Malte Lewan i FSF och Skåneländsk Samling

Av Malte Lewan 2016-02-02

Jag gick troligen med i Föreningen Skånelands Framtid (FSF) omkring 1995-96. Jag vet inte vilket. Det kan rentav ha varit redan 1994. Jag var kring 25 år. Jag hade som statsvetarstudent en söndag förmiddag läst en artikel i Sydsvenskan om Skåneland i mindertalsorganisationen UNPO. Och jag tänkte: "nu händer det, det här är intressant". Jag satte det särskilt i relation till Europa och den politiska idén "Regionernas Europa" som det talades en del om då. Mitt historiska intresse var inte lika stort, men ändå inte obefintligt. Och jag hade inte tänkt alls på "skåneländska frågor" innan den dagen. Jag ringde Sydsvenskan om artikeln. De var lagom ointresserade men på något sätt fick jag ändå numret till Göran Hansson i Stiftelsen Skånsk Framtid (SSF). Han hänvisade mig till FSF och jag fick tala med kassör Ulla Björk i telefon. Gert Björk, hennes man, var ordförande och hade varit det nästan sedan starten av FSF (1991).

Det gick lite tid. Jag pratade med Gert och kring årsskiftet 1996/97 träffade jag styrelsemedlemmarna i det dåvarande FSF och jag fick, efter visat intresse, ett uppdrag att skriva en programförklaring för FSF. Det dröjde halvannat år innan jag blev invald i styrelsen. Det skedde den 15 april 1998 på ett årsmöte på Akademiska Föreningen i Lund. Andra styrelsemedlemmar var på denna tiden, förutom Ulla, vice ordförande Jonny Ambrius, Jens Pålsson (som senare skulle efterträda som vice ordförande), den drivne och intelligente Søren Madsen (snart även styrelsemedlem i Foreningen Skånsk Fremtid och så småningom webbredaktör där) och så den unge Henrik Persson. Under dessa år hade vi ofta årsmötena i Eslöv. Då kom cirka 25-30 medlemmar. Medlemsregistret var ganska imponerande stort med 200 eller 300 medlemmar åtminstone i början när jag var med. Styrelsemötena var alltid hemma hos Gert i Eslöv.

Jag tror att när jag kom med i styrelsen så var den mest aktiva tiden för föreningen precis över. Det var stort drag i mitten på 1990-talet med mycket insändare och också en del aktioner, så har jag fått det berättat för mig (och även kunnat se i tidningsartiklar från den tiden). Samarbetet med danska Foreningen Skånsk Fremtid var också ganska starkt, och det skulle fortsätta så ett tag framåt. Den årliga gemensamma julefrokosten på Själland var viktig (och är än idag).

Under tiden 1998-2002 hade vi stort fokus på nybildade Region Skåne och politikerna där. Två av de ledande var, vid olika tillfällen, på besök på våra årsmöten och vi hade annan regelbunden kontakt. (Det var kanske detta fokus och kontakter, och möjligen att vi blivit lite besvikna, som indirekt senare skulle inspirera till det politiska partiet Skånefederalisterna, Sfed, som jag var partiordförande för under valet 2002. En del andra från FSF var aktiva. 2006 gjorde partiet ett sista försök, dock utan mig.)

Elisabeth Deber ersatte Gert på ordförandeposten 2003. Det var ett stort skifte för föreningen. Jag kom att vara vice ordförande under flera av dessa år då Elisabeth var ordförande. Vi började så småningom med styrelsemöten på klassiska Pizzeria Romana mittemot stationen i Lund. Joachim Krumlinde kom med i styrelsen. Torsten Sletskov kom med år 2006. Även Aron Boström var med. Och vi gick över till att ha årsmötena i min bostadsrätts samlingslokal på Margaretavägen i Lund. Gert var fortfarande hjälpsam i kulisserna. Det var troligen 2006 som jag också blev invald i Stiftelsen Skånsk Framtid (SSF). Samarbetet mellan SSF och FSF hade, efter en konflikt, upphört sedan 90-talet, men på så sätt utgjorde jag en länk igen mellan organisationerna. Det fanns dock fortsatt inget formellt samarbete.

Jag blev också redaktör för medlemstidningen - jag efterträdde Jonny Ambrius med detta - och kunde presentera mitt första nummer i oktober 2003. I början kom det ut tre till fyra nummer per år. Vi tryckte på ett tryckeri i Eslöv. Från 2007 kom det dock bara ut två nummer per år, det sista i oktober 2010. (Vid det laget var jag redan ordförande sedan två år tillbaka.) Från 2006 skrev vi ut tidningen på en vanlig skrivare hemma.

En annan milstolpe var mot slutet av 00-talet. Föreningen Skånelands Framtid gick efter ett drygt års diskussioner ihop med den gamla föreningen (från 1937) Sällskapet Skånsk Samling (SSS) den 29 april 2007. Det skedde på Hotell Stensson i Eslöv. Orsaken var minskat antal aktiva i båda föreningarna. Namnet på den nya sammanslagna föreningen var till en början en sammansättning “Föreningen Skånelands Fremtid - Sällskapet Skånsk Samling”. Jag minns att jag var lite förvånad över hur lätt det hade gått att få med SSS i en sammanslagning. Det sågs nämligen mer som en icke-politisk (natur- och) kulturförening vid det laget. Ingegerd Emnell var ordförande i SSS. Ingegerd följde dock aldrig med in i den sammanslagna föreningen. Men Berit Adrielsson och Ingrid Dora Jarnbjer kom från SSS in i den gemensamma styrelsen. Och jag valdes till ordförande för den nya föreningen den 20 april 2008 på Margaretavägen i Lund. Elisabeth fortsatte som styrelsemedlem i två år till, till 2010. Någon gång mot slutet av 00-talet blev vi varse på allvar att antalet medlemmar sjunkit markant, ner mot under hundra. 24 april 2010 antog föreningen slutligen ett enda namn, som är det nuvarande, Skåneländsk Samling (SkS). Det anknyter nära till det första namnet på Sällskapet Skånsk Samling, som den allra första tiden helt enkelt lär ha lytt: Skånsk Samling. Det kändes alltså inte onaturligt att droppa "Sällskapet"-delen av föreningsnamnet.

Jag kan inte säga att det var en väldigt aktiv tid för föreningen under de sista åren då jag var ordförande. Jag var själv en motvillig ny ordförande 2008 - jag klargjorde det på årsmötet då jag valdes - och såg, särskilt mot slutet, mig mycket som en administratör där fokus låg på att ta ansvar och hålla föreningsfunktionerna igång på ett korrekt sätt. Det var det vi gemensamt gjorde i styrelsen under åren efter cirka 2010. Inte bara - några uppmärksammade initiativ togs - men i princip var det så. Och vi hoppades, väntade på och var samtidigt mycket öppna för att nya medlemmar skulle fylla en redan fungerande förening med nya aktiviter och innehåll. Detta nya blod kunde dock tyvärr inte sägas ha inkommit under de åren. Ändå tog det ganska mycket tid att hålla allt det formella igång under tiden.

Den 27 april 2014, sex år senare, och snart 45 år gammal, lämnade jag posten som ordförande och jag lämnade samtidigt styrelsen. Vi hade knappt trettio medlemmar, varav fyra var hedersmedlemmarna, Gert och Ulla Björk, Carl-Olof Orsander och Anna Carin Persson (änka till framlidne Axel Persson, en gång mycket aktiv föreningsmedlem och skribent i Sällskapet Skånsk Samlings årliga bok Säasä). Ekonomin för föreningen var fortsatt god. På sluttampen arbetade vi på - och avtalade med - att än en gång stärka samarbetet med Foreningen Skånsk Fremtid, bl a beträffande utflykter och tidning. Vi tog kontakt med Dansk-Skaansk Forening (systerförening av hävd till Sällskapet Skånsk Samling). Vi hade då en ny generation styrelsemedlemmar i Cecilie Høstgaard-Brene, Keyo Ghettson och Mikael Thorsén. Jag efterträddes som ordförande av Torsten Sletskov. Jag kommer fortsätta stödja Skåneländsk Samling när jag kan. Och jag fortsätter som aktiv för Skånelandsfrågor i Stiftelsen Skånsk Framtid.
Comments