Vanliga frågor

Vanliga frågor om Skåneländsk Samling

1. Är ni nationalister/separatister?

Nej, vi är regionalister. Vi tycker människors ursprung är ointressant. De kulturer som människor bär på är däremot intressanta, men alla kulturer är lika mycket värda. Vi tror att människor har flera identiteter, inte bara en som överskuggar alla andra. Vi tror inte på historiska folk. Vi ser inget egenvärde i någon självständig skåneländsk stat. Vi betonar närregioner snarare än föreställda gemenskaper över enorma avstånd.

2. Tror ni rentav motsatsen att identitet inte spelar någon roll i det moderna samhället?

Nej. Skåneländsk Samling betonar regional kultur och identitet mer än något annat inom sitt intresseområde. Skånelands historia är en del av detta. Genom en stark regional identitet i Skåneland åstadkommer vi 1) den enskildes identitetsmässiga säkerhet och trygghet, 2) regional gemenskap och solidaritet och 3) regional mångfald.

3. Varför detta prat om Skåneland som region? Hallänningar och blekingar känner sig inte alls delaktiga i en sådan region.

Vi har faktiskt en del halländska och blekingska medlemmar. Det är sant att intresset från Halland och Blekinge är svagt, men det är inte obefintligt. En viktig poäng är att vi är en kulturell och politisk förening: vi nöjer oss inte bara med vad som är. Vi vill visa på vad vi har gemensamt i Blekinge, på Bornholm, i Halland och i Skåne. Skånelands landskap kommer att bestå som separata landskap, men förhoppningsvis landskap där man upptäcker vad vi delar: historia, kultur, naturgeografi, närhet till kraftcentret i Köpenhamn. Skåneland behöver inte ens heta "Skåneland". Ett äldre, historiskt namn "Scania" har också föreslagits.

4. Men några bornholmare som är intresserade finns det väl ändå inte?

Jo absolut. Vi träffar och samarbetar med bornholmska regionalister som är mycket intresserade av nära samarbetsförhållanden med Skåne.

5. Finns det ett skånskt språk?

Det finns inget enhetligt skånskt eller skåneländskt språk. Men ca 5 % talar gammal dialekt som skiljer sig lika mycket åt från svenska som norska. Man kan använda beteckningen "regionalt språk" om dessa dialekter med gemensamma nämnare. De nyare skånska stadsdialekterna som t ex malmöitiskan är inga egna språk, men skiljer sig genom språkmelodi mer från rikssvenskan än något annat svenskt landskaps stadsdialekter. Detta har i praktiken varit identitetsbyggande för Skåne.

Språket är i grunden en regional, naturlig utveckling från fornskandinaviskan, till skillnad från den senare, komplicerade Mälardalsprodukt som svenskan utgör. P g a den kulturella (o)balansen i Sverige sitter det tyvärr djupt i nästan varje skåning att man skrattande ska ta avstånd från detta regionala språk med tusenåriga rötter. I princip alla talade det för bara ett sekel sedan.

6. Är ni knutna till något särskilt politiskt parti?

Nej. Vi är politiska, men inte partipolitiska. Vi kan tala med alla. Vi har medlemmar som röstar både på höger- och vänsterpartier i valen.

7. Är inte Öresundsregionen en mycket viktigare region än Skåne/Skåneland?

Öresundsregionen är enormt viktig för framtiden och den är mycket viktig för föreningens målsättningar. Vi ser t ex gärna ett Öresundsparlament. Men Skåneland är den mest basala regionen. Det är en historisk statsbildning och kulturregion. Det är inte antingen Öresundsregionen eller Skåneland. Det är både och!

8. Spelar den här diskussionen om Skåneland så stor roll egentligen? Vi är ju trots allt svenskar idag.

Man kan vara både skåning eller hallänning och svensk samtidigt och det är inte så självklart vilken identitet som är starkast. En hel del skåningar betraktar sig som framför allt svenskar, särskilt i ett europeiskt eller globalt perspektiv. (Många andra betraktar sig främst som skåningar, visar faktiskt opinionsundersökningar.) Men det är ett resultat av att Skåneland särskilt under 1900-talet utsatts för dominerande kulturpåverkan som kom från ett väderstreck: norr. Skåne har så att säga utåt levt sitt liv genom svensk rikspolitik, genom svensk radio och tv och genom svenska företags- och föreningsstrukturer.

Den som känner till hur den nuvarande situationen uppstått har också kapaciteten att skapa sig en alternativ världsbild och alternativa handlingsstrategier utifrån de regionala institutioner, särförhållanden och framtida möjligheter som trots allt finns.

9a. Spelar dansk medeltidshistoria och 1500- och 1600-talshistoria verkligen någon roll idag för Skåne?

Ja, det spelar en viss roll idag. Som ett konkret exempel så påverkas den som vill ta en kvällspromenad i Christianstads centrum av danska 1600-talstankar. Han får än idag vackert svänga där Christian IV:s arkitekter tänkte att han skulle svänga. Både stads- och landskapsmiljö i Skåneland idag är ett resultat av historien, ofta mycket gammal sådan.

Det gäller det yttre. Men människorna själva bär också på mycket äldre kultur än de ofta tror. Etnologen Holm-Löfgren har sagt att den gamla bondekulturen "finns kvar som osynliga trådar i dagens kulturmönster även på våra hypermoderna kontor". En annan etnolog, Börje Hanssen, skrev i sin avhandling på 50-talet om Österlen att "vårt eget samhälles institutioner och våra beteenden kan få sin förklaring genom kunskap, inte om 1800-talets utan om 1600- och 1500-talens Skandinavien".

9b. Och även om den äldre historien påverkar oss idag, drar ni inte orimliga konsekvenser av det, och blickar tillbaka för mycket istället för att leva i nuet?

Man måste försöka akta sig för det. Det är dock sant att vi gärna använder historiska symboler, vi värnar om historiska traditioner och ett av flera skäl att det finns en gemenskap mellan Skånelands landskap är rent politiskt-historiskt.

Vi konstaterar även att det tycks vara helt accepterat att värna om och ibland även återuppbygga t ex en historisk stadskärna och dess byggnader. Exempel på det senare är riksdagshuset i Berlin eller Tycho Brahes Stjernenborg på Hven. Samtidigt tycks det i flera kretsar vara mindre accepterat att värna om ett historiskt språk eller den symboliska betydelsen av en historisk politisk statsbildning. Denna inkonsekvens menar vi beror på att bara stödet till en alternativ kulturvariant som bärs av människor kan hota den rådande kulturella hegemonin och "nationalstatens enhet". Det senare uppfattas som mer omskakande. Vi beklagar det.

Kort sagt, vi tillämpar inom några särskilda områden ett kulturkonservativt perspektiv inte bara på det materiella kulturarvet, vilket alla andra i själva verket är ense om, utan också på det kulturarv som bärs av människor. Så att den sedan kan blandas in i dagens moderna samhälle på ett naturligt vis.

10. Hakar ni inte för ofta upp er vid detaljer och symboler? Om orten ska stavas Hög eller Höj, om det är fel av journalisten att kalla Tycho Brahe dansk-svensk eller om en skåneländsk flagga ska komplettera den svenska på något ställe? Finns det inte viktigare problem i samhället?

Vi ägnar oss både åt stora och små frågor. En av de stora är att vi vill ha en egen federal delstat inom Sveriges gränser av bl a demokrati- och effektivitetsskäl. Att det också blir många mindre frågor beror på vårt arbetes natur. Det handlar om en kultursträvan som inte bara avgörs i étt forum och som inte bara avgörs genom én enda stor fråga. Feminismen brottas med liknande problem: tysta strukturer och överenskommelser som är svårare att komma åt utom i det där tillfälligt avslöjande ordvalet. Man ska dock se de mindre frågorna som en helhet, som en del av én och samma strävan. Då får denna helhet en betydelse som åtminstone är större än vad man kanske först tror.

11. Finns det en särskild skåneländsk vardagskultur idag?

Ja, detta faktum är en viktig del av Skåneländsk Samlings tankar. Exemplena är vitt skilda vad beträffar Skåne: det starka kaffet, individualismen, att vänner inte vanemässigt kramar varandra, kaos-acceptansen, skor inomhus, Mårtensafton, nicka eftertänksamt med huvudet när man pratar, tjockbågade glasögon, högre sparvilja, många rökare, trefaldigt leve, EU-vänligt, andra favoritpsalmer, mindre diskret sminkning, punktlighet mindre viktigt, närheten till Själland, mindre frikyrkor, större badmintonintresse, grimaserar när man talar, svagt center-, miljö och vänsterparti. Det finns några tusen exempel till. Nästan allt har en regional aspekt, om man intresserar sig för den.

12. Jag är en praktisk man och förstår inte det alltför teoretiska. Ge mig ytterligare några goda skäl till att man ska arbeta för en skåneländsk regionalism!

A. Decentralisering och självstyre ger bättre beslut p g a närheten.
B. Vi får en spännande skåneländsk framtid p g a ett eget ansvar över utvecklingen.
C. Vi stoppar likriktningen av kulturen i Sverige.
D. Vi undviker ett samhälle byggt på myter; det handlar om en anti-nationalism.


Skåneländsk Samling: www.skanelandsksamling.org
Kommentarer, frågor: 
denna adress.
Ordinarie medlemskap: sätt in 100 kr på pg 790279-4.
Comments