Svenska Turistföreningen #1

STF från nationalromantik till beredskapsanda

Årsböckerna

Svenska Turistföreningen bildades 1885 och redan 1886 kom de första årsskrifterna ut i form av små häften. Först 1889 koncentrerades utgivningen till en bok om året och då dök också de första fotografierna upp.
Formatet skulle behållas i 83 år, fram till 1972. På vägen revolutionerade Anders Billow typografin 1932 med utfallande bilder och större inner- än yttermarginaler.
En försiktig funktionalistisk reform, som dock väckte debatt både i typografkretsar och bland de medlemmar som oroade sig för vad som skulle hända med yttermarginalerna om man lät binda in boken hos sin egen bokbindare.
Landskapsserien lanserades av redaktören Ezaline Boheman 1915, och när landet var genomarbetat och Gösta Lundquist 1939 efterträdde Carl Fries (åren 1929-38) som redaktör gällde det att hitta nya ämnen.
Det blev som framgår av förteckningen århundraden, och sedan följde fyra årstider. Därefter kom teman som staden, berget, stranden, skogen och bygden innan det var dags för en ny landskapsserie under åren 1961-1985.

Fotograferna spelade en viktig roll alltsedan en fotografipristävlan utlysts 1893. Såväl yrkesfotografer som amatörer inbjöds att fotografera "svenska landskap, svensk byggnadskonst, samt fornminnen, folklif och annat inom Sverige som kan vara af intresse för turisten".

Svenska Turistföreningen
STFs fototävlingar
Fotoprogrammet preciseras

Johan Emanuel Thorin
C G Rosenberg

Hem

Svenska Turistföreningen bildades 1885 som ett tidigt uttryck för de nationella strömningar som på allvar slog igenom på 90-talet. Det var den tid, då de svenska målarna återvände från Paris för att börja måla det svenska landskapet, då Artur Hazelius skapade Skansen, då litteraturen fick Vapensmeden, Gösta Berlings saga och Guitarr och dragharmonika under samma år och då de nittio dagarnas värnplikt infördes som ett uttryck för svenskhet och försvarsvilja.

Under parollen "Känn ditt land" började Turistföreningens pionjärer upptäcka Sverige åt svenskarna – och åt utländska turister, även om tonvikten låg på den nationella självkännedom, som valspråket uttryckte.

I STF:s Årsskrift, som började utges 1886, redovisades upptäcktsresorna i en okänd landsbygd och bland okända, "lägre klasser".

Kameran var en självklar följeslagare för dessa upptäcktsresande. Just vid den här tiden gav de nya handkamerorna och de bekväma torrplåtarna upphov till den första verkliga amatörfotografin. Redan i årsskriften 1888 förekom en kort instruktiv artikel, Fotografi och turistlif, vars syfte var att värva fjällfotografer. Men det var med årsskriften 1893, som det första steget togs till vad som skulle bli Turistföreningens stora insats för att skapa en guldålder i den svenska fotografin, en epok präglad av lysande skildrare av landskap och folkliv. Det året utlystes en "Pristäflan för fotografier" :

"Då väl utförda fotografier af hvad ett land i turistiskt hänseende har att uppvisa äro ett verksamt medel att locka till resor till och inom detsamma, ligger det Turistföreningen synnerligen om hjärtat att bidraga till att utveckla och upparbeta fotograferingen af svenska landskap, svensk byggnadskonst samt af fornminnen, folklif och annat inom Sverige, som kan vara af intresse för turister."

Tävlingsiden gav gott resultat och 1898 drogs en större tävling igång. Den sträckte sig över tre år och för varje år fanns specifika uppgifter. Första året gällde det landskap, andra året byggnader och tredje året folktyper.

Tävlingen hade alltså ett program för en systmatisk fotografisk dokumentation och den inriktningen förstärktes ytterligare i nästa tävling 1902. Där utformade Turistföreningen ett regelrätt dokumentärfotografiskt handlingsprogram, vilket kom att få en mycket stor betydelse för svensk fotografi i en tid, då fotografin var på väg in i konstnärstidens impressionism.

Den första epoken i Turistföreningens historia domineras av "guldåldersfotograferna", skickliga landskapsfotografer som var och en mutade in en region åt sig. En andra epok börjar med C G Rosenbergs debut i årsskriften 1922 och den får sin fullkomning med Billows nya typografi, som sätter sin prägel på föreningens publikationer under 1930-talet.

Turistföreningen är också i hög grad drivande kraft bakom den fotografi, som kom att betecknas "Rosenlund" med syftning på ett Stockholmskt ålderdomshem, och som dominerade årsböckerna Årets Bilder under andra världskriget.

Inspirerade av Rosenberg, gav sig en ny generation fotografer på svenskt landskap och vardagsliv. Tidsandan under världskriget omsattes ofta i bilder från fjäll och vandringleder. En isolerad, idyllisk, tandlös fotografi menade senare 1950-talets unga fotografgeneration.