Sverige i tiden‎ > ‎1900-talet‎ > ‎

Norrmalmstorgsdramat

(Det följande är en lätt redigering av inlägg gjorda på Galaktiska Gondolens Astrologi-Forum i juni 2013 samt av några utdrag från personlig mail-växling).


Mats:

Det s.k. Norrmalmstorgsdramat i Stockholm i augusti 1973 får nog anses vara ett av de märkligare och mest bisarra inslagen någonsin i svensk kriminalhistoria. Händelsen gav vida eko internationellt och gav också upphov till uttrycket Stockholmssyndromet – The Stockholm Syndrome. 

Strax efter klockan tio på förmiddagen torsdagen den 23 augusti kliver en man med utländskt utseende in på Kreditbankens kontor på Norrmalmstorg, skjuter mot taket med automatvapen och beordrar på knagglig engelska samtlig bankpersonal att lägga sig ned på golvet. Förutom kpist var mannen beväpnad med dynamit. Chocken och förvirringen var omedelbar och total.

Vad ingen i banken ännu vet är att den hotfulle mannen är en svensk ”yrkeskriminell”, Jan-Erik Olsson, i arabliknande förklädnad och att hans avsikt är att ta gisslan bland bankpersonalen och kräva en stor lösensumma plus frigivning av den vid den tiden redan ökände brottslingen Clark Olofsson. 

Efter en inledande konfrontation och skottväxling med tillskyndande poliser har Olsson snart förskansat sig med tre kvinnor ur bankpersonalen som gisslan i ett bankvalv. För polisen och via polisen till regeringen, har han uppgett sina krav – en lösensumma om tre miljoner kronor, Clark Olofsson frigiven och förd till banken samt en fulltankad flyktbil utanför bankentrén. 

Långt senare, i sina memoarer, skriver Olsson: ”Det kändes inte illa att lilla jag kunde få den svenska polisen och regeringen att dansa efter min pipa.” (Ur ”Stockholmssyndromet” av Janne Olsson).

Vi vet hur det hela avlöpte. Clark Olofsson fördes från fängelset i Norrköping till banklokalen, gisslantagaren fick lösensumman och en flyktbil placerades utanför banken. Men strax blev positionerna låsta. De båda brottslingarna och gisslan, nu utökad med en man ur bankpersonalen, blev instängda i bankvalvet. Det uppdagas vem Jan-Erik Olsson är, förhandlingarna drar ut på tiden, flera dagar går, polisen beslutar att göra ett riskfyllt fritagningsförsök och borrar hål genom taket ned till bankvalvet, för in gas och tvingar så Jan-Erik Olsson att ge upp. 

Hela dramat har under flera dygn följts av en mängd journalister, poliser och nyfikna ute på torget. Statsminister Olof Palme och justitieminister Lennart Geijer har varit nära involverade i händelsen. Inne i bankvalvet kom gisslan delvis att ställa sig på förövarens och hans medhjälpares sida – ett välkänt fenomen som kom att få namn efter den här händelsen – Stockholmssyndromet.

Clark Olofsson återfördes inom lås och bom medan Jan-Erik Olsson dömdes till ett långt fängelsestraff. Till hans fördel ska sägas att han efter Norrmalmstorgsdramat bestämde sig för att lämna den kriminella banan, vilket han också – mot alla odds får man nog säga – lyckades med.

Här har vi horoskopet för händelsen:


Norrmalmstorgsdramat, 23 augusti 1973, 10:05, Stockholm 


Det handlar om en märklig och mångfasetterad händelse och vi har också ett märkligt horoskop med en mängd säregna aspektmönster. Dramat innebar en högst svårbemästrad situation och vi har också att titta på ett komplicerat och delvis svårtolkat horoskop.

Överraskningsmomentet, chocken när den förklädde Jan-Erik Olsson plötsligt stegar in i banklokalen och utan vidare omsvep skjuter en salva upp i taket framgår tydligt av Uranus, överraskningarnas planet, i konjunktion med Ascendenten. Också Mars i Oxen visar på väpnat bankrån. Förklädnaden representeras av Neptunus, som här ses i Skytten i det andra huset (banklokal). Olsson var maskerad som utlänning – Neptunus i Skytten. Men Neptunus kan också stå för utpressning, vilket det kom att bli fråga om här. 

Norrmalmstorgsdramat var i mångt och mycket en lång och utdragen förhandling mellan förövaren och polisen och man kan säga att ”förhandlingen” började med skottsalvan i taket! Förhandling representeras astrologiskt av Vågen och dess härskare, Venus, och vi har Vågen på Ascendenten. Ascendent- och horoskophärskaren Venus befinner sig i det egna tecknet på den tolfte husspetsen i konjunktion med Pluto. Venus, liksom Venus-tecknet Oxen och även det andra huset för värden, representerar banker och pengar. I konjunktion med Pluto uttrycks här drama och intensitet, liksom våld och kriminalitet riktad mot en bank, och även utpressning och gisslantagning.

Gisslan och fångenskap representeras annars av Saturnus, här i Kräftan i det nionde huset i konjunktion med Månen i Tvillingarna. Idén, avsikten (Merkurius-disponerade Månen) var att ta gisslan bland bankpersonalen. Att tilltaget från början var dömt att misslyckas framgår av att Månen är ”void of course”!

Håll nu i hatten, för här kommer en av dessa planetplaceringar som ibland får astrologin att framstå som helt fantastisk! Kräftans tecken representerar staden Stockholm och Saturnus (struktur, mönster) kan här stå för ”syndrom” (ett mönster av symptom). Horoskopet pekar alltså självt på det namn – Stockholmssyndromet – som kom att bli internationellt vedertaget för det fenomen som uppstår då en gisslan fattar sympati för gisslantagaren. Saturnus i Kräftan är i konjunktion med Månen (känslor) och i kvadratur med Venus och Pluto i Vågen (själva gisslansituationen). Att Saturnus i Kräftan är i det nionde huset speglar att uttrycket Stockholmssyndromet kom att bli ett internationellt begrepp – The Stockholm Syndrome. 

Mars i Oxen i sjunde huset visar, som redan framhållits, på väpnat bankrån, men Mars styr också det sjätte huset som representerar polismyndigheten. Solen i tionde huset på Jungfruns första grad disponerar Merkurius i samma hus och härskar över MC via Lejonet. Detta speglar med all tydlighet att det flera dygn långa dramat (Lejonet) via dagspress och TV (Merkurius) kom att bli ett ”offentligt skådespel” (MC i Lejonet). Solen i Jungfrun kan sägas representera de många poliser som vistades på torget utanför banklokalen och Merkurius visar på de många journalisterna och på den meganyhet dramat innebar. Samtidigt antyds genom Solen att även regeringen övervakade och blandade sig i det dramatiska händelseförloppet.

Retrograda Jupiter i Vattumannen nära IC längst ned i horoskopet anspelar på det som låg till grund för hela tilltaget – fritagningen av den internerade Clark Olofsson och utkrävandet av en väl tilltagen lösensumma. Jupiter bildar kvadratur med Mars i Oxen (vapenhot i banklokal), sextil med Neptunus i Skytten i det andra huset (utpressning, utländsk förklädnad) och trigon med Venus/Pluto (gisslansituationen, kravet på lösensumma). Neptunus i Skytten i det andra huset kan också visa på den gas som polisen använde för att tvinga gärningsmannen att till slut ge upp. Neptunus bildar en kvadratur till Solen, en quincunx till Mars och en sesquikvadratur till Kiron i Väduren i sjätte huset.


Därmed har vi på ett tillfredsställande sätt ringat in själva händelseförloppet och vad som låg till grund för den dramatiska händelsen. Men tittar vi närmare på virrvarret av aspekter mellan horoskopets olika planeter, så kan vi urskilja en serie märkliga aspektmönster, som säkert vart och ett har något att berätta om dramats olika inre sidor, sådant som kanske inte framgår så tydligt ur det yttre skeendet. Jag nöjer mig med att visa på och åskådliggöra de här fascinerande men svårtydda mönstren och överlåter åt den intresserade att utläsa intressanta saker ur dem. 

Vi finner först ett märkligt och sällan skådat femhörnigt mönster med inte mindre än tre s.k. ”Guds finger”-formationer, en trigon och två kvadraturer, alla sammanflätade till en femuddig stjärna:



Vidare hittar vi det här regelbundna mönstret med ett centralt ”Guds finger”, två kvadraturer, en trigon och ytterligare två sextiler:



Vi har också en mer vanlig aspektfigur, en drake:



Slutligen är ett mer dramatiskt aspektmönster på väg att formas, en s.k. ”Tors hammare”:



Kanske kan Torshammarmönstret sägas visa på polisens riskfyllda men till slut ändå framgångsrika plan att ”röka ut” gärningsmannen ur bankvalvet. I mönstret ingår Solen i Jungfrun (som kan sägas stå för polisens planering), vidare Neptunus i Skytten (den gas som användes) och den retrograda Kiron i Väduren i sjätte huset (polisens inte minst för gisslan riskfyllda agerande) som ändå lyckas slå ut gärningsmannen, representerad av Uranus i Vågen i det tolfte huset (instängd i bankvalvet). Polisen kom att åsamkas skador (Kiron) under beskjutning från gärningsmannen i samband med borrningsarbetet ned genom taket till valvet. Oppositionen Uranus-Kiron blev exakt och Torshammarformationen bildades den 26/8, på dramats fjärde dag, just den dag då polisen borrade hålet i taket. 

Uranus i konjunktion med Ascendenten anger gärningsmannens rebelliska, uppväckande, omstörtande, uppfinningsrika och oförutsägbara framtoning i dramat. Kiron i Väduren, retrograd i det sjätte huset, i opposition till Uranus, bör då visa på polisens agerande för att få stopp på gärningsmannen och gisslansituationen. Två poliser skottskadades i konfrontation med den kpistbeväpnade gisslantagaren, men polisen lyckades genom ett aggressivt och resolut handlande (Väduren) fullfölja den riskfyllda planen, att med hjälp av gas betvinga gärningsmannen och få honom att ge upp – alltsammans antytt genom det dramatiska Torshammarmönstret, ett aspektmönster som allmänt karakteriseras just av detta att ”sätta allt på ett kort”, att riskera allt (i det här fallet även gisslans liv) för att lyckas med det till synes omöjliga. 


Katarina:

Intressant horoskop, Mats! Enligt traditionell astrologi skulle man kunna se det så här: Trots att den lyckobringande fixstjärnan Spica ligger på ascendenten, och Venus som styr ascendenten ligger i sitt eget tecken och har stark dignitet, så blev det ett misslyckat initiativ från rånarens sida. Venus har inte kontakt med någonting i horoskopet längre. Venus har separerat från inte bara "the bendings" (90 grader från noderna), utan från alla andra planeter i horoskopet (traditionella aspekter), som Pluto, Jupiter osv (aspekterna ligger i det förflutna, dvs det har redan skett). Dvs. Venus är "void" och gör inga fler aspekter innan byte av tecken. Tillsammans med Månen som också är void, slutade det hela i ett misslyckande. Trots det blev händelsen världskänd. Spica ger alltid resultat på någon nivå. Problemet är att härskaren över ascendenten ligger i tolfte huset (fängelse). Rånaren valde synnerligen helt fel tid och satte sig själv i fängelset!

Ok, har en aspekt framför sig...Venus kommer i konjunktion med Uranus så småningom, vilket kanske kan liknas vid ett oväntat och dramatiskt händelseförlopp som slutar i en överraskning och ett "uppvaknande".


Mats:

Tack för din traditionella tolkning, Katarina. Det är ju intressant att se att horoskopet kan tolkas på flera sätt. Din tolkning enligt traditionell astrologi ser ju i första hand till Ascendenthärskaren, som här är Venus, att den visserligen har dignitet (är i sitt eget tecken, Vågen) men samtidigt - liksom även Månen här - är "void of course" och därför utan framgång. Träffande, som du säger, att gärningsmannen "satte sig själv i fängelset" (Venus i tolfte huset). Sedan behöver man väl kanske inte ens räkna med Venus kommande konjunktion med Uranus i en traditionell tolkning – Uranus är ju ingen traditionell planet!

Intressant iakttagelse med stjärnan Spica på Ascendenten. Ser i "The Fixed Stars and Constellations" av Vivian Robson att den också kallas Arista, har något av Venus/Mars-natur och ger framgång och berömmelse. Om man ser det som att horoskopet gäller själva dramat, så var det ju framgångsrikt - gärningsmannen greps och gisslan befriades - och gav berömmelse - det blev vida känt världen över och gav upphov till begreppet "Stockholmssyndromet". Även om man ser horoskopet ur gärningsmannens synvinkel (som man kanske gör i en traditionell tolkning?) så innebar det kanske också en framgång, i varje fall på sikt, eftersom händelsen ledde till att han senare lämnade det kriminella livet - och berömd kan man ju också säga att han blev, genom sitt tilltag.

Vid närmare eftertanke tycker jag nog att dramat faktiskt kan ses som en framgång på ett mer inre plan också ur gärningsmannens synvinkel. Han lyckades ju - trots stor press - att bevara en viss sans och reson (Vågen) genom hela dramat - gisslan skadades inte fysiskt och behandlades tämligen väl och han gav sedan upp till slut, säkert en "inre framgång" för honom, psykologiskt sett. Kanske såddes också ett frö inom honom under resans gång att vilja överge den brottsliga banan, vilket han sedan gjorde efter avtjänat straff.


Anders (från en privat mail-växling): 

Hej Mats! Intressant och allmänbildande med dina händelsehoroskop. Givet mitt annars svala intresse för denna typ av astrologi erkänner jag samtidigt att varje ögonblick och betydelsefull händelse bär stämpeln av ett arketypiskt mönster. Jag tycker att du lyckas få fram viktiga och intressanta saker som visar på händelsehoroskopets giltighet. Bravo!

Det enda jag har att invända emot eller som jag snarare skulle vilja få förklarat av dig är att Saturnus symboliserar syndrom. Tror du att du skulle kunna utveckla detta? Menar du att Saturnus symboliserar den yttre uppvisade strukturen av ett underliggande mönster bestående av en grupp symptom som förts samman? Ett slags ”cementering” av mångfald till en begriplig och definierbar helhet eller koncept? Menar du också att det är Saturnus-arketypen som ”binder” horoskopets mönster, inklusive sig själv som en del av mönstret? Har den m.a.o. både en roll som del i mönstrets helhet och en ”meta-roll” som den som binder?

Borde inte ett syndrom astrologiskt förstås som den kvalitet som det refererar till? I fallet ”Stockholmssyndromet” symboliseras det perfekt av Venus i Vågen i 12:e i konjunktion med Pluto. Relationer färgade av 12:e hus arketypen har ofta en omedveten och symbiotisk frälsare-offer dynamik där ”jaget” och den ”andre” suddas ut eller blir förvrängda. Man är ömsom offer ömsom frälsare. Venus-Pluto aspekter är välkända för ”förbjuden, perverterad, och farlig kärlek”. Ett fall av projektiv identifikation där ens eget mörker aktivt men omedvetet exporteras in i en annan människa som vi vill ska identifiera sig med vårt mörker och därför härbärgera det för oss. Och som vi sedan behöver ha en intim relation med (erotiserandet av rädslan) med omedvetet hopp om att den andre ska kunna ge tillbaks mörkret till oss i modifierad och bearbetad form och därmed motbevisa de patogena trosföreställningar som omedvetet plågar oss men som vi inte kan härbärgera själva. Men även introjektiv identifikation där ett fall är just ”identifikation med förövaren” som i Stockholmssyndromet”. Dessa komplexa processer där vår Pluto omedvetet, och motiverat av rädsla, exporteras och importeras i våra relationer, kopplat med 12:e husets sammanblandning eller hopflätningar av förövare/frälsare-offer tycker jag symboliserar ”Stockholmssyndromet” på ett träffande sätt.

Jag vill också nämna två saker som jag tycker sticker ut: Venus, som personifierar protagonisten och hans handling i detta horoskop, aktiverade den mer långfristiga Saturnus-Pluto kvadraturen och som därför aktiverade både våld och organiserad brottslighet samt transformation genom konservativ reaktion. Protagonistens kommunikation med regering symboliseras också här. 

Det andra är att Venus är i kvinkuns med Mars som den dessutom disponerar, vilket tenderar att förvärra aspektens redan svåra dynamik. Mars i Oxen i 7:e kan sägas symbolisera aggressiva och våldsamma (Mars) förhandlingar (7:e huset) om pengar (Oxen). Men eftersom den disponeras av Venus så står den i beroendeförhållande till Venus avseende sekventiell utveckling. Mars slåss, hävdar, och agerar för pengar (Oxen) men det är Venus som ska se till att attrahera till sig pengarna. Disponenten har som uppgift att föra till framgång det som den disponerade planeten har inlett. Disponenten är delvis motiverad av den planet som den disponerar. Men i svår aspekt med varandra har den disponerade planeten en tendens att vara illvilligt inställd till de lösningar som dess disponent står för. Som resultat biter den handen som när den. 

Omvänt känner disponenten av denna illvillighet och vänder sig emot den disponerade planeten som samtidigt motiverar den. Men eftersom disponentens influens dominerar (eftersom den symboliserar lösningen till nästa steg i sekventiell utveckling, samt affinitet med den disponerade planetens teckenplacering), så studsar disponentens negativa reaktion tillbaks på planeten som disponeras. Så istället för sekventiell utveckling framåt som för fram händelsen till succé skapar disponentens reaktion ett bakslag där energin snarare går tillbaks till den disponerade planeten och överväldigar den på ett negativt sätt. 

Så, Mars, i händelsehoroskopet, är inte så fri, potent, och autonom som den vill vara. Den överväldigas av alltför mycket Oxen/Venus energi uttryckt genom Venus i Vågen i 12:e och aspekter. Venus är dessutom ”kvantitativt” stark eftersom den är placerad i eget tecken och ascendent-styrare, men kvalitativt oerhört komplicerad och svår. Hur ska denna ”instängda” och perverst socialt inriktade Venus kunna attrahera till sig pengar på ett harmoniskt sätt med en känsla av seger och självstyre (Mars) i behåll? Hans försvagade Mars, delvis orsakad av dålig hjälp från sin disponent (Venus), ledde till att striden förlorades och att Mars fick avsägas till polisens fördel (Mars styr 6:e). 
Den framträdande och dominanta Venus symboliserar, än en gång, fenomenet ”Stockholmssyndromet” med all dess Venus-Vågen energi perverterad av ”mörk, förbjuden, skugg-kärlek” (Pluto) inkapslad i ett 12:e hus komplex: omedveten räddare-offer symbios. Venus-Pluto aspekter är välkända för att symbolisera ”kärlek” till bland annat kriminella personer.

Att händelsens ”livsenergi” (Solen) släcktes med gas (Neptunus), symboliseras av kvadraturen mellan dessa planeter. Mycket intressant horoskop, Mats!


Mats: 

Hej Anders! Mycket intressant att läsa dina fördjupande tolkningar av det här horoskopet! Du har nog till stor del redan själv besvarat din fråga om hur jag resonerade kring Saturnus i Kräftan som en spegling av uttrycket ”Stockholmssyndromet”. Jag syftade, alldeles som du skriver, på att Saturnus representerar struktur. Och syndrom definieras ju som ett mönster (en struktur) av symptom. 

Men jag håller med dig om att Venus i tolfte huset i konjunktion med Pluto mer beskriver själva det bakomliggande inre psykologiska spel som senare kom att benämnas ”Stockholmssyndromet”. Kan nog säga att jag anade en del av detta medan jag arbetade med min tolkning men att jag inte förmådde ”klä det i ord” så som du gör. 

Min tolkning av Saturnus i Kräftan i nionde huset avsåg mer att det speglar själva det verbala begreppet ”Stockholmssyndromet”, som kom att myntas också internationellt (nionde huset) efter den här händelsen. Det psykologiska skeendet, verkligheten bakom det verbala begreppet, beskrivs istället precis så som du säger av Venus/Pluto. Inser att jag borde ha nämnt något om detta. 

Jag tolkade visserligen Venus/Pluto som ”själva gisslansituationen”, dock utan att gå in på detaljer kring det. Det hade varit fint om jag hade kunnat redogöra för hela det bakomliggande psykologiska spel – det ”syndrom” - som de här planetpositionerna innebar och som du fångar så tydligt och bra i ditt resonemang. Också intressant och belysande det du säger om spelet mellan Venus och Mars i det här horoskopet!


Mark (från en privat mail-växling):

Hej Mats! Intressant läsning om Norrmalmstorgsdramat, och riktigt fascinerande med de många aspektfigurerna. Din tolkning är så uttömmande att jag inte vet om jag har så mycket att tillägga.

En mindre detalj är att Venus i horoskopet också symboliserar banker genom att härska över 8:e huset. Kanske mer intressant är faktiskt den gradrena kvadraturen mellan Mars och Jupiter. När jag tittade på horoskopet innan att ha läst din tolkning, så tänkte jag automatiskt i termer av Mars (Dsc-härskare) som förövarens motståndare, men blev lite förbryllad över att den befann sig i Oxen och därmed antydde att polisen/myndigheterna skulle vara svagare än Olsson. Det är möjligt att det är riktigare att betrakta 6:e huset som polisen, men det kan också vara så att en aspekt till Jupiter mer än väl uppväger Mars utsatta läge (den har ju delad triplicitet i Oxen också).

Men en sak som jag kan säga med säkerhet om Mars/Jupiter, är att det är en oerhört riskbenägen kombination. Ett exempel är Winston Churchill. Det gick en serie på TV10 om Churchills Livvakt för ett år sedan, där det framkom vilken enorm risktagare Churchill var, och hur han flera gånger utsatte sig själv för livsfara. Det slår mig att båda sidor i Norrmalmstorgsdramat faktiskt tog enorma risker, vilket är helt i linje med Mars/Jupiter.

Vad Venus i sitt eget tecken på 12:e husspetsen som Asc-härskare beträffar kan jag bara instämma i att det ju gick väl för Olsson, även om det krävdes en tids "förvaring" för att nå dit.


Mats:

Du har nog rätt i att Mars/Jupiter-kvadraturen handlar om risktagande. Som du säger, det togs enorma risker från båda håll. Jag har ju främst tolkat den retrograda Jupiter i Vattumannen på fjärde husspetsen som fritagningsförsöket av den fängslade Clark Olofsson. Det kan ju kanske också ses som ett risktagande, inte minst från polisens sida, när man - i varje fall officiellt - mot regeringens vilja gick med på att föra Olofsson till banken. Annars speglar också det Torshammarmönster som är på väg att formas - och som blir exakt på dramats fjärde dag - polisens stora risktagande. Man riskerade ju gisslans liv genom sin manöver. 


* * *

Mats Bergman, juni 2013

Katarina Campagnola, juni 2013

Anders Håkansson, juni 2013

Mark Beal, juni 2013


Kreditbankens dåvarande byggnad vid Norrmalmstorg 



Clark Olofsson förs till banken



Jan-Erik Olsson i handbojor leds bort efter dramats
upplösning


Comments