser sämre eftersom det krävs vatten för hydrolysen.

Arbeta ut degen, vik ihop den, arbeta ut den igen och vik ihop den igen och fortsätt med denna behandling åtminstone en kvart och gärna längre. Vänd, knip, vrid, dra och knåda! En utmärkt gymnastik för händer och underarmar (Man kan naturligtvis använda en hushållsassistent om man gillar att diska och trivs med att ha köket fullt av prylar).

Forma degen till en rulle Skär rullen mitt av

Dela båda halvorna mitt itu och dela sedan varje fjärdedel i tre lika delar

Lägg gärna ett bakplåtspapper på plåten så att inte bullarna fastnar. Du kan använda samma papper ett tiotal gånger.

När Du lagt bullarna på plåten kan Du sätta på ugnen. Ställ in den på 225 grader. Plåten kan du ställa ovanpå ugnen så att bullarna får lagom jäsvärme.

Du kan ju ta dej en timmas paus ifrån bakningen för att syssla med något annat medan bullarna jäser.

Medan ugnen värms upp och bullarna jäser kan Du diska eller roa dig med något annat.

Efter ca 45 minuter sätter Du in plåten i mitten av ugnen. Efter tretton minuter i ugnen är bullarna klara.

Nästa gång mäter Du förhoppningsvis inte upp ingredienserna. Det är bara till att ösa på. Blir proportionerna lite fel så märks det snart och då är det lätt att korrigera. Resultatet blir naturligtvis inte lika bra var gång men bullarna blir praktiskt taget alltid ätliga. Du kan alltså knappast misslyckas och med erfarenheten blir resultatet bättre och bättre.

Sätt igång! Improvisera gärna!

Äppelmos och sylt

Tag vara på fallfrukten. Tag bort maskgångar, kärnhus och stötta eller skadade ställen och skär den rensade frukten i ca 5 mm tjocka bitar. Äppelsorter eller mognadsgrad spelar inte så stor roll, men undvik alltför omogna och alltför mogna frukter. Lite päron, plommon, fläderbär eller andra bär kan man gärna ta med. Sätt inte till något vatten!

Det finns en hel del myter beträffande mos- och syltberedning som antingen stöder sig på en ålderdomlig tradition eller som underhålles av kommersiella intressen. Att röra om med en träsked ger bara fördelar om koket är så stort att det behövs en lång sked, men ofta är en vanlig sked att föredra. Tillsats av socker, ascorbinsyra och citronsyra är kommersiella påhitt som är mera till skada än till nytta.

Rensa, men skala inte äpplena!

Sätt inte till vatten!

Kok på svag värme och rör om till botten emellanåt!

Sätt inte till socker!

Socker har ingen funktion som konserveringsmedel såsom påstås

Sätt inte heller till ascorbinsyra eller citronsyra!

När kastrullen är full sätter man den på kokplattan och kopplar på högsta effekt. Efter en eller ett par minuter hörs ett susande ljud och då sätter man genast ned effekten till den lägsta.

Det är stor risk att man bränner vid äpplena och då får man ett fasligt jobb med att få kastrullen ren och man kan tvingas att kasta innehållet. Detta måste alltså till varje pris undvikas. Rör om till botten en stund och lägg sedan på locket och kok på lägsta möjliga effekt.

När äppelbitarna kokat en stund har volymen minskat så att man kan fylla på med ytterligare äppelbitar. Lyft på locket då och då och rör om till botten. Längden av koktiden är en smaksak men kok inte för länge. Mos som innehåller hela äppelbitar är både nyttigare och smakligare.

Den ännu heta mosen kan man fylla i glasburkar eller plastaskar som efter avsvalning kan förvaras i frysen. Glasburkarna kan spricka vid infrysningen om de är helt fyllda.

Sylt av bär tillredes på samma sätt som äppelmos. Konstra inte till det genom att använda gamla kokboksrecept eller recept från livsmedelshandeln. Gör det lätt för dig!

Tillsätt aldrig socker!

Till Gästbok

Underordnade sidor (3): Klimatstörningar Mos&Sylt ny

Mat.doc

(190k)

Rolf Rasmusson,

10 maj 2013 06:29

v.6

Comments