Namnlös


Genealogilänkar:

Introduktion

Genealogi

Släktträd

Folkes krönika

Folkes släktträd

Esters krönika

Esters släktträd

Folke&Ester

Ättlingar till Jöns Sjöholm

Mattias Lundqvist

Rasmus Feuk /Johanna Persdtr

Rasmus Feuks övriga ättlingar

Ättlingar till Rasmus Broberg

Appendix

Bildgalleri

Kostsidan
Jag beskriver här en kosthållning som jag själv har 25 års goda erfarenheter av.
Kanske passar den också för dig !
(Självklart passar den inte för alla!)
 

 

Till Gästboken

Andra länkar:

Limhamn

Limhamnsminnen

1900-tal

Namn

Källor

Rim

Violiner

Hälsosidan

Baksidan

Klimatstörningar

Tester

Twitter

Almanackan

Uppdatering

Bloggar

Flyttade bloggar



 
 
Den som är ute efter recept på läckra rätter eller den som saknar humor 
bör omedelbart lämna denna sida !
Sidan är inte avsedd för frossare utan för folk som vill må bra


God hälsa gör oss vackrare, gladare och mera framgångsrika

Låtom oss börja med kosthållningen, men hälsan beror inte enbart av den.

 

 

Om du tillämpar den kosthållning som här presenteras

så kan detta medföra…

  att du kommer att spara en massa pengar

  att du får ett bättre immunförsvar

  att du kommer att må bättre och blir av med diffusa sjukdomssymtom

  att du får ett minskat sömnbehov och blir gladare

  att du blir smalare och förmodligen mera attraktiv

 

Här beskrives hur man praktiskt tillämpar en livsstil med stort vegetariskt inslag 

Detta innebär inte att man behöver bli vegetarian!

I texten förekommer länkar till några artiklar, som styrker resonemanget med vetenskapliga fakta 

En reservation:

Barn under uppväxt och personer i hög ålder kan ha andra behov.  Sidan riktar sig till personer i ett åldersintervall ungefär mellan 25 och 85 år 


 
 
 Rött kött kan man avstå ifrån!

Det finns inga garantier för att handelns köttprodukter kommer från friska djur som inte behandlats med hormoner eller antibiotika.  Verkningarna av de tillsatser som alltid finns i processade och malda köttprodukter kan inte alltid förutsägas. 

Det går alldeles utmärkt att helt avstå från rött kött.
 
Vi är nu sex miljarder fler människor på jorden än för ca 100 år sedan och fler blir vi i ett ökande tempo, men köttproduktionen kommer att stagnera. Det finns anledning att vänja sig vid en föda med ett större  vegetabiliskt inslag innan man blir tvungen.
 
Svinaveln upphör kanske redan inom några decennier. 
Det gamla talesättet "Du blir vad du äter" stämmer ganska bra t ex då det gäller  sammansättningen av ditt kroppsfett.
Detta är något att tänka på för den som äter mycket griskött (förr med en bättre benämning kallat "fläsk")
 
Svinuppfödaren Koloman Szupan i Straussoperetten Zigenarbaronen var starkt präglad av sin verksamhet.
Titta på folk i din omgivning och gissa vad dom äter!
 
Det blir svårare att avveckla nötaveln eftersom vi fortfarande anser oss vara beroende av mejeriprodukterna och en del biprodukter som t ex läder och lim. Men nöden har ingen lag. Fortsatt ökad köttproduktion kommer att försvåras av resursskäl och  miljökonsekvenser och på grund av att kunskapen ökar om  negativa hälsoeffekter av rött kött.
Det är heller inte säkert att mejeriprodukter som filmjölk och yogurt, som traditionellt ansetts vara hälsosam föda, i verkligheten är så nyttiga för vuxna personer.
 
Å andra sidan är kanske inte heller storskalig spannmålsodling särskilt miljövänlig. Vilt är bäst oavsett om det är animaliskt eller vegetabiliskt. Ännu har många av oss möjlighet att välja, men sanningens minut närmar sig.
 
OBS! Jag har inte påstått att man inte kan äta kött, men det är oftast bäst att avstå. 
Det är aldrig bra att vara fanatisk och det är ganska naturligt att ibland vara inkonsekvent.
 
 

Det är inte bara den egna hälsan som är viktig.
Det är också viktigt med en livsföring som inte inkräktar på andras möjligheter till god hälsa!
Den som skadar sin kropp genom osund livsföring skadar därmed också andra!

 
 
Skynda långsamt!
 
Att tvärt ändra sin kosthållning är inte så lämpligt. Tarmfloran kräver omställningstid.
Det är alltid lämpligt att ha en skål med sallad som komplement till den vanliga måltiden oavsett vad den består av. Den som inte redan har vant sig av med att äta kött, kan  göra inslaget av kött mindre och mindre dag efter dag samtidigt som innehållet i salladsskålen ökas mera och mera. Det röda köttet kan så småningom ersättas med fisk. När man efter en ca en månad är uppe i en salladsvolym av ca en halv liter (volymen är individuell beroende på din egen kroppsvolym och annat) så kan man börja att avstå från sitt köttätande. Fisk behöver man inte heller äta mera än kanske ca en eller ett par gånger i veckan.
 
Maten bör inte innehålla en alltför stor del av osmältbara komponenter.
Om man ger akt på huru kroppen reagerar kan minska eller utesluta sådant man inte mår bra av. Vi är alla olika.
 
Tillredning av mat behöver inte alltid innebära någon form av värmebehandling
Kan det verkligen vara bra att stoppa i sig rykande het mat och skållheta soppor och drycker? En del rätter är förvisso att föredra varma, men man bör se upp med för hög värme!
 
En råkostsallad kan å andra sidan ibland kännas alltför kall, i synnerhet då man själv känner sig en aning frusen. Visst kan man värma den en aning i mikrovågsugnen, men i så fall mycket lite om man vill ha kvar smaken. Det är heller inte nödvändigt att skölja grönsakerna i iskallt vatten.
Alltså! Inte hett och inte iskallt! Lagom!
Om man vill ha salladsblandningen lite varmare så kan man koka några sönderskurna tomater några minuter i sitt eget innehåll ( sätt inte till något vatten! ) och därefter röra ned dem bland de råa grönsakerna. Att salladen kanske också redan innehåller bitar av råa tomater är ingen nackdel. Att blanda rått med kokt har näringsmässiga fördelar. Lite äppelmos kan man mycket väl ha i salladen tillsammans med färska äppelbitar eller kokta morotsbitar ihop med råriven morot

Ätligt ogräs
Kirskål, målla, nässla, lommeört, nattljus, mynta, oregano, libbsticka, citronmeliss ....... är exempel på ogräs som man kan äta. Det finns flera skäl att göra detta. Men allt ogräs är inte ätligt
 
  
      Kirskål                                                           Pilört                                            Citronmeliss
 
 
De som av någon anledning tills vidare vill fortsätta att äta kött behöver för den sakens skull inte avstå från ogräsets välsignelser.
 
Man får ytterligare ett skäl till att rensa rabatterna och man får en anledning att skaffa sig nyttiga kunskaper. Man behöver inte köpa dyra preparat i hälsokostbutiken och kanske man dessutom ibland kan undvara mediciner. Ogräsrensning innebär kroppsaktivitet som ytterligare främjar hälsan.
 

Ogräs gör dig smal och sund

Rött kött gör dig skral och rund


     
Dragon                     Oregano                       Mynta                     Jättenattljus första året     Jättenattljus andra året       Libbsticka
 
Har man en god hälsa så är man som regel både starkare, vackrare och gladare. Den som är frisk, stark, vacker och glad är t ex gynnad på arbetsmarknaden och har större förutsättningar att lyckas i eget företagande. 

För egen del började jag tyvärr för sent i livet med sunda matvanor för att hinna bli vacker, men man får vara glad ändå. Vi har alla olika förutsättningar, men ingen mår sämre av sund livsföring och kost.

Andra, och i många fall bättre bilder på användbara och lätt funna örter finns på sidan linnaeus.nrm.se/flora/ eller sidan http://www.stacken.kth.se/~noora/kryddor/atillo/atillo_svenska.html 

 
Kirskål och jättenattljus
 
Många förbannar kirskålen i rabatterna, men om man ser till att den bara får växa där man kan hålla den under kontroll är den en välsignelse. En god metod är att låta den frodas i god jord som avgränsas av kantsten i gräsmattan, tuktar den och ser till att avlägsna alla blomställningar (se till att den inte sprider sig in på grannens tomt!). En halv kvadratmeter räcker till för hela ditt behov från mitten av april till slutet av oktober. Inte enbart bladen utan även stjälkarna hör hemma i salladsskålen sedan du klippt sönder dem i småbitar
 
Du hittar kirskål också i parker, i skogen och på vägrenar men du kan aldrig vara säker på att den där inte blivit besprutad ( t ex av hundarna eller andra djur!)
Jättenattljuset visar sig på sensommaren första året som bladrosetter. Du kan skatta dessa rosetter på ca hälften av deras blad om du behöver dem till din sallad eller skörda hela plantan med rot och allt. De rensade och sköljda rötterna finhackar du och lägger även dem i salladsskålen.
Av bladrosetterna utvecklas under andra året en ståtlig växt som kan bli nästan manshög. Den blir under högsommaren och fram till oktober översållad av vackra gula blommor som slår ut vid skymningstid. Även knopparna och blommorna går att äta.

Hälsokostbutikens dyra produkter kan man strunta i
Nästan allt vad de har att erbjuda finns gratis eller nästan gratis att tillgå!
Man bara ändrar en aning på sina kostvanor
 
 
Enbart ogräs kan man inte leva av
Odlade grönsaker är också bra såvida de inte innehåller bekämpningsmedel eller andra gifter. Egna odlingar är naturligtvis pålitligare. Frukt, bär, svamp och nötter kan också ingå i kosten. 
Champinjoner bör inte ätas råa och t ex musseroner måste upphettas över vattnets kokpunkt. Champinjoner har man anledning att vara särskilt försiktig med eftersom de innehåller fenylhydraxiner och agaritin, ämnen som visat sig vara mutagena vid djurförsök. 
Höstmusseroner

På sidan http://www.svampguiden.com/ finns bilder och beskrivningar på såväl ätliga som oätliga svampar
 
 
Ätlig blast
Oavsett om du köper morötter, rädisor och lök eller om du har egna odlingar så skall du veta att även blasten går att äta. All blast är dock inte ätlig!
Klipp av blasten, skölj den och använd den sönderklippt i din sallad. Blasten är oftast inte lika hållbar som själva rotfrukten och bör därför konsumeras först. De avblastade morötterna, rädisorna rödbetorna eller lökarna kan du spara flera dagar.
 
Att titta på kändisars och TV- kockars matlagningsprogram och läsa matlagningstidskrifter och livsmedelshandelns recept leder helt fel. Att jaga smaksensationer och frossa i saltade och sötade rätter tillagade av exotiska och dyrbara råvaror leder på sikt till ohälsa.
 
Att äta måttligt av mat som man bereder av råvaror från närområdet och undvika tillsatser av raffinerat socker och salt är bättre.

 

Massor av människor i världen har ingen möjlighet att välja vad de vill äta !
För dem gäller det att överleva genom att hitta vad som helst som kan stilla deras värsta hunger
De har inga överflödskilon att banta bort. Någon fettsugning behöver man inte där.
Vi som har valmöjligheter kan leva enkelt men ändå gott och sunt utan att förslösa egna eller andras resurser.
 
 
Gurkor och succini brukar man vanligen äta omogna och gröna,
men om man fått en stor skörd hinner de kanske en del av dem
bli mogna och gula innan det är dags att konsumera dem.
Det går alldeles utmärkt att äta dem mogna (men inte övermogna!).
Fröna kan man ta tillvara som utsäde.
 
 

Låtom oss ta vara på vad naturen bjuder och leva på räntan utan att tära på kapitalet!

 

 
Rensa grönsakerna/ogräset från skräp och lägg det i en plastlåda. Spola på vatten och skaka några gånger så att jord och främmande partiklar sköljs bort. Låt lådan stå lutande en stund så att vattnet rinner av. Den fuktade grönskan håller sig fräsch flera dagar i lådan om den förvaras i kylskåpet med löst pålagt lock.
 
 Ett vegetariskt middagsmål
(men Du behöver inte bli vegetarian. Nästa gång äter Du kanske fisk till grönsakerna!)
Sönderklippt kirskål, sönderklippta blad av nattljus, blad av oregano och/eller citronmeliss, mynta, pilört, en eller ett par sönderskurna tomater, hackad slanggurka, ett sönderskuret äpple och lite  på lämpligt sätt förbehandlade sötmandlar, hasselnötter och/eller jordnötter efter behag samlas i en skål. En näve bönor eller kikärtor som kokats ordentligt efter blötläggning är bra för mättnadskänslan (obs! blötläggningen och kokningen är mycket viktig då det gäller baljväxter).
Detta är bara ett exempel. Du har säkert fantasi nog att komponera din egen blandning

En kaffekopp tomatpuré, äppelmos eller flädersylt (ca en dl eller mera om så önskas) kan man röra ner i blandningen. Någon gång kan i stället röra ned lite filmjölk eller yoghurt. Om Du använder sylt eller mos bör den vara gjord utan tillsats av socker eller syntetiska ämnen (se Syltsidan !).

Jag beskriver en laktovegetarisk måltid trots att det beträffande vissa mejeriprodukter, i synnerhet mjölk och grädde, finns det anledning till en viss återhållsamhet. Yoghurt, filmjölk och ost kan användas för att tillföra koppen kalcium och D-vitamin, men mjölk är inte nyttigt! 
Man har funnit att frakturer och även en något kortare livslängd, framför att hos hos kvinnor, har samband med  hög mjölkkonsumtion. Man antar att detta beror på galaktos som bildas vid hydrolys av mjölkens laktosinnehåll. Man finner inte samma samband för produkter som yoghurt, fil och ost.
(Referenser nederst på sidan).

Man kan fråga sig vad det beror på att man mår så bra av grönsaker.


Möjligen ligger en del av förklaringen i följande:

I spenat och alla andra gröna blad finns kloroplasterna som ombesörjer fotosyntesen inlåsta i cellulosastrukturer. I kloroplasterna finns också thylakoiderna som är membranstrukturer som innehåller fosfolipider, mineraler och en mångfald av olika proteiner. Förtäring av thylakoider har visats ha sänkande effekt på blodfetter och blodsocker. Mättnadskänslan bibehålles längre än vid förtäring av fett och kolhydrat och sötsuget försvinner 
(Referenser nederst på sidan). 

Men det uppges att det krävs kilovis av gröna blad för att nå upp till det dagliga näringsbehovet av thylakoider och att dessutom dessa inte är helt tillgängliga förrän cellulosastrukturerna brutits ned. Det krävs att bladen behandlas så att thylakoiderna kan extraheras eftersom vår matsmältningsapparat inte förmår att bryta ned cellulosan.



Så är det nog, men den thylakoidmängd som är tillgänglig även i en liten obehandlad grönsaksmängd kan ha viss effekt och dessutom lever vi ju icke allenast av thylakoider.

I vissa vegetabilier kan finnas ämnen som i för stora doser kan skada din kropp, men de skadliga ämnena är inte av samma slag i de olika växterna. Vissa antioxidanter behöver vi men alla är inte odelat nyttiga.
 
Det är därför viktigt att ha ett stort antal olika vegetabilier i blandningen. Om man har tio komponenter i blandningen behöver man bara 100 g av vardera för att uppnå en portion som väger ett kg, vilket förhoppningsvis innebär att inga ämnen kommer upp i några skadliga nivåer. Av samma skäl är det klokt att inte ha samma sammansättning på blandningen dag efter dag. Med vegetabilierna får man i sig magnesium (från klorofyllet), kalium och andra viktiga mineral
 
En grönsaksblandning av volymen ca drygt en halv liter, som Du rör ut med filmjölk, tomatpurè, sylt eller mos  efter tillsats av lämpligt förbehandlade nötter, mandel eller bönor (kokta!), blir en lagom måltid för en normalviktig person av medellängd. Skålen bör rymma drygt en liter och du äter lämpligen ur den med sked.
 
Volymen av måltiden kan tyckas uppseendeväckande stor men större delen av innehållet i vegetabilierna utgöres ju av vatten och fiber. Måltidsdryck är helt överflödigt.
 
Mättnad
Trots en imponerande volym (nästan ca en halv liter) kommer Du kanske inte att känna fullständig mättnad. 
Efter ett par timmar vill du kanske ha en ostsmörgås eller något liknande. Detta är helt i sin ordning, men det bör inte bli en vana.
Men det är bättre att sätta till mättade komponenter bland grönsakerna så att man inte känner behov av smörgåsätande.
Att maten ger en bestående mättnad är viktigt om man vill undvika frestelsen att småäta mellan måltiderna.
Fett bör ingå i kosten och bidrager till mättnadskänslan (beskrives nedan).

Om man har nötter och lite bönor eller ärtor (svällda och kokta!) i grönsaksblandningen håller mättnadskänslan betydligt längre men det är då mycket viktigt att man har förbehandlat dessa på ett korrekt sätt.
 
 

Förbehandling

 
Alla har vi väl redan som barn fått lära oss att man skall tugga maten väl.
Men detta är inte tillräckligt i många fall!.
 
Hur väl Du än tuggar en morot kommer likväl det mesta av den passera genom din kropp utan att ha lämnat ifrån sig sina nyttigheter. Den är inte ens tillräckligt finfördelad även om Du river den på rivjärn och därefter tuggar den väl. Några minuters kokning rekommenderas, men man kan gärna blanda in små mängder råriven morot bland det kokta.
 
Sötmandel, hasselnötter och solrosfrön kan man eventuellt mala i en hushållskvarn, men t ex jordnötter och en del av solrosfröna kan man ha hela för att få lite tuggmotstånd och göra maten smakligare.
 
Det bruna skalet omkring nötter, sötmandel och en del cerealier innehåller skadliga ämnen, antinutrienter, som kan elimineras med lämplig förbehandling (t ex uppkok. rostning eller blötläggning).
 
Sötmandel kan  upphettas till kokning i vatten och kan därefter befrias från skalet genom att man klämmer dem mellan tumme och pekfinger. För nötter kan upphettning i ugn och/eller ett dygns blötläggning med flera byten av blötläggningsvattnet rekommenderas.


Saltet måste bort!

I handeln finns påsar med jordnötter som är rostade och saltade. Det är bekvämt att använda dessa eftersom man då slipper den tidsödande skalningen. I så fall måste man se till att man avsaltar jordnötterna innan man lägger ned dem i salladsskålen.
 
Avsaltningen kan ske på följande sätt:
En mugg eller en syltburk fylld till en tredjedel med jordnötterna fylles till mera än hälften med vatten. Man täpper till öppningen med handflatan och skakar kraftigt och släpper därefter ut vattnet genom att lätta en aning på handflatan. Efter att man upprepat denna procedur med rent vatten tre gånger är jordnötterna tillräckligt avsaltade för att kunna användas. OBS! Salt eller salta tillsatser förstör hela idén med vegetarisk kost!!

Nötter, bönor, ärtor...

I jordnötternas fett ingår arkidonsyra, en omega-6-fettsyra som har betydelse för ögon och hjärna. Omega-6-fettsyror med för kroppen positiva egenskaper kan bli direkt skadliga om de tillföres eller produceras av kroppen i allt för stora mängder. Av detta skäl bör man nog inte äta massor av jordnötter dagligen. Av liknande skäl är det inte heller lämpligt att  äta mycket solrosfrön var dag. Variation av komponenterna i salladen är mycket viktig.
 
Bönor eller ärtor ska man absolut inte äta råa.  En del proteiner, s k lektiner som förekommer i växter är ofta nyttiga men i de råa baljväxterna är de skadliga och det förekommer troligen även andra gifter i bönorna som man vill ha bort, t ex antinutrienter, dvs ämnen som blockerar viktiga enzymers verkan.
 
Man kan ha som daglig rutin att efter maten lägga en näve bönor, ärtor eller linser i en kastrull med vatten som förberedelse till nästa dag. Lägg ett lock över kastrullen. Blötläggningsvattnet kan ibland lukta ganska illa.
Bönor eller ärtor skall ligga i blöt ett dygn eller åtminstone flera timmar innan användningen. Kikärtor behöver kanske lite längre tid. Blötläggningsvattnet bytas ut några gånger (krukväxterna behöver vattnas!!). Fytinsyran, som förhindrar upptag av vitaminet niacin och mineral, blir man av med när man häller ut blötläggningsvattnet.
Blötläggning rekommenderas även för nötter och mandel så att det bruna skalet som innehåller fytinsyra kan avlägsnas. Man får då även bort andra antinutrienter.
Om Du vill ta vara på blötläggningsvattnet för bevattning så kan Du förvara det utomhus (lukten!)
Efter blötläggningen kokas bönorna/ärtorna i nytt vatten ca 10 minuter. Kokvattnet är i motsats till det giftiga blötläggningsvattnet värt att ta vara på, Du kan använda det i en soppa eller som degvätska när Du bakar (Baksidan).
Baljväxt- och kålätande har ibland oförtjänt kommit i vanrykte:
 
Ärtor och bönor är bra för ditt hjärta
Ju mera du äter dess mer kan du fjärta
Ju mera du fjärtar dess bättre du mår
Ät ärtor och bönor så ofta det går
 
Riktigt så är det nog inte!
Att baljväxter skulle vara speciellt nyttiga för hjärtat eller att överdriven flatulens har betydelse för att må bra kan nog ifrågasättas, men det finns ju också fördelar.
Risken för gasbildning gäller bara om man äter stora portioner av enbart baljväxter, kål och rå lök. Man kan ta vara på fördelarna och slippa nackdelarna om man bara äter små mängder i en rejäl grönsaksblandning som innehåller likaledes små mängder av ett stort antal andra komponenter. Om man nöjer sig med ungefär tio eller tjugo bönor per portion kan man lugnt delta i sällskapslivet. Vad som är lagom mängd är naturligtvis individuellt. Man kan ju prova sig fram och eventuellt minska eller öka mängden.
Flatulens, anaeroba bakterier och oligosackarider i nedre delen av matsmältningskanalen kan Du läsa om här.
 

 
Samma grönsaksskål dag efter dag?
Javisst! Men med variationer av sammansättningen
 
Sammansättningen av blandningen kan varieras alltefter tillgången av ogräs i trädgårdsrabatterna, grönsaker i grönsakstäpporna eller i handeln. På våren kan man lägga till lite späda tallskott som man klippt sönder. Äppelsorterna kan varieras eller ersättas av päron. Bladen av jättenattljus kan ersättas av kinakål, isbergssallad, romansallad, rädis- eller morotsblast.
 
Om man ser till att färgerna blått, rött och grönt finns representerat i blandningen så får man som regel också tillfredsställt kroppens behov av mineraler, antioxidanter och C-vitamin.
 
En grönsallad av detta slag kan man ha som huvudmål dag efter dag under lång tid. Nötter (eller kokta bönor) är det stående inslaget hela tiden medan inslaget av ogräs och övrig grönska, rotgrönsaker, frukt och bär och annat får variera alltefter tillgång eller smak. Om man inte vill ha filmjölk eller yoghurt kan man ta lite äppelmos eller lite kokta tomater i stället. Man använder sin fantasi, varierar och provar sig fram.
 

 
Är det gott?
 
Tja! Det är ju en smaksak! Ibland kan man råka få till en blandning som är riktigt läcker, men ibland blir smaken lite sisådär.  Var glad att Du kan välja din mat eller att Du över huvud taget har mat på bordet.  Alla är inte lika lyckligt lottade. Den som avsiktligt väljer en livsstil som skadar den egna kroppen skadar därmed även andra. Det är viktigare att maten är nyttig än att den är läcker.
 
Föredrar Du lagom mycket mat som smakar acceptabelt och som Du mår bra av eller vill Du ha massor av utsökt läcker mat som Du blir fet, ful och sjuk av?
Vilket är viktigast?
 
Övriga mål
Någon gång i veckan, eller när man känner för det kan man bryta av med lite stekt sill och potatis, kokt horngädda, lax, makrill eller annan fet fisk. Du kompletterar fisken med sönderklippt kirskål, gräslök och andra nyttigheter från växtriket.
En välsmakande maträtt som icke är att förakta består enbart av kokt potatis och en klick margarin med lite pressad vitlök eller vitlökspulver (man kan ju avstå från umgänge någon gång då och då). Det behövs inget sovel! Margarinets innehåll av enkelomättat fett och eventuella transfettsyror kan passera eftersom Du inte äter detta oftare än kanske en gång per månad. Men salladsskålen skall alltid finnas med som komplement.

Kokta potatisar som eventuellt blir över platsar alldeles utmärkt i morgondagens salladsskål eller skivade med lite peppar (men absolut ingen salt!) på morgonmackan jämte gräslök eller något annat grönt.

I de fall då en måltidsdryck skulle behövas vill jag på det varmaste rekommendera rödbetssaft.
Rödbetssaften tillverkar man själv, gärna med rödbetor från egna odlingar.

Befria rödbetorna från blast och rottrådar och tvätta noggrant bort all jord och koka dem. Koktiden varierar från 20 till 40 minuter beroende på storleken av rödbetorna. Blasten är hållbar flera dagar och kan användas i sallad eller som smörgåspålägg. De kokta rödbetorna är också hållbara några dagar och kan användas på samma sätt skurna som skivor eller tärningar.
Rödbetssaften utgöres av det avsvalnade kokvattnet. 

Rödbetssaften  är välsmakande och har en dokumenterat blodtrycksänkande verkan.
 
Om kroppens näringsbehov skulle tillfredsställas av enbart vegetabilier skulle volymen behöva mångfaldigas, men Du äter naturligtvis även annat än vegetarisk kost. Mängden fiber och andra osmältbara beståndsdelar får inte heller bli alltför stor. Cellulosa klarar inte din mage av att bryta ner eftersom du som läser detta förmodligen inte är en kossa.
 
Det finns kanske också en risk att energiåtgången för kroppens bearbetning och smältning av födan blir större än energiupptaget. Men grönsaker har man alltid som ett komplement, oavsett vad man äter, även när huvudmålet inte består av den ordinarie salladsskålen. Någon gång i veckan, eller när man känner för det kan man bryta av med lite stekt sill och potatis, kokt horngädda, lax, makrill eller annan fet fisk. Du kompletterar fisken med sönderklippt kirskål, gräslök och andra nyttigheter från växtriket.
En välsmakande maträtt som icke är att förakta består av kokt potatis och en klick margarin med lite pressad vitlök eller vitlökspulver (man kan ju avstå från umgänge någon gång då och då). Det behövs inget sovel! Margarinets innehåll av enkelomättat fett och eventuella transfettsyror kan passera eftersom Du inte äter detta oftare än kanske en gång per månad. Men salladsskålen skall alltid finnas med som komplement.
 
Antalet måltider per dag är individuellt och beror på flera faktorer som t ex praktiska omständigheter, miljö och personliga behov. Somliga tycker att tre mål om dagen räcker andra menar att fem mål behövs.
 
Det är lämpligt att alltid komplettera måltiderna med en salladsportion oavsett vilken måltid som väljes.
 
Oavsett vilket pålägg Du har på smörgåsen, — ägg, ost eller något annat —, så kan man också lägga till några salladsblad, lite riven morot, några skivor rädisor eller något annat rått och gott.
 
Den sammanlagda dagliga dosen av vegetabilier kan bli ca ett halvt kilogram eller kanske mer.

 
Exempel på måltidsschema
OBS! Ett exempel, inget rättesnöre!
 
Tidpunkterna och antalet måltider måste oftast anpassas till arbetstiden. Annars väljer du vad som passar just dej eller din familj. Hur mycket du behöver  äta beror bland annat av din kroppsvolym, av speciella personliga behov eller kanske av din ekonomi.
 
Kanske ser det ut såhär:
Kl 8.00
Kaffe (te eller annan dryck) ett kokt ägg och en rågbulle. Baksidan
Ibland kan man istället för smör breda på ett lager sockerfri blåbärssylt på bullen som man täcker med salladsblad och en ostskiva.
Någon gång i veckan kan man ersätta bullen med en brödskiva med hackad gul lök och stekt ägg .
Någon kanske föredrar en tallrik gröt.
Kl 13.00
Kaffe (te....) och en halv rågbulle med sockerfri sylt och sallad. Ibland ett kokt ägg. Någon gång, när man känner för det, kan man i stället ta en fralla med smör. Vitt bröd och mejerifett hör visserligen inte till det nyttigaste men någon enstaka gång kan det passera. (Många föredrar nog att lägga huvudmålet kl 12 eller kl 13.)
Kl 18.00
Huvudmål med stort vegetariskt inslag.
Undantag: Några gånger per vecka kanske det smakar gott med lite stekt sill och potatis eller kanske lax eller makrill. Gärna saltvattensfisk men saltad fisk bör man undvika! Komplettera alltid med vegetabilier!
Kl 21.30
En smörgås med ett salladsblad, en banan, ett äpple eller något annat litet och gott.
 
Det påstås ibland att det är bättre med flera måltider per dag då man bara äter lite än få måltider då man äter mycket och kanske är det så. I vilka fall som helst så är det olämpligt att äta så mycket att man inte känner hunger när det är dags för nästa måltid. 

Men kanske är alla måltidsschemata onödiga. Djur äter bara då de känner hunger eller när mat finns tillgängligt. Det kan kanske inte skadar hoppa över en måltid då och då eller åtminstone att äta mycket lite en eller ett par dagar emellanåt. Fastedieter som 5:2 eller 6:1 har fått en del vetenskapligt stöd.
Regelbundna måltider har uppkommit som följd av samhällets behov av regelbundna arbetstider. Regelbundenhet har också fördelar beträffande matsmältning och tarmtömning.
 
 
Vilken mat är bäst?
Min bedömning är naturligtvis subjektiv och olika individer har också olika behov.
 
Utifrån egna erfarenheter kan jag gradera nedan listade kostalternativ i en 10-gradig poängskala där 10 poäng motsvarar den optimalt nyttiga kosten. Det förutsättes att det vegetariska inslaget i kosten är mångsidigt med varierande sammansättning dag för dag och att inte någon av komponenterna överdrives.
 
Naturligtvis gäller särskilda villkor för t ex diabetiker, glutenöverkänsliga (celiaki), laktosintoleranta, nötallergiker och många andra. men detta ligger tyvärr utanför mitt kompetensområde.  
Huvudbudskapet undvik rött kött, salt och raffinerat socker gäller dock generellt.
 
A. Vegankost. 3 poäng
Att enbart leva på föda från växtriket är nog svårt, men det finns folk som anser att det är möjligt.
 
B. Laktovegetarisk kost. 6 poäng
En rätt komponerad växtdiet i kombination med mjölkprodukter kan man nog klara sig på en tid.
 
C. Vegetarisk och/eller laktovegetarisk kost med ägg. 8 poäng
Alternativen A. och B. är råkostsallader som inte kräver några tillagningsprocesser som innebär värmebehandling. Bönor och vissa kålsorter, t ex rödkål och majrova, bör dock vara kokta om de skall ingå. Detta gäller även vitkål i större mängd. Kål kan göra dig hyperaktiv så att du får svårigheter med nattsömnen! Denna varning gäller inte för kirskål som egentligen inte är en kålsort. Kirskål går att äta i stora mängder. Kompletterar man denna diet med ett kokt eller stekt ägg några gånger per månad är man nog på den säkra sidan.
 
D. Vegetarisk kost med ägg och fet fisk. 10 poäng Bäst!
Rätt förberedd vegetarisk kost (ibland laktovegetarisk) kompletterad med ägg och fisk, i synnerhet fet fisk, några gånger i veckan är förmodligen idealkosten.
 
E. Laktovegetarisk kost med ägg, fisk och fågel. 7 poäng
Att lägga fågel till laktovegetarisk kost som kompletteras med ägg och fisk ger troligen inga fördelar.
Alternativen C, D och E förutsätter att ägg, fisk och fågel kokas/stekas. Rå äggvita innehåller ämnet avidin som förstör B-vitamin. Råa ägg kan också innehålla virus och andra sjukdomsframkallande ämnen
 
F. Konventionell kost med rött kött och köttprodukter och potatis. 4 poäng
En konventionellt sammansatt kost som inkluderar rött kött och inälvsmat kan ibland vara skadlig.
 
G. Köttrik kost utan vegetabilier. 1 poäng Sämst!
En kost dominerad av rött kött utan, eller med ett minimum av vegetabilier leder säkerligen till ohälsa.
Alternativen F och G innebär som regel för hög konsumtion av salt. Rökta produkter ingår ofta. Restaurangmat och handelns färdigrätter kan innehålla fett med hög halter av transfettsyror, raffinerat socker, konserveringsmedel, livsmedelsfärg, konsistensgivare, starka kryddor, rengöringsmedel mm och en alldeles för hög salthalt.
 
Ovanstående lista handlar om det centrala i kosten t ex dagens huvudmål. Härtill kommer vanligen andra inslag som kan vara mer eller mindre nyttiga t ex bröd, kaffe, te, alkohol mm.
 
Kaffe är uppiggande. Kaffebröd hör inte precis till det nyttigaste, men förekommer ofta t ex på fikarasten på jobbet. Det gäller att få i sig så lite som möjligt av detta. Man kan äta långsamt av brödet genom att ta minimala munsbitar (nästan som smulor) och tugga väl. När kaffekannan är tom är behovet av tilltugg borta. Det som blir över av brödet kan man spara till nästa gång. Den sociala samvaron på fikarasten är  viktig men knappast kanelbullen.

Mat som smakar bra behöver därför inte vara skadlig, snarare tvärtom, men viktigare än den kortfristiga njutningen vid matbordet är att må bra även då man inte äter.
 
 
Mat som är söt, salt och rökt bör man se upp med!
 
Skälen till att den rökta och den salta smaken är så uppskattade beror på vår mattradition.
Förr hade man inte tillgång till så många metoder att bevara mat under längre tider. Rökning och saltning var de vanligaste konserveringsmetoderna.
 
Under tidernas lopp har man vant sig vid dessa smaker och lärt sig tycka om dem. Att röken innehöll fenoler och andra cancerogena ämnen visste man inte och en överdriven saltkonsumtions skadlighet för hjärta och kärl kände man inte heller till. Problemet med att salt binder vatten till vävnaderna löste man genom ett kopiöst öldrickande. Rent vatten var ofta en bristvara, åtminstone i städerna.
 
Det hårda kroppsarbetet krävde energirik föda. Kölden kunde man lättare stå ut med om man höll kroppen varm genom ätande. Mat med stort innehåll av fett och fettbildande kolhydrater var eftertraktad. På så sätt vande man sig och lärde sig tycka om den feta och söta smaken. Nu, då kroppsarbetet har blivit allt lindrigare och när vi i energifrosseriets tidsålder lättare kan hålla kylan borta, finns fortfarande förkärleken till fettet kvar. Fett av rätt slag och i måttliga mängder behöver vi, men koksalt och raffinerat socker bör undvikas.

 
Saltar du maten i onödan ?

Både natrium- och kloridjoner har betydelse för vissa kroppsfunktioner, men oftast förekommer de i tillräcklig omfattning naturligt i kosten.
Många saltar vanemässigt sin mat innan de ens har smakat på den.
Gatukök, krogar och enklare restauranger tillhandahåller oftast mat som är saltat intill giftighetsgränsen. Saltintaget ökar törsten, vilket naturligtvis är fördelaktigt sett ur krögarens synpunkt.
En del sjuka personer och äldre pensionärer, som tyvärr inte har något annat val än livsmedelshandelns färdigrätter och soppor, måste hålla till godo med nära nog hälsovådligt översaltad mat.
 

 
Vegetariska rätter ska aldrig saltas
(...och inte andra rätter heller!)
 
Kockar och "kändisar" i TV-rutan häver drivor av salt i maten oavsett vilken typ av mat de bereder i de av livsmedelshandeln ofta sponsrade matprogrammen. Var medveten om att din konsumtion av salt och socker ligger i handelns intresse eftersom detta triggar kroppens sug  efter deras övriga produkter.
Saltning av sallader och t ex rätter av saltvattensfisk är helt olämpligt. Möjligen kan andra smaktillsatser användas om man verkligen anser det nödvändigt dölja den naturliga smaken.
 
Det finns folk som ägnar sig åt att komponera ”vegetariska rätter” som de lagar till på spisen eller i ugnen och försöker få rätterna att till smak och utseende likna kötträtter. Det spårar ut totalt med ”vegetariska receptet” på ”vegetarisk korv” eller ”vegetarisk biff” där koksalt ingår. En meny som innehåller sådana fjantigheter är ett kriterium på en dålig restaurang.
Det kan undantagsvis vara motiverat att tillföra kroppen salter i särskilda situationer t ex vid vissa sjukdomstillstånd eller vid stark svettning på grund av kroppsansträngning i hög temperatur, men andra salter än koksalt kan då komma ifråga.  I normala fall har man anledning att vara återhållsam med saltandet.


Man hör tyvärr ofta påståendet att koksalt är helt ofarligt eftersom överskottet avlägsnas med urinen. Detta grundar sig på en total missuppfattning.
Bordssalt består till mer än 99% av natriumklorid, som i lösning ger enbart fria natrium- och kloridjoner. Jonsammansättningen i svett och urin är däremot en helt annan. Ett överskott av natriumklorid finns kvar i kroppen under obestämd tid och innebär påfrestningar på kärl och cellmembran. 

Om du saltar i din mat
blir du trött och slö och lat
Alldeles för mycket salt
finns det redan överallt !


Fet mat
 
Beträffande fett har uppfattningarna varit många och delvis motstridiga från 1900-talets mitt fram till nu.
Fett är nödvändigt  för att kroppen skall kunna ta upp vissa fettlösliga vitaminer, vitamin A, D, K och E. Hjärnan behöver också både fett och kolhydrater, men inte så mycket som många stoppar i sig.
 
Vegetabiliskt fett med fleromättade fettsyror (i regel flytande) har under flera decennier ansetts vara att föredra framför animaliskt fett med mättade fettsyror (i regel fasta). Nu är man mindre tvärsäker. Man behöver troligen bådadera.
 
Uppfattningen om att mättat fett och kolesterol skulle vara ohälsosamt (oavsett HDL eller LDL-formen) har visat sig vara byggd på felaktiga grunder. Men myten är seglivad och omhuldas fortfarande av en del läkare. En fördel med fett är att man inte behöver äta så mycket för att känna mättnad.
 
Fet fisk innehåller omega-3-fettsyror som man säkert behöver. Fisk och tång innehåller dessutom andra fleromättade fettsyror med längre kolvätekedjor.  Fett med omega-6-fettsyror som exempelvis finns i solrosolja och solrosfrö och jordnötter är inte lika angeläget och kan vid överdrift leda till inflammationer, högt blodtryck och därmed ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar,  genom att skadliga prostaglandiner bildas.
 
Olivolja, rapsolja och andra matoljor med enkelomättade fettsyror är knappast så nyttiga som man påstår i reklamen, men producenterna är naturligtvis angelägna om att myterna bibehålles. Fett med korta fettsyror anses i allmänhet vara mindre hälsosamma, men mejeriprodukterna innehåller  nyttiga fetter med medellånga fettsyror (ca 6 till 10 kolatomer) och  en del andra nyttigheter .
 
Transfettsyror som finns i industriellt processade feta produkter är inte nyttiga. Det finns klart visade samband mellan konsumtion av transfett och hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
 
Ett riksdagsbeslut om att förbjuda industriellt framställda transfetter i Sverige togs 2011 men transfett kan fortfarande förekomma t ex i importerade produkter med lång hållbarhet (kex, chips, godis....). En produkt som i sin innehållsdeklaration har notisen "härdat vegetabiliskt fett" bör man om möjligt undvika.
 
Naturligt förekommande transfettsyror (CLA) i mejeriprodukternas fett och nötkött ansågs tidigare ha gynnsamma hälsoeffekter i motsats till de industriellt framställda, men har senare visat sig ha flera skadliga verkningar.
 
LCHF
En del kostrådgivare förordar lågt kolhydratinnehåll och högt fettinnehåll i kosten, LCHF-kost. Om man därmed menar att i synnerhet andelen av snabba kolhydrater hålles lågt kan sådan kost vara lämplig i många fall, men överdrifter bör undvikas.
 
I skolan har vi alla fått lära oss att vår föda i huvudsak består av kolhydrater, proteiner och fetter.  Kroppen tar hand om dessa ämnen efter hydrolys till enklare beståndsdelar. Kolhydraterna hydrolyseras stegvis till enkla sockerarter, proteiner till aminosyror och fetter till fettsyror och glycerol. Av en del aminosyror bygger kroppen upp artegna proteiner, de enkla sockerarterna och fettsyrorna alstrar energi eller omvandlas till depåfett.
 
LCHF-idén (Low Carbohydrate High Fat) får inte drivas till ett överdrivet fettintag även om kolhydrat (med hjälp av salt!) kan vara den största boven. Vissa fettsyror från födan återfinnes oförändrade i kroppens fettdepåer.
 
 
Sötsaker
 
Sockerarter, sackarider och andra kolhydrater som finns i sina naturliga sammanhang i bär, frukt, rotfrukter, cerealier mm behöver vi i vår föda, men när de separeras, raffineras och processas och sedan konsumeras i alltför stora mängder är de mindre nyttiga.  Tillsats av raffinerat socker till mat är förkastligt!
 
Godis och andra produkter innehållande raffinerat socker och även andra kolhydrater som snabbt höjer blodsockernivån gör man klokt i att undvika. Småätande mellan måltiderna är ingenting annat än en ovana eller en ren förströelse på grund av sysslolöshet.
 
Vänliga människor som vill bjuda på choklad eller pastiller tar sällan illa upp om man avböjer.
Den eventuella nyttigheten hos choklad bör vägas mot skadan av det raffinerade sockret som ingår i konfekten.
Fruktos bildas jämte glykos vid hydrolys av raffinerat rörsocker.
Proteiners funktioner kan blockeras på grund av konsumtion av fruktos och resultera i AGE (Advanced Glycation Endproducts) som påskyndar åldrandet.

 

Nu kommer säkert någon att invända att frukt och bär och andra vegetabilier innehåller både socker (bl a fruktos!) och kolhydrater som helt omvandlas till socker.

 

Men då bortser man från en viktig skillnad!!

 

I naturen föreligger sockret inte enbart som fria molekyler utan ingår i komplexa strukturer med andra molekyler. Dessa strukturer kan vara glycosider, glucoproteiner, glucolipider eller annat. Dessutom finns andra ämnen som kan interagera med sockret som t ex vissa mineral och olika enzymer. Visserligen kan en del ämnen brytas ner då man tillreder eller använder vegetabilier till föda, men de ämnen som finns kvar förändrar förutsättningarna för sockrets metabolism.

En annan viktig aspekt är att naturens kolhydrater är långsammare än det raffinerade sockret.
 
 
Förslag till obligatorisk varningstext på förpackningar för raffinerat socker:
KONSUMTION AV PRODUKTER MED TILLSATS AV RAFFINERAT SOCKER LEDER TILL FETMA OCH OHÄLSA
 

Hur kan man undvika fetma?

Det finns inga bantningskurer som leder till en bestående viktminskning.

De kilogram som Du under stor självövervinnelse och mycken möda lyckats bli av med får du snabbt tillbaka då Du efter en tid inte mäktar stå emot frestelsen att återgå till dina tidigare vanor.

Det finns inga preparat, redskap eller mirakelkurer som utan oönskade effekter leder till en bestående viktminskning. Det gäller att hålla hårt om  plånboken och ignorera reklamen!

Man har anledning att se upp med företag som använder ord som "koncept" och "hälsokonsult" och som erbjuder "hälsoprodukter"böcker och CD i ämnet.

Före-och-efter-bilderna är fejkade eller manipulerade och positiva omdömen av nöjda kunder går att köpa billigt eftersom det är gott om personer som vill synas.

Kombinationen av salt, raffinerat socker och stillasittande är orsak till fetma och därmed ohälsa.

Särskilt allvarligt är detta för personer som i sin livsstil kombinerar stort koksaltintag med stor konsumtion av produkter innehållande raffinerat socker som t ex godis, läsk och bakverk men även öl, inläggningar och färdigrätter.



Följder av detta kan beskrivas förenklat i följande orsakssammanhang:

 

Intag av salt......

Strävan till utspädning i kroppens celler (Osmos).....

Detta medför Törst.....

Törsten släcks (med sötade eller ibland alkoholhaltiga drycker som exempelvis öl)......

Detta medför Fettbildning.....

Utsöndring av vätska tar tid. Vätskeansamling i celler......

Detta medför ansvällningar som liknar ödem........

Utsöndring av salt i urin och svett kräver energi......  

Detta medför hunger......

Hungern stillas av söt och salt mat.....

Detta medför Fettbildning...... 

I synnerhet njurarna utsättes för stora påfrestningar.

Om man minskar sin konsumtion av salt och socker behöver man inte lika mycket mat för att känna mättnad och man löper därmed mindre risk att utveckla fetma.

 

Vitt och Brunt fett

Kroppsfettet fungera även som ett endokrint organ som insöndrar hormonet leptin till blodet. Det har alltså betydelse för vårt välbefinnande. Att man i en frisk kropp även bär på en del fett är helt normalt. 

Då vi talar om att undvika fetma handlar det om att undvika överdrifter med stora depåer av det vita mitokondriefattiga fett som blir konsekvensen av  övergödning. Vid förbränning av fettet alstras adenosintrifosfat, ATP, som ger energi för kroppsaktivitet. Om kroppsaktiviteten uteblir har vi kvar det vita fettet.

Brunt fett med blodkärl och mitokondrierika fettceller har förmågan att alstra värme i stället för ATP. Bildning av brunt fett stimuleras av kyla.

Personer som håller en normal kroppsvikt får mera brunt fett och löper därmed mindre risk att drabbas av åldersdiabetes.

Salt och raffinerat socker
gör dig sjuk och ful och tjocker

Mentalitet

En ändring av den mentala inställningen till mat och dess roll i tillvaron är effektivaste vägen att undvika ohälsa på grund av övervikt.

Mat och ätande är inget självändamål.

Vi måste inse att födan är en nödvändighet för fysiska och psykiska funktioner, men att använda mat som njutningsmedel skadar såväl oss själv som vår omgivning. Man måste sluta upp med att jaga smaksensationer och inse att livsmedelshandelns matrecept på läckra rätter enbart har som syfte att få oss att köpa deras produkter. 

För den som är ute efter njutningar finns det bättre sätt än ätande.

Att äta så billigt som möjligt är oftast också sundast. Frukt och bär, spill och rester bör tagas tillvara. Baksidan.
I det avseendet kan man tävla med sig själv!
 
Måltiderna kan tidsbegränsas  utan att man för den sakens skull behöver jäkta.
 
Vi får inte missbruka vårt privilegium att ha mat för dagen genom att äta mera än vi behöver
TV-kockars och kändisars vårdslösa hantering av exklusiva matvaror bör man ägna det förakt det förtjänar. Att göra luxuös matlagning och ätande till föremål för underhållning är motbjudande eftersom en stor del av världens befolkning inte ens kan tillfredsställa sina elementära behov. http://rolfrasmusson.blogspot.se/2013/04/en-liten-kvasireligios-fundering.html

Man har anledning att vid varje mål (oavsett hur det smakar!) tänka på att det inte är en självklarhet att man har mat på bordet.

Varför känner man ett sug efter mat?

Ätandet blir ofta ett universalmedel för att tillfredsställa andra behov
Matsuget förstärks också på grund av tidigare intag av raffinerat socker
Om man är trött
Om man är sömnig
Om man har tråkigt
Om man är ledsen
Om man fryser
Om man har ont någonstans
Om man känner sig ensam
Om man är nervös och orolig
...........................................
Då äter man
Då äter man
Då äter man
Då äter man
Då äter man
Då äter man
Då äter man
Då äter man

Sömnighet och trötthet bör botas med vila och inte med mat.
Ensamhet och tristess motverkas av umgänge och stimulans.
Om man inte kan få någon tröst i sin sorg och förtvivlan så är tyvärr ofta maten det enda alternativet till alkoholen och ibland blir det dessvärre bådadera.
Om man fryser behöver man mer kläder eller värme i stället för mat
 
Det gäller alltså att hitta ett sätt att undvika trötthet, sömnighet, tristess, sorg, kyla, smärta, ensamhetskänsla och oro om man vill undgå onödigt ätande, men ofta saknar man möjlighet att på ett naturligt sätt tillfredsställa sina behov.
 
Om man inte orkar uppamma en tillräckligt stark motivation för att undvika onödigt ätande så finns det likväl ytterligare medel att ta till. Ett medel är fysisk aktivitet och ett annat är distraktion.
 
Fysisk aktivitet
 
Otillräcklig fysisk aktivitet leder ofelbart till ohälsa.
Undvik stillasittande (t ex skrivbordsarbete eller långa bil- buss- eller tågresor) under längre perioder genom att göra avbrott för någon form av kroppsaktivitet.
 
Stillasittandet och bristen på fysisk aktivitet under långa perioder skadar kroppen även om du motionerar regelbundet varje vecka.
 
Ibland begränsas tyvärr möjligheten till tillräcklig grad av fysisk aktivitet av kroppsliga defekter eller av yttre omständigheter.
 
Intensiv och ihållande fysisk aktivitet kan å andra sidan också medföra ökad aptit och då är det viktigt att välja rätt kost och fasta rutiner för när och hur man skall äta.
 
Distraktion
Distraktion innebär att man väljer sysselsättning ( om man har möjlighet att välja) som är så intressant och roande att man glömmer bort alla tankar på mat eller godsaker
 
Distraktion som innebär passiv konsumtion av underhållning kan tyvärr verka i rakt motsatt riktning. TV-underhållning t ex, kombineras ofta med ätande.
 
Aktiva sysslor som ett stimulerande arbete, sport, en roande hobby, egen musikutövning eller annan konstnärlig verksamhet är exempel på effektiv distraktion från onödigt ätande.
 
 
Några Antioxidanter
Antioxidanter finns i olika livsmedel. De är i allmänhet nyttiga och betydelsefulla för att hålla nere nivån av fria radikaler men får inte överdrivas. Fria radikaler bildas ständigt men bildas i synnerhet då kroppen utsättes för olika typer av stress (olika förgiftningar som t ex verkan av kvicksilver från tandamalgam, infektioner och andra sjukdomstillstånd, strålning, påverkan av alkohol eller tobaksrök m m).  
 Antioxidanter har också andra biokemiska funktioner och egenskaperna är inte alltid enbart gynnsamma.
 
Ex på Antioxidanter:
 
Antocyaniner t ex i röda och blå bär
Ascorbinsyra, C-vitamin
Astaxantin, bildad av mikroalgen Haematococcus Pluvialis (tillv av företaget BioReal)
Ferulsyra i majs, tomater och riskli
Fytinsyra och fytater i mandlars, nötters och andra cerealiers bruna skal hindrar upptaget av mineralämnen och niacin.
Flavonider i gula, röda och blå bär och blad
Karotin t ex i morötter
Lutein i grönkål och spenat
Lykopen i tomater
Querticin i lök och svart te
Resveratrol finns bl a i skalet av röda druvor
Betr de tre senare finns studier som kan tyda på att dessa kan förvärra eller framkalla njurcancer (Kemisk Tidskrift nr 10 2010)
Tokoferol, E-vitamin i ägg, solrosfrö, sötmandel
Ubiquinon, Q10 , ett coenzym som bildas i mitokondrierna och som är oumbärligt för energiproduktionen
Urinsyra bildas av kroppen
Zeaxantin i ringblommor
 
OBS! De fria syreradikalerna har även en nyttig funktion och skall alltså inte bekämpas med ett överdrivet bruk av antioxidanter
 
 
 
Alkohol
 
Tid efter annan kommer rapporter från "vetenskapliga undersökningar" där man visat att "en måttlig vinkonsumtion" är bra för hälsan eller minnet, att det förhindrar diabetes, åderförkalkning, Alzheimers mm. 

Nyttigheten tillskrives bland annat antioxidanten resveratrol som finns i den röda druvans skal och som anses vara  cancerhämmande, virushämmande och  bromsande på åldrandet!! 
Vem tror på sådant?

Man funnit 28 glukoproteiner, bildade vid druvornas fermentering, som kan ge allergiska reaktioner av samma slag som allergener i tomater och latex (Proteome Research. Palmisano)
 
Vinproducenterna och alla led i hanteringen vill tjäna pengar och även statliga institutioner och "seriösa forskare" är påverkbara genom lobbying och sponsring. Alkoholkonsumenter har naturligtvis också intresse av att få något att åberopa för att rättfärdiga sina behov. Orsakerna till minskad muskelvolym och ökad inlagring av underhudsfett vore kanske mera angeläget att undersöka.
Kanske har Du någon gång undrat över varför afrikanska och afroamerikanska idrottsmän är så enormt muskulösa. Kanske det delvis beror på att de avstår från alkohol eftersom de är muslimer. Detta är en obevisad spekulation, men det vore kanske värt att undersökas.
 
Man behöver inte vara absolutist, men positiva verkningar utöver en tillfällig välbehagkänsla och ett gott humör kan man nog glömma. Man behöver inte göra vin av druvorna för att komma åt antioxidanterna som finns i den blå eller röda druvans skal och om man inte vill äta vindruvor kan man finna antioxidanterna på annat håll.
 
Det har (april 2011) visats att nära 10 % av alla cancerfall hos män och ca 3% hos kvinnor har samband med alkoholkonsumtion. Det gäller då främst cancer i svalg och strupe.
 
Även vid en måttlig alkoholkonsumtion överväger sannolikt de negativa konsekvenserna. Det finns oerhört starka ekonomiska intressen i vin- och alkoholnäringen som gärna ser att "vetenskapliga bevis" för alkoholens nytta framkommer. Det finns troligen fler likheter med narkotikahandeln än man kan tro.
 
Mer eller mindre alkoholskadade "vinexperter", i synnerhet på TV, hjälper till med att hålla myterna om vinets förträfflighet vid liv.
 
Ölets påstådda roll som B-vitaminkälla är överdriven. Ölberedning var ett sätt att lösa problemet med de medeltida städernas brist på rent dricksvatten. Öl är inte särskilt nyttigt och behövs egentligen inte längre. 
 
Unna dej gärna en öl, ett glas vin eller en sup vid enstaka sällsynta tillfällen men tro inte att Du får bättre hälsa därav.

Kaffe

På senare tid har flera vetenskapliga undersökningar visat att kaffe har positiva hälsoeffekter och förbättrar minne och inlärning.

I Nature Neuroscience har forskare vid University of California publicerat en studie där man visade att personer som fått 200 mg koffein vid identifiering av föremål på fotografier presterade betydligt bättre minnesresultat än placebogruppen dagen efter. Koffeinfritt kaffe har naturligtvis sannolikt inte denna effekt.

Om kaffe intages sent på dagen kan effekten också bli den motsatta genom att sömnen blir störd. Man vet ju nu att sömnen är nödvändig för att rensa ut slaggprodukter ur hjärnan och att redan en halvtimmes för kort sömn påtagligt försämrar koncentration och tankeförmåga.
Starkt kaffe kan ge problem, men det går att lära sig att  tycka om svagt kaffe som man kan dricka lite mer av. Inget tyder på att koffeinet då har någon negativ verkan. Men man gör klokt i att undvika det traditionella sötade kaffebrödet och kaffedrickning för sent på dagen.

Gifter i vegetariska livsmedel

En del ämnen som ingår i några av de vegetabilier som här nämnts har mindre önskvärda egenskaper utan att de för den sakens skull brukar betraktas som gifter.

Koksalt och raffinerat socker, liksom många andra livsmedel, skadar bara vid överdrivet bruk och en allmän uppfattning är nog att detta också gäller för ämnen som etylalkohol och koffein och många andra stimulantia och ämnen som smakar illa eller som man märker att man inte mår bra av, avstår man gärna ifrån. 

Antinutrienter som lektiner och fytinsyra och fytater i nöt- eller bönskal är lätta att avlägsna    AVBRUTET ARBETE



 
Onödiga restaurangbesök undvikas!
 
Nästan alla restauranger utgår från halvfabrikat och processade produkter.
Det finns inga garantier för att maten inte innehåller disk- och rengöringsmedel och innehållet av dåliga oljor, färgämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel, mögel, svampsporer och bakterier deklareras inte för konsumenten/restaurangbesökaren. Det enda som är helt säkert är att fett med transfettsyror, socker och i synnerhet salt används i stora kvantiteter som såväl smakgivare som smakdöljare. Stekoset i lokalen är luktdöljare. Belysningen är ofta så dålig så att man knappt ser vad man äter och ljudnivån utesluter ofta samtal i normalt tonläge och är ibland nästan hälsovådlig.
 
Sista förbrukningsdag eller bäst-före-datum på produkter som ingår i restaurangens rätter vet man inget om.
 
Restaurangbesök innebär ett tidsödande och ohälsobefrämjande långsittande eftersom man vanligen får vänta länge på såväl maten som notan. Kostnaden för en tidsödande och undermålig restaurangmåltid kan motsvara tio till tjugo dagars hälsosamma måltider.
 
Kopplingar mellan restaurangnäring och kriminell verksamhet påminns vi nästan dagligen om även om det inte gäller alla matställen.
 
Restaurangnäringen har  naturligtvis en funktion att fylla och restaurangbesök är ibland svåra att undvika såsom vid resor och i sociala  sammanhang.
 
 
Attityder
 
Om man ibland äter ägg och fisk så är man inte  vegetarian. Om ingen bett att få veta vad Du har för kost-uppfattning så behöver Du inte tala om det. Det finns fortfarande många som kopplar ihop ett avståndstagande från köttätande med allmänt extrema värderingar och det är skönt att slippa meningslösa diskussioner.
Om man blir bortbjuden och det bjuds på en kötträtt så är detta inget problem eftersom det i regel också finns potatis och ibland grönsaker på bordet. En liten köttbit på tallriken är heller inget problem, men ibland kan man undvika det utan att det märks. Man behöver inte vara fundamentalist eller fantast. Ett större problem är den i förväg översaltade maten.
 
När man är på resande fot eller på party är det svårt att undvika att en eller annan onyttighet slinker ned. Det är kanske något man får leva med, men man kan ju ligga lågt.
Så kallade grisfester behöver man inte delta i om man inte avser att omvandla sig själv till gris och om man skulle råka delta så är det troligen ingen som lägger märke till vad man äter eller inte äter.

Om man själv vill bjuda på middag så är fisk aldrig fel.
Enstaka avsteg behöver inte vara skadliga. De är kanske rentav nyttiga.
Man blir inte fet av att någon enstaka gång äta en liten bit av ett wienerbröd eller en semla, men det bör inte bli en vana.
 
 
SAMMANFATTNING
Undvik rött kött!
Ät om möjligt minst ett halvt kg vegetabilier om dagen!
( gärna ogräs, i synnerhet kirskål)
Undvik salt och saltad mat!
Undvik socker och sötad mat!
Undvik rökt och industriellt processad mat och restaurangmat!
Fisk äter man då och då. Gärna fet fisk.
Kroppen hålles i rörelse när man är vaken!
Sov gott så länge Du behöver!
Baksidan beskriver hur man kan baka och göra äppelmos och sylt utan att använda tillsatser av salt och raffinerat socker
 

Betr mjölkens  skadlighet
Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: cohort studies
BMJ 2014;349:g6015 (BMJ=British Medical Journal)


Betr thylakolider
1. Albertsson PA, Köhnke R, Emek SC, Mei J, Rehfeld JF, Akerlund HE, Erlanson-Albertsson C. Chloroplast membranes retard fat digestion and induce satiety: effect of biological membranes on pancreatic lipase/co-lipase. Biochem J. 2007 Feb 1;401(3):727-33. Erratum in: Biochem J. 2007 Nov 1;407(3):471.

2. Köhnke R, Lindqvist A, Göransson N, Emek SC, Albertsson PA, Rehfeld JF, Hultgårdh-Nilsson A, Erlanson-Albertsson C. Thylakoids suppress appetite by increasing cholecystokinin resulting in lower food intake and body weight in high-fat fed mice. Phytother Res. 2009 Dec;23(12):1778-83.

3. Köhnke R, Lindbo A, Larsson T, Lindqvist A, Rayner M, Emek SC, Albertsson PA, Rehfeld JF, Landin-Olsson M, Erlanson-Albertsson C. Thylakoids promote release of the satiety hormone cholecystokinin while reducing insulin in healthy humans.
Scand J Gastroenterol.
2009;44(6):712-9.

4. Emek SC, Szilagyi A, Akerlund HE, Albertsson PA, Köhnke R, Holm A, Erlanson-Albertsson C. A large scale method for preparation of plant thylakoids for use in body weight regulation. Prep Biochem Biotechnol. 2010;40(1):13-27.

5. Köhnke R, Svensson L, Valverde Piedra JL, Pierzynowski SG, Weström B, Erlanson-Albertsson C. Feeding appetite suppressing thylakoids to pigs alters pancreatic lipase/colipase secretion. Livestock Sci 134 (2010) 68-71


6. Rayner M, Ljusberg H, Emek SC, Sellman E, Erlanson-Albertsson C, Albertsson PÅ. Chloroplast thylakoid membrane-stabilised emulsions. J Sci Food Agric. 2011 Jan 30;91(2):315-21.

7. Montelius C, Gustafsson K, Weström B, Albertsson PÅ, Emek SC, Rayner M, Erlanson-Albertsson C. Chloroplast thylakoids reduce glucose uptake and decrease intestinal macromolecular permeability. Br J Nutr. 2011 Sep;106(6):836-44.

8. Emek SC, Akerlund HE, Clausen M, Ohlsson L, Westrom B, Erlanson-Albertsson C, Albertsson PA. Pigments Protect the Light Harvesting Proteins of Chloroplast Thylakoid Membranes Against Digestion by Gastrointestinal Proteases. Food Hydrocolloids 25(6): 1618-1626 (2011).


9. Emek SC, Åkerlud H-E, Erlanson-Albertsson C, Albertsson P.Å. Pancreatic lipase-colipase binds strongly to the thylakoid membrane surface. J Sci Food Agric 2013

10. Montelius C, Osman N, Weström B, Ahrné S, Molin G, Albertsson P-Å and Erlanson-Albertsson C. Feeding spinach thylakoids to rats modulates the gut microbiota, decreases food intake and affects the insulin response. Journal of Nutritional Science (2013), vol. 2, e20

11. Stenblom E-L, Montelius C, Östbring K, Håkansson M, Nilsson S, Rehfeld JF and Erlanson-Albertsson C. Supplementation by thylakoids to a high carbohydrate meal decreases feelings of hunger,elevates CCK levels and prevents postprandial hypoglycaemia in overweight women. Appetite 2013; Sep 68: 118-23

12. Montelius C, Szwiec K, Kardas M, Lozinska L, Erlanson-Albertsson C, Pierzynowski S, Rehfeld JF and Weström B: Dietary thylakoids suppress blood glucose and modulate appetite-regulating hormones in pigs exposed to oral glucose tolerance test. Clinical Nutrition (2014) doi: 10.1016/j.clnu.2013.12.09 In Press



 




Underordnade sidor (2): Baksidan ny
Comments