Raritetsrapport

Dokumentation, raritetsrapporter

På DOF:s hemsida finns en sammanställning över föregående månads tyngre observationer. I förtexten står numera bland annat: Se till att alltid vara till 100 % säker på bestämningen av de arter och raser som Du skriver in på Artportalen! Och glöm för allt i världen inte att fylla i en raritetsrapport när Du sett något, där en sådan rapport krävs! Kontrollera Din ”skuldlista”! Rapportkommittén kommer att kräva en dokumentation (beskrivning) även av vanliga arter som rapporterats på udda lokal, under udda tid osv.

Som regel är det bara upptäckaren som behöver skriva rapport på en fågel som observerats av många. Så även om polyglottsångaren dyker upp på Nisse Hults skuldlista behöver inte han, eller 700 andra, också skriva en raritetsrapport. Ibland kan det dock vara bra om några fler lämnar in raritetsrapporter. Det kan ju vara så att skådare ”A” inte såg alla karaktärer som skådare ”B” och ”C” såg. Skriv dock inte en raritetsrapport bara för att tömma din skuldlista! När Rrk sammanställt årets rapporter ska den försvinna från alla skuldlistor, även om man inte skrivit någon rapport.

Det är en ibland vansklig uppgift för oss att genom en relativt kortfattad rapportblankett kunna bedöma om rapporten skall godkännas för publicering. Men det är vårt uppdrag att göra denna bedömning. Helst ser vi naturligtvis att det bifogas foton eller ljudinspelningar. Det gör arbetet mycket lättare. Granskningarna sker för att säkerställa trovärdigheten i insamlat material. Detta är mycket viktigt för framtiden. Ska man göra jämförelser och studera utveckling, trender, fenologi osv. måste materialet vara tillförlitligt, eftersom det finns en klar koppling till fågelskydd och naturvård.

Viktigt att fylla i

Se till att fylla i rapporten så fullständigt som möjligt. Glöm absolut inte omständigheter som

-       hur lång var observationstiden

-       observationsavstånd

-       typ av optik

-       väder- och ljusförhållanden

Fyll även i fyndbeskrivningen så noggrant som möjligt. Ett par punkter som är mycket viktiga, förutom naturligtvis den utförliga beskrivningen av fågeln, är vilken erfarenhet rapportören har av denna och liknande arter samt om rapportören är medveten om vilka förväxlingsrisker som finns samt hur dessa har uteslutits.

Försök att göra anteckningar direkt vid observationstillfället. Det är allmänt känt att vår hjärna efter bara några minuter börjar bearbeta de synintryck vi fått. Hjärnan kan lätt fylla i saker som fattas, ändra på färgskalor mm.

Gör gärna ett experiment: Titta på en bild på en fågel under 20-30 sekunder (helst en för dig lite ovanlig art). Lägg undan bilden och vänta ett par timmar. Skriv sedan ner en så detaljerad beskrivning av fågeln som du bara kan. Jämför sedan med originalet!

Vi måste än en gång varna för fenomenet ”att komma fel från början”. De flesta av oss skådare har, om vi är ärliga, gjort felbestämningar. Att artbestämma en fågel är ju egentligen ett exempel på uteslutningsmetoden. Hjärnan sållar bort de fågelfamiljer som inte är aktuella, urvalet ökar mer och mer och så till slut har vi nått fram till rätt familj, grupp och art – förhoppningsvis. Här kan det dock lätt bli fel, speciellt om man är ”på jakt” efter en speciell art. Man kanske är ute och letar efter ”östliga vingband”, man ser en Phylloscopus som flyger in i ett tätt buskage, man ser en liten grön sak som fladdrar runt därinne, den har vingband men ingen gul gump. Taigasångaren är klar! Trodde man. För efter en stund flyger det ut en gransångare och en kungsfågel ur busken – om man nu står kvar, vill säga…

Om man struntar i att lämna in en beskrivning av en art eller ras, där Rrk vill ha in en raritetsrapport, stryks rapporten den 31 januari året efter observationen.

Vi tror inte att människor medvetet ljuger när de rapporterar. Vi utgår inte från att rapporter som skrivs in på Artportalen är felaktiga. Men ibland dyker det upp rapporter som verkar lite ”skumma” och där man kan ana att rapportören sett fel – alltså inte varit medveten om de förväxlingsrisker som kan förekomma. Ett exempel på detta är att det årligen kommer in rapporter på Artportalen gällande drillsnäppor i slutet av mars eller mycket tidigt i april. Sannolikheten att rapportören har förväxlat drillsnäppa med skogssnäppa är rätt överhängande.

Då träder Rrk in och markerar observationen och skriver en kommentar om varför, och att en beskrivning måste in för att rapporten ska kunna bedömas. Vi håller även koll på rapporter som gäller orimliga antal eller arter på udda lokaler/biotoper. Även när det skett uppenbara felskrivningar i Artportalen kan Rrk påpeka detta.

Inte godkänd rapport – vad betyder det?

Om vi i Rrk bedömer att en rapport inte kan publiceras skickar vi ett meddelande till rapportören. Där förklarar vi att rapportkommittén har styrelsens uppdrag att sammanställa en årlig rapport till Fåglar i Dalarna, samt att göra en sammanställning till Fågelåret som utges av SOF. I uppdraget ingår också att granska inkomna rapporter gällande för rapportområdet ovanliga arter, och dessutom granska rapporter om vanligare arter som uppträder under onormal årstid, i ovanligt stort antal eller utanför sitt normala utbredningsområde osv. Detta arbete görs för att säkerställa kvalitén i årsrapporten.

Ett s.k. underkännande av en rapport innebär att rapportkommittén anser att dokumentationen inte håller för en publicering. Det innebär alltså inte att observatören (eller observationen) skulle vara underkänd – det handlar helt och hållet om dokumentationen, som måste hålla även i framtiden – inget annat. Det handlar inte om personlig kritik. Det kan mycket väl ha varit en engelsk sädesärla du såg.

Tyvärr händer det fortfarande att vissa rapportörer tar mycket illa vid sig när en rapport blir underkänd för publicering. Vi får ibland telefonsamtal eller e-post som är väldigt svavelosande. Det känns inte kul. Vi försöker bara göra ett så bra jobb som möjligt. Om det kan vara till någon tröst så har de flesta av oss i Rrk fått rapporter underkända av både oss själva och Rk!

I några extremfall så har det gått så långt att några rapportörer helt slutat att rapportera, och det känns inte heller bra. En av DOF:s huvuduppgifter är att dokumentera fågelfaunan, och om då viktiga pusselbitar slutar att komma in så blir det luckor i helheten. Om man är missnöjd med vår bedömning och kanske har kompletterande uppgifter att komma med, är det bara att höra av sig till oss i Rrk.